• Sassa4

    Ni som haft missfall och sen blivit gravid. Hur mådde ni?

    Jag och min sambo planerar barn. Och jag blev faktiskt gravid i september men fick dock missfall i vecka 12. Jag hann därför få känna på hur det var att vara gravid i första trimestern.

    Jag mådde pyton! Fruktansvärt illamående och äcklades av allting.

    Ni alla som varit gravida och fått missfall, och sen blivit gravida igen, har ni mått samma eller annorlunda på något sätt andra gången (eller tredje, eller fjärde osv)?

    Är faktiskt lite rädd för att bli gravid igen med tanke på hur jag mådde och sen eventuellt behöva gå igenom ett hemskt missfall igen :( Men längtar SÅ efter en liten.

    Men berätta, hur mådde ni nästa gång? :)

  • Svar på tråden Ni som haft missfall och sen blivit gravid. Hur mådde ni?
  • Carambolan

    Jag har mått exakt likadant i alla mina fem graviditeter (tre barn, ett missfall och en abort).

  • gruvan

    I min första graviditet mådde jag illa v 8-10. Aldrig så jag kräktes men jag kunde inte tänka eller koncentrera mig på någonting annat än att klara mig genom dagen utan att kräkas (jag har emetofobi). Efter v 10 mådde jag lite illa på morgonen men det gick över när jag åt frukost.

    Andra graviditeten började jag må illa i v 6 men i v 7 började det gå över och sen började jag blöda. Det slutade med mf.

    Tredje graviditeten började jag må illa i v 6 igen och jag mådde då extremt illa. Jag hade säkert mått bättre om jag hade kräkts men jag klarar verkligen inte av det. Vissa dagar kom jag knappt upp ur sängen och var hemma från jobbet mycket. Jag fick lergigan comp utskrivet vilket dämpade det lite. I v 16 klingade det värsta illamåendet av men det fortsatte till v 20 typ innan det gick att hantera bra. Det kom dock tillbaka i v 36 men inte lika extremt och gick över först efter förlossningen.

  • Sassa4
    gruvan skrev 2016-12-12 18:58:17 följande:

    I min första graviditet mådde jag illa v 8-10. Aldrig så jag kräktes men jag kunde inte tänka eller koncentrera mig på någonting annat än att klara mig genom dagen utan att kräkas (jag har emetofobi). Efter v 10 mådde jag lite illa på morgonen men det gick över när jag åt frukost.

    Andra graviditeten började jag må illa i v 6 men i v 7 började det gå över och sen började jag blöda. Det slutade med mf.

    Tredje graviditeten började jag må illa i v 6 igen och jag mådde då extremt illa. Jag hade säkert mått bättre om jag hade kräkts men jag klarar verkligen inte av det. Vissa dagar kom jag knappt upp ur sängen och var hemma från jobbet mycket. Jag fick lergigan comp utskrivet vilket dämpade det lite. I v 16 klingade det värsta illamåendet av men det fortsatte till v 20 typ innan det gick att hantera bra. Det kom dock tillbaka i v 36 men inte lika extremt och gick över först efter förlossningen.


    Jag har med emetofobi så mina dagar gick med ut på att inte försöka spy. Men mådde verkligen dåligt 24/7. Rädd att det ska bli så igen.
  • adisa

    Hej! Jag genomgick, precis som du, ett missfall i vecka 12. (Jag beklagar verkligen!) Vi hade också en oerhörd barnlängtan och kände bara att vi ville försöka igen så fort som möjligt och lyckades bli gravida igen efter två månader! Jag har haft turen att slippa illamående under mina graviditeter, däremot var jag förlamande trött båda gångerna men tröttheten försvann i andra trimestern. Fick andra komplikationer i slutet av graviditeten istället men skulle ändå inte tveka till ännu en graviditet om vi har turen att få den gåvan igen!

    Förstår att det kan kännas motigt att gå igenom graviditetsillamående igen. Dock är alla graviditeter olika och du kanske slipper illamående nästa gång? Om inte är det enda jag kan säga, hur klyschigt det än låter, att det ändå är värt det i slutändan!! Dessutom finns det väl även diverse lindrande åtgärder att ta till mot illamående?!

    Vet att rädslan för ytterligare ett missfall kommer att finnas där men när ni passerat 12 veckor minskar risken markant och man kan andas ut lite. Missfallet inträffade ju pga att fostret inte var livsdugligt och man får försöka se på den nya graviditeten med andra ögon och att allt kommer att gå bra denna gång. Skulle ni förbjude gå igenom fler missfall finns ju hjälp att få för att kolla upp anlednngen till varför det blev som det blev och hur ni sedan ska få en lyckad graviditet. Jag sitter här med mitt lilla sovande mirakel tätt intill och känner en enorm tacksamhet för att allt gick bra tillslut. Håller tummarna för er också!

  • Wantakid

    Åh så tråkigt med missfall.

    Fick med missfall i september, dock hann jag inte längre än v7.

    Sitter själv nu med sen mens och är rädd för att testa ifall det är negstivt.

    Hoppas allt går bra och ni får plus!

    Jag ska själv köpa test imorgon om mensen inte dykt upp.

  • Fia 28

    Jag blev bara lite bilsjuk vid första graviditeten som slutade i missfall v 11. Andra graviditeten spydde jag dagligen v 7-15.
    Bara för att du mådde illa förra gången betyder inte att det måste vara samma sak nästa gång. 

  • Jag är bara jag

    Första graviditeten med symptom var den som gav barn faktiskt. Fick nästan alla besvär som ö.h.t går ha som gravid. Vid mina m.f och MA har jag i stort sett varit symptomlös.  Det är värt vartenda besvär att ha fått barn!! Glad

  • Sassa4

    Jag har läst att det är bra att ha mycket symptom och må illa, för då är det större chans att allt kommer gå bra. Men det jobbiga för mig är att jag hade MYCKET symptom. Mådde otroligt illa från vecka 6 och kämpade med mat varje dag, klarade inte av lukter och hade äckelkänslor för allt. Men fick ändå missfall, trots starka symptom =/

Svar på tråden Ni som haft missfall och sen blivit gravid. Hur mådde ni?