Sex när man har små barn.

Ja, då blir det helt klart enklare att hantera sin frustration som man...och även för kvinnan i de fall det är mannen som inte har så stor lust en period. Well done.

Tack! :)
Nu har vi kommit över första 1,5 året med liten, så det börjar bli lite mer regelbundet igen. 2-3 ggr i veckan. Vi får hjälpas åt att ta initiativ när det blir tillfälle liksom. Nu sover lillen, lets do it :)
jag tycker att sex är jätteviktigt för att förhållandet ska leva. Men det måste ju vara på bådas vilkor och man måste ha förståelse för att det kan komma perioder då det blir mindre eller tyvärr inget alls.. men jag tror att så länge man pratar om det och jobbar aktivt på det så tar man sig igenom det!

Absolut! Väldigt viktigt att hela tiden jobba på det och prata med varandra. Hade vi gjort det allihopa hade ett forum som detta inte varit lika välbesökt :)...ser man möjligheterna och är flexibel hinner man ju med en trevlig snabbis, som du skriver. Något så skönt och sammasvetsande behöver inte bli så komplicerat.

Sömn är såklart viktigt. Jag har tagit nätterna i månader i sträck utan resultat. Hon vaknar när ungarna gnyr. Trots att de/vi ligger i andra änden av huset. Till saken hör även att jag själv sover extremt dåligt och sover max två timmar per natt i normala fall de senaste tre åren, (det påverkar inte min lust på något sätt). Vilket kanske kan innebära att jag har svårt att sätta mig in i hur hon känner/inte känner. Har skickat henne på weekend ensam för att få vara ifred. Utan resultat. Ge henne närhet funkar inte. Backa tillbaka funkar inte.

Jag är själv dålig på att prata om känslor och sådant. Hon har klagat över att jag aldrig säger hur jag känner och tycker. Men när jag gör det...då är hon tyst som musen. Säger inget om vad hon själv tycker (inte ens på krypterat kvinnospråk)????

När jag föreslår att vi lyssnar på lite musik, tar ett glas vin och pratar när ungarna lagt sig....då kan hon inte tänka sig att missa tredje avsnittet av "Bonde söker fru- hur gick det sen?" Ger henne komplimanger...då säger hon "Tack!"????

Har pushat henne att börja träna, träffa vänner, skaffa hobby med tillhörande tidutrymme.

Det låter kanske som att det är dags att bryta men samtidigt planerar vi ju tillsammans saker vi vill göra i framtiden, resor vi drömmer om att göra. Fantiserar om hur det är att ha barnvakt, att skita ensam och att äta mat en gång utan att bli avbruten 600 gånger och äta frukost lunch och middag kallt. Skrattar mycket tillsammans m,m.

Förvirrande?!

Tack för all respons????

Hoppsan!

Tack för all respons!!!????

Jag och min man fick första barnet i Juli förra året. Min sexlust har i princip aldrig dalat, tvärtom så har sex varit det jag alltid vänt mig till när jag mått dåligt psykiskt eller fysiskt. Men då får man väga in i det att jag har en bra relation till min man i övrigt.

Jag hade precis som din fru en förjävlig graviditet.Foglossning från helvetet som jag fortfarande idag har problem med. De sista 8 veckorna av graviditeten låg jag bara i sängen och grät av smärta tills min man i v40 tjatade och bönade läkarna att sätta igång mig. Efter 33 timmars hemsk förlossning som slutade rätt akut med låga hjärtljud hos bebis och sen sugklocka.
Detta är första gången i mitt liv som sexlusten dalat.
Min man var väldigt förstående och satte ingen press på mig vilket i sin tur gjorde att jag åtminstonde tog hand om honom sexuellt. När jag väl läkt därnere och vi kunde ha sex igen så tog vi det jätte försiktigt för det gjorde skit ont och jag kände ännu inte att min kropp var min igen än. Om det låter logiskt? Men som du själv skrev, lust föder lust, det tror vi också på här hemma. Vi myste utan sexuell kontakt ofta, vi visade varann uppskattning och kommunicerade alltid om något kändes fel. Vi försökte ha sex och ju mer vi försökte ju lättare blev det. Så länge det inte fanns någon press på att jag var TVUNGEN att njuta fullt ut i början. Min sexlust kom tillbaka gradvis och nu är den som den var innan bebis kom.

Men vissa dagar orkar jag bara inte. När man städat och donat och skött bebis hela dagen så är det enda min kropp skriker "GÅ OCH LÄGG DIG SÅ FORT DU KAN!" Jag har tur att ha en man som förstår att vi ska vara jämställda och därför så när han är ledig från jobb så sköter han bebis och hem precis som jag gör. Annars hade jag aldrig orkat vara intim med honom, och heller inte haft någon lust.
Du verkar också vara en vettig partner, men jag undrar, när du är hemma, hjälper du henne med annat också? diskar, tvättar osv? Den som är hemma med barnen stämplar ju aldrig ut från sitt jobb. Många tror att vara föräldraledig är en dans på rosor, men både jag och mannen är eniga om att det är mycket skönare att få gå till ett jobb, träffa folk/kollegor, äta lunch i lugn och ro, stämpla ut sen få sova natten igenom utan att bli väckt flertalet gånger av en bebis. (om man inte har en partner som jobbar OCH hjälper till med nätterna, men det har inte jag då min man jobbar natt.) Nu är ert barn äldre än mitt som precis fyllt 1, så era sovrutiner kanske är annorlunda. Vi har iaf en bebis som sover väldigt dåligt.
Om man känner sig förbisedd, ouppskattad, slutkörd/stressad så brukar det för dom flesta människor sätta en kil i sexlivet. Påstår inte att du inte gör allt du kan, utan det är en fråga liksom.

Hon kanske mår dåligt över hur hennes kropp ser ut efter barnfödandet?
Många kvinnor känner en enormt press att se ut som innan dom födde barn, ett ideal dom flesta aldrig kan leva upp till.
Jag hade en vän som klagade på att frugan aldrig släppte till efter dom fått barn. Visade sig sen att han klagat på hennes kropp konstant sen bebisen kom till världen. Tro fan man inte får ligga då. Det var lite OT, men ville bara få fram att det kan vara så många olika faktorer.

Det kan också vara så att hon blir stressad av att bli kåt där och då direkt när barnen somnat. Vet att jag ibland kan vara kåt hela dagen, och mannen med, och vi flirtar med varann hela dagen och ger varandra blicken som säger, du ikväll då jävlar. ;) Men det har hänt att jag inte hunnit natta bebis innan han vill slänga mig på sängen, och då blir jag jätte stressad och kan inte slappna av. Kan det vara så för er med kanske?

Nu blev mitt inlägg jättelångt men tänkte också fråga, om du för på tal om bristen på sex, vad säger hon då?

Kram från en annan sliten förälder.

Har hon provat att sova med såna små gula, mjuka öronproppar, tex? Jag är oxå en sån som vaknar typ av att bebisen vänder sig i sängen i andra änden av huset. Jag säger bara, öronproppar = gudomligt. :D

Har ni kontakt med en bra barnmorska? Problemet är urgammalt, det finns hjälp att få. Piller som heter Citalopram, till exempel. Internet kanske inte är bästa stället.

Citalopram? Vad pratar du om? Antidepressiva är kända för att sänka sexlusten. Jag har själv gått på citalopram och där är ingen sexlust att orda om, sen är där hur många biverkningar som helst som tillkommer efter det. Och vem har sagt att ts sambo är deprimerad? Att gå på antidepressiv medicin är inte som att ta en alvedon...

Nej för tusan, tanken var förstås inte att piller löser allt. Snarare att en bra barnmorska kan ha värdefulla erfarenheter.

(Citalopram används ju inte bara om man är deprimerad, och alla drabbas inte av samma bieffekter.)

Visa henne den här tråden. Ts har skrivit mycket bra saker om får man se det på pränt kanske hon tar sitt förnuft till fånga.

Jag går på Citalopram och har noll sexlust.

Tack för ett bra inlägg????

Jag är för närvarande den som är f-ledig. Hon jobbar deltid och vi har ganska mycket "ledig" tid. Jag sköter hemmet till större delen. Hon har varit f-ledig betydligt mycket mer än jag och under den tiden är det jag som skött matköp och matlagning, disk och plock med middag. Tvätta har jag bara möjlighet att göra i helgerna då jag oftast åker hemifrån 6.00 och är tillbaka 17.00-18.00. Efter det går det inte att tvätta pga barnläggning.

Jag har provat att inte prata om sex över huvud taget under lång tid för att inte sätta press. Och om jag pratar om sex säger hon bara att det inte är något fel på hennes lust men att hon anser att möjligheten aldrig bjuds?!?! Hon skulle själv ALDRIG ta upp ämnet. Jag vet att hon onanerar vilket jag tycker är bra. Men då är ju jag med barnen. Har föreslagit typ smek och intim beröring utan krav. Massage och annat som innebär fysisk kontakt utan krav på sex men det verkar som att inget funkar.

Hennes kropp är finare än någonsin...så den lär hon inte må dåligt över. Alla gravidkilon är borta + några till. Inga bristningar eller dyl. Jag skulle aldrig någonsin klaga på hennes kropp. Och jag själv är i bra form och tar hand om min hygien m.m.

Jag vet dock att hon ställer enorma krav på sig själv. Är perfektionist ut i fingerspetsarna. Planerar allt och vill ha allt på ett visst sätt, vilket jag "anpassar" mig efter i rimligaste mån. Det kan t.ex handla om att planera fyra veckor i förväg vad barnen ska ha på sig på kalaset eller vilken typ av jacka hon ska ha med sig till spanien om tre månader. Men även att alla gafflar ska ligga i perfekta rader i lådan eller att tandkrämen står till vänster på hyllan och INTE till höger.

Jag misstänker att det skapar en stress hos henne och om man lever sitt liv på det viset finns det ALLTID något att göra. Om jag t.ex tar barnen på morgonen MÅSTE jag göra precis som hon vill annars blir hon irriterad. Det gör ju att det blir väldigt svårt för mig att avlasta henne. Hon har ju redan planerat allt, tänkt på allt. Jag vägrar att försöka tävla med henne i den här grenen????

Mvh//Bara förvirrad

Det där sista lät uttröttande om något du. Vilken energi det måste ta!! Svårt att ta upp och "kritisera" med...antar att det blir taggarna ut direkt!?...vi är olika givetvis, men i detta fall tror jag att just detta beteende ligger till stor grund för att hon inte ser, hör och bryr sig om vad du försöker göra.