• A4ka

    Min dotter verkar inte trivas med sina kusiner. Hur gör jag?

    Vi är just nu på vårt sommarställe men våran 7 månaders dotter och min mans syster med hennes 2 barn, som är 5 och 2. Min man är ganska nära sin syster och hennes barn och vi umgås då och då, men det är första gången vi är på semester med alla barn. Våran dotter är ganska mammig, men jag upplever henne som social, hon ler mot andra vuxna, typ i affären eller på bussen, öppna förskolan osv och är nyfiken på barn, speciellt i hennes ålder, dvs bebisar

    Däremot känns det som om hon alltid varit rädd just för dem här två (de är väldigt skrikiga och aktiva och är "på" henne, dvs drar i fötter, klappar på huvudet, pussar, vill vara med när hon ska äta, bada, byta blöja, går efter mig och frågar, vill att jag ska leka med dem osv.) Så vart det varje gång de hälsat på. Hon leker inte med dem, trots att de försöker, vänder sig bort, ler inte mot dem, och skriker, skriker, det är svårt att trösta henne där och då och även efteråt, men hon leker fint i sängen om jag tar bort henne och hon vara själv med mig i ett tyst rum, dvs vårt sovrum. Så är hon inte med mina kompisbarn! Jag undrar om jag överdriver och är överbeskyddande eller kan det vara så att vissa barn inte "klickar", precis som vuxna, typ nån slags "kemi" fattas? Min man ser inte sambandet och låter syskonbarn vara med på allt och säger att jag hittar på och det slutar med att jag får ta hand om hysteriskt skrikig bebis och de är ju också bara barn, de vill leka med henne och tycker att hon är gullig! Jag tycker så synd om henne när hon blir så förtvivlad och hysterisk! Vad kan jag göra? Vad gör jag för fel? Hur får jag henne att känna sig trygg med dem?

    Tar emot vilken kritik och råd som helst! jag måste överleva semester och jag kan ju inte sluta umgås med dem!

  • Svar på tråden Min dotter verkar inte trivas med sina kusiner. Hur gör jag?
  • Dixie

    jag skulle gissa att det beror på att hon är 7 månader och inte van vid aktiva småbarn som blir lite för närgångna .... tror inte alls det handlar om att kemin inte funkar, så fort er flicka blir större, kan ta för sig mer själv och gå iväg när det blir för mycket kommer det säkert att lösa sig själv!
    så just nu får du nog bara övervaka - och om det blir för mycket gå iväg med flickan. 

  • lövet2

    Hon är en baby och vill inte leka. Hon vill vara i en trygg famn än så länge. Om ett år kommer hon säkert att tycka att kusinerna är jättekul, men än så länge får du förklara för kusinerna att en baby inte är en leksak och att de bara får leka med henne så länge hon verkar gilla det.

  • NollÅtta

    Hon är ju bara ett spädbarn, varför skulle hon tycka om att leka med dom? De verkar ganska intensiva också. Berätta för kusinerna att din dotter är för liten att leka med och att hon blir lite rädd när de är på henne. Lyssna på din dotters signaler, hon talar om att hon thcker det är obehagligt. Hon kommer vlja leka när hon blir större, om ett par år.


    Son född -10 och Dotter född -13. Gravid med 3an
  • Rani

    När du skriver om din dotter låter det som att du skriver om ett mycket större barn än en 7-månaders. Hon är för liten för att ha kemi med andra barn. Säg åt dem att sluta dra i henne, säg som det är - att hon är liten och blir rädd. Det kommer de förstå.

  • Anonym (Gurkan)

    Vid 7-8 månader kom vårt barn i sin första blyg-fas- dvs han blev medveten om att människor var olika och det kvittade inte längre vem som höll i honom och gullade. Han blev bland annat rädd för farmor (som passat honom ett par eftermiddagar i veckan sen han var jätteliten) för att hon hade ny frisyr!

    Så be de andra barnen låta bebisen vara ifred så länge, den är för liten för att leka med andra barn och kan inte gärna ha så mycket utbyte av dem nu. Det krävs nog ca ett år till.

  • Harmagedon

    Säger som alla andra. Hon är för liten. Det blir för mkt intryck och just runt 7-8 månader blir barn mer uppmärksamma på sin omvärld och reagerar ofta med att bli lite mer trygghetssökande än tidigare.

    Säg till kusinerna att de får vänta lite till. Snart kommer hon trava efter dem hela tiden och då är det de som inte får vara ifred.

  • Anonym (k)

    Jag skulle inte låta min 2åring "leka" med en bebis. Bebisen skulle få en boll i ansiktet inom 5 min. Med samma logik lät jag inte större barn fara runt när mitt barn var på golvet, eller så fick mitt barn inte vara på golvet.

  • A4ka

    Jag försöker förklara att hon är för liten för sådana lekar men barnen vill ju vara med, de förstår inte "nej". Problemet är ju i att varken barnens mamma eller min man tycker att det är något konstigt med hela situationen. Känns som det är jag mot hela världen... Men som de flesta skrev, är det nog inte jag som överdriver, då fortsätter jag att ta mitt barn och till ett annat rum så ofta som det bara går.

  • elyse

    Du behöver ju inte isolera dig med bebisen. Låt dottern vara i ditt eller pappans knä. Hon är en bebis som vill vara med sina föräldrar eller i alla fall få sin integritet fredad.

  • Tregång
    elyse skrev 2016-08-13 22:10:43 följande:

    Du behöver ju inte isolera dig med bebisen. Låt dottern vara i ditt eller pappans knä. Hon är en bebis som vill vara med sina föräldrar eller i alla fall få sin integritet fredad.


    Det här tycker jag låter som en bra idé.

    Det låter problematiskt att kusinerna inte förstår "nej", men det är så klart deras föräldrars bekymmer och inte ditt. :-/

    Sen är vi olika förtjusta i att träffa folk och ha stoj och stim omkring oss. Jag har ett socialt tillbakadraget barn. Hon har ända sedan födseln varit rädd för nya människor och stökiga situationer med andra. Vi har alltid skyddat henne från situationer som gjort henne så rädd att hon skriker men utsatt henne för lagom läskiga saker (lekland och besök hos barnfamiljer tex). Långsamt lär hon och vänjer sig. Hon är fem nu och kan interagera med främlingar, om än tystlåtet.
  • Sous
    A4ka skrev 2016-08-13 22:03:56 följande:

    Jag försöker förklara att hon är för liten för sådana lekar men barnen vill ju vara med, de förstår inte "nej". Problemet är ju i att varken barnens mamma eller min man tycker att det är något konstigt med hela situationen. Känns som det är jag mot hela världen... Men som de flesta skrev, är det nog inte jag som överdriver, då fortsätter jag att ta mitt barn och till ett annat rum så ofta som det bara går.


    Sätt bebisen i en sele eller sjal om ni har någon, vänd mot dig, det är supereffektivt om bebisen ska få vara ifred. Eller lyft upp henne mot axeln bara. Klart de andra barnen kan vara med, men de får låta bebisen vara. Säg ex "Oj, inte i ansiktet, men bebisen blir jätteglad om du klappar hennes fot fint (visa)" "Vad snällt att du vill leka med X, vilken tur hon har som har en så snäll kusin, men hon förstår inte sånt än, nästa år kommer hon absolut att kunna leka bättre. Då får du visa hur man gör." Fös bort händer vänligt men bestämt. Se det som träning inför ert nästa barn (om ni ska ha fler) Sådär får man prata 24-7 med äldre syskon sen...
  • A4ka
    Sous skrev 2016-08-13 22:30:52 följande:

    Sätt bebisen i en sele eller sjal om ni har någon, vänd mot dig, det är supereffektivt om bebisen ska få vara ifred. Eller lyft upp henne mot axeln bara. Klart de andra barnen kan vara med, men de får låta bebisen vara. Säg ex "Oj, inte i ansiktet, men bebisen blir jätteglad om du klappar hennes fot fint (visa)" "Vad snällt att du vill leka med X, vilken tur hon har som har en så snäll kusin, men hon förstår inte sånt än, nästa år kommer hon absolut att kunna leka bättre. Då får du visa hur man gör." Fös bort händer vänligt men bestämt. Se det som träning inför ert nästa barn (om ni ska ha fler) Sådär får man prata 24-7 med äldre syskon sen...


    Tack! Det kommer jag absolut testa imorgon! Och med dem exakta ord nästa gång de drar i henne eller skriker. Hon har faktiskt börjat vänja sig med dem, sakta med säkert
Svar på tråden Min dotter verkar inte trivas med sina kusiner. Hur gör jag?