Hur skulle ni berätta för hans fru?

Det är lätt att säga att man kan tänka sig större svek, om man själv är den som bedrar eller när man själv inte blivit bedragen. Är det därför alla som får reda på otrohet blir så lyckliga? För det kunde ju ha varit värre?
För de som får svårt att lita på alla män/kvinnor efter att ha blivit bedragna, tappar sitt självförtroende och blir bittra kanske inte tar otrohet lika lätt.

Det är klart att det kan finnas värre saker, men varför ska man nöja sig med en partner som inte ens kan vara ärlig mot en? Det är mitt allra minsta krav, annars kan jag likväl leva ensam. Om man inte ens är ärlig mot varandra, vad har då kommunikation (som är så viktigt i ett förhållande) för betydelse?

Om din partner inte vill separera och blundar för det han  troligen redan vet om, varför inte ge ett krav på öppet förhållande eller att du får vara med någon på sidan om, (utan lögner och gå bakom ryggen) eller be om en separation?  Det är inget han kan avgöra, om du vill separera. 

Det är lögnerna jag vänder mig emot. För hur dåligt jag än skulle ha det i mitt förhållande, så skulle jag aldrig ljuga för min man och gå bakom ryggen på honom.
Det skulle endast ske om jag inte älskade honom och tappat respekten totalt. Om det vore så skulle jag separera i vilket fall som helst.

Det är väl mer empatiskt  att kräva att ha ett öppet förhållande eller separera.?Alternativ att be om att få ha någon på sidan om, som man är ärlig med förutsättningarna inför. Man behöver ju inte ha det som middagssamtal  men sin man om vad man gjort med sin älskare. Fast då har man varit ärlig nog mot den man påstår sig älska, och ger även honom en möjlighet att ha någon på sidan om.

Om jag inte hade kunnat kommunicera och vara ärlig med min man,så hade han aldrig blivit min man. Om problemet däremot uppstod senare så hade vi sökt hjälp eller separerat. 

Jag tycker det är lika viktigt att kunna vara ärlig, som att kräva ärlighet och respekt tillbaka. 

 

Precis. DÅ blev det uppenbart att TS vill hämnas.
För att det inte blev som TS ville.

Men du och din älskare har en överenskommelse och ni två är ärliga mot varandra.

Det är stor skillnad på ts situation. Hon har träffat en man som inte var ärlig i deras överenskommelse.
Mannen sviker ju både frun och älskarinnan.

Ts däremot har varit väldig tydlig med hur hon tänker, varför ska hon ändra på det.

Han får helt enkelt lära sig den hårda vägen vad konsekvensen blir när man är oärlig. Han har nu träffat ( i hans ögon) fel älskarinna. Det får han bara köpa.

Det jag menar är att jag inte skulle uppskatta att någon annan talade om för mig detta. När de gäller vissa saker, som otrohet och sådant som endast berör och påverkar förhållandet mellan mig och min sambo, så är det inget som jag uppskattar att en tredje person berättar för mig för att han/hon inte gillar det.

Nu vet min sambo om min inställning (och delar den också, trots att hans ex hade ett förhållande vid sidan av i slutet av deras äktenskap, ja den informationen fick han direkt från sitt ex, inte på omvägar).

Innan hon fick veta att han var upptagen så var han väl en tänkbar kandidat att gå vidare med. Jag skrev inte något om hämnas.

Jo, de flesta föredrar väl att ens partner ska berätta, Tyvärr är det sällan någon som berättar, om de vet att de kommer undan det. Vad har de att vinna genom att berätta?  Risken är stor att de blir lämnade, eller får det svårare att fortsätta ha affärer på sidan om. Att få fortsätta behålla sin hemlighet och gå bakom ryggen på sin partner är en egoistisk handling, som endast gynnar den otrogne. De som är otrogna är inget annat än egoistiska, för det är oftast de som har svårast att acceptera att deras partner gör detsamma gentemot dem. 

Då sannolikheten är minimal att den otrogne berättar, skulle jag föredra att få veta det av "någon" framför att gå ovetandes. Det kanske beror på vilka attraktionskrafter som får en att välja sin partner. Jag skulle tappa all min attraktion för denne eftersom han är egoistisk, oärlig, respektlös och inte på något vis min vän längre. Det skulle inte finnas någon "personlighet" kvar att älska, och därmed inget att sörja över att bli av med. 

Jag skulle inte behålla vänner som är oärliga, respektlösa och egoistiska mot mig, så varför skulle jag då sänka kraven med en livspartner?

Det är iallafall en stor anledning till att "jag" skulle vara tacksam för att någon berättade. 

Jag tror TS är medveten om att det finns en risk att frun inte vill veta, likväl som en möjlighet att hon vill det. Men jag väljer att tro att det är av empati som TS ställde sin fråga, för om det hade varit någon som var ute efter hämnd så är det svårt att förstå varför hon bryr sig om att berätta på ett bra sätt. Om hon endast var ute efter hämnd så kunde hon bara agerat,

Du får det att låta som att det är win-win att felknulla bakom ryggen på sin partner, alla funkar inte så. Jag kan vara rätt så samvetslös i vissa situationer, t ex i mitt yrkesliv, the game is the game... men när jag låg med fel tjej så fick jag otroligt dåligt samvete och ångestkänslor, att ljuga om det var inte ett alternativ för mig.

Inte alla såklart, men tyvärr alldeles för många. I TS länk så stod det att många var ovetandes om sin partners otrohet. Det är inte ovanligt att de som är otrogna sällan ångrar sig förrän de blir påkomna.

Om man däremot begår ett misstag  (som du) och själv berättar det så är nog partnern mer benägen att förlåta otroheten. Att man får ångestkänslor som du bevisar ändå att man förstår att man handlat fel. 

I detta fall vill mannen inte berätta och är rädd att det kommer fram. Han ångrar sig nog endast för att han valde fel person att vara otrogen med. Om TS inte hotat att tala om för frun  och gått med på att vara hans älskarinna, så hade han sannolikt fortsatt vara otrogen med henne.

Jo det kan jag försöka att komma ihåg att göra om inte nån av dom som är emot inte hinner förre :D

Fortsätta med var exakt?
Försök inte att lägga ord i munnen på mig, vilket jag tror att du gör.
Fortsätta, har du ramlat och slagit dig eller vill inte ha en upptagen man.
Ta och fatta det för jag kan inte vara tydligare än så

Men det är väl klart att man kan bli besviken när man blir lurad av någon.
TS var tydlig med att hon inte var intresserad av att inleda något med en upptagen man.
Ändå så ljög den här mannen för henne och drog in henne i hans otrohet mot sin fru.
Klart hon blir besviken!
Men ingenstans står det att hon vill hämnas utan bara att hon tycker att frun har rätt att få veta.

Ja, det är möjligt att en majoritet av alla som är otrogna döljer sanningen, men jag tror inte alla som döljer sanningen mår bra av att göra det. Att leva i en lögn lär inte vara fullständigt smärtfritt för alla.

Ja förlåten blev jag, men det var ändå början på slutet på det förhållandet, vilket retrospektivt var det bästa som kunde hända för mig, annars hade jag ju inte levt med tjejen jag idag har ett förhållande med, och hon är helt fantastisk. Jag och tjejen som jag var otrogen mot har inte speciellt mycket kontakt idag, även om vi gick skilda vägar som "vänner", något hon gärna ville att vi skulle fortsätta vara, men det är inte riktigt min grej, att avsluta relationen, och så att säga klippa kontakten är mitt normala förhållningssätt till ex överlag, jag fortsätter inte att vara deras "bästa" kompis, det uppskattas inte, och är såklart sorgligt för båda parter, men med tiden svider det över.

En del kan säkert gå vidare från en affär, men det kan ju även lätt bli så att det hänger över en, blir man förlåten, så måste det vara fullständigt villkorslöst, annars står man ju i tacksamhetsskuld till partnern man bedrog, och det rubbar balansen i förhållandet, och balans och tillit i förhållandet är ganska så grundläggande för att det skall funka, enligt mig.

Jag har egentligen inga invändningar mot att TS berättar för frun, jag hade dock invändningar mot den situation hon satte mannens bror i, att förvänta sig att han skulle berätta för svägerskan att hennes man varit otrogen var var enligt mig att förvänta sig för mycket, ett moraliskt dilemma av episka proportioner.

Jag förstår din invändning nu när man har faciten i handen. Men hoppades ändå att han skulle få brorden sin att berätta och att jag trodde att det skulle vara bättre att det kom från någon hon kände.

Men nu tog hon dom dåliga nyheterna på ett bra sätt och tackade för ens ärlighet

Du har alltså berättat för frun nu?
Vad sa hon?
Och vet han att du har berättat?

Hon frågade vart jag bodde och vad jag hette och när det skedde.
Så tackade hon för min ärlighet och tycker inte att detta är mitt fel.
Han vet inte om det skulle jag tro, då han inte har hört av sig till mig
med något arg meddelande. Han messade efter jag berättade till hans 
bor om jag var nöjd, så risken är nog detsamma när han kommer veta
att hans fru vet. Han är utomlands så hon kanske väntar med att han 
ska komma hem. Pratade via test bara men får en känsla av att hon
fick hans otrohet bekräftad, bara en känsla dock

Ok. 
Du lär väl kanske få veta när han får reda på att frun vet.

Men bra att hon tog det på det sättet och inte lade skulden på dig.
En del som blir bedragna kan ju reagera så också.
Kanske har hon,som du skriver,redan misstänkt detta ett tag.

Vi får hålla tummarna för henne

Absolut!