Varför ska skatter betala provrörsbefruktning?
Varför ska samhället hjälpa till ekonomiskt för de som inte kan få barn?
Provrörsbefruktning, insemination och vilka behandlingar som nu finns
-
-
Svar på tråden Varför ska skatter betala provrörsbefruktning?
-
Ska man vara krass så finns det inga garantier för andra sjukdomar och sjukdomstillstånd heller att man får hjälp "hela vägen", det är inget unikt för ofrivillig barnlöshet att patienter nekas t ex kirurgi eller mediciner som skulle kunna hjälpa för att det är för kostsamt i förhållande till oddsen och "vinsten" som kan bli.Anonym (betala själva?) skrev 2017-01-10 10:42:52 följande:Jag vet inte om du förstår hur jag tänkte. Tydligen så finns det dom som betalar jättemycket ur egen ficka för att det ska lyckas när de inte längre får det bekostat av samhället. De går vidare med egna pengar när de inte får hjälp längre. Och om inget annat fungerar så återstår ju bara adoption. Vilket också är väldigt dyrt
Jag menade om man ska resonera att eftersom det är en sjukdom som man mår dåligt av och därför ska man få ekonomisk hjälp ifrån samhället. Då borde det ju vara väldigt fel att man inte får hjälp hela vägen tills man verkligen har ett barn. Först då blir ju behovet uppfyllt och man mår bra. Om det nu handlar om människor som blir godkända för adoption och det bara handlar om hur det ska finansieras.
Jag är 31
-
Anonym (IVF) skrev 2017-01-10 13:38:11 följande:Återigen. Läs på snälla du. Då hade du inte ställt dessa frågor.
Jag förstår hur du tänker, men det blir fel när du inte är insatt. JA många fortsätter genomgång IVF efter att de finansierade försöken är slut och jag kan nog tala för alla IVFare när jag säger att jag gärna hade sett att samhället finansierade försök i alla evighet MEN bara för att du gör 20 IVF behandlingar så har du inte större chans att få ett barn än om du gör 6 stycken.
ALLA FÅR INTE BARN i slutändan. Därför kan man inte säga att man ska hjälpa någon "hela vägen tills de verkligen får ett barn". En del gör hur många IVFer som helst och blir inte godkända för adoption. Då står dom alltså utan barn i slutändan.jo jag har redan läst en del, klart jag är intresseradAnonym (IVF) skrev 2017-01-10 13:39:37 följande:OCH man ska också komma ihåg att alla inte vill adoptera.
Det finns massa forskning kring ämnet om du är intresserad. Det är bara att söka på nätet.
nej men om man inte vill adoptera då väljer man ju själv bort en lösning eller behandling eller vad man ska kalla det, mot sin ofrivilliga barnlöshet. Jag menar att med resonemanget att man mår dåligt av sin sjukdom så borde man då kunna få hjälp och möjlighet ekonomiskt men alla har fortfarande rätt att tacka nej till behandling. Nej alla får inte barn i slutändan jag menade att om en människa är sjuk och därför ska få hjälp så verkar det märkligt att man inte blir erbjuden alla möjligheter
Dina inlägg verkar handla mycket om hur det ligger till i nuläget i Sverige. Men vad tycker du själv? Vad borde finansieras och inte och varför? Var mest det jag ville diskutera i den här trådstarten, inte vilka lagar och regler som gäller idag
-
så ser det ut men vad tycker du själv? Borde man få mer eller mindre hjälp ekonomiskt av samhället och varför?Jennie med ie skrev 2017-01-10 21:35:07 följande:Ska man vara krass så finns det inga garantier för andra sjukdomar och sjukdomstillstånd heller att man får hjälp "hela vägen", det är inget unikt för ofrivillig barnlöshet att patienter nekas t ex kirurgi eller mediciner som skulle kunna hjälpa för att det är för kostsamt i förhållande till oddsen och "vinsten" som kan bli.
-
Vill du adoptera? Alla människor vill inte det, oavsett om man är ofrivilligt barnlös eller ej. Adoption är inte någon form av bot mot den ofrivilliga barnlösheten och ska inte ses som en lösning på det.Anonym (betala själva?) skrev 2017-01-11 11:22:46 följande:jo jag har redan läst en del, klart jag är intresseradAnonym (IVF) skrev 2017-01-10 13:39:37 följande:
OCH man ska också komma ihåg att alla inte vill adoptera.
Det finns massa forskning kring ämnet om du är intresserad. Det är bara att söka på nätet.
nej men om man inte vill adoptera då väljer man ju själv bort en lösning eller behandling eller vad man ska kalla det, mot sin ofrivilliga barnlöshet. Jag menar att med resonemanget att man mår dåligt av sin sjukdom så borde man då kunna få hjälp och möjlighet ekonomiskt men alla har fortfarande rätt att tacka nej till behandling. Nej alla får inte barn i slutändan jag menade att om en människa är sjuk och därför ska få hjälp så verkar det märkligt att man inte blir erbjuden alla möjligheter
Dina inlägg verkar handla mycket om hur det ligger till i nuläget i Sverige. Men vad tycker du själv? Vad borde finansieras och inte och varför? Var mest det jag ville diskutera i den här trådstarten, inte vilka lagar och regler som gäller idag
Självklart mår man dåligt psykiskt av att vara ofrivilligt barnlös. Det är fruktansvärt tärande.
Man blir som sagt erbjuden hjälp, först hormoner av olika slag - om det är en möjlighet i det enskilda fallet. Sen IVF om inte det första fungerat. IVF idag innehåller tre äggplock och många, tillhörande insättningar. Men allt beror också på varje person/pars möjlighet och förutsättningar.
Jag kände att jag behövde berätta om hur det ser ut eftersom jag uppfattade det som om du inte har så bra koll, ja.
För egen del hade jag varit väldigt tacksam om man fick åtminstone 5 finansierade äggplock och obegränsat antal insättningar. Första omgången räknas som en försöks omgång brukar man säga, så den går egentligen bort så därför tycker jag 5 skulle vara bra. -
Om jag vill adoptera, svårt att ge ett definitivt svar eftersom barn är inte aktuellt för mig just nu men om jag skulle ta beslutet att skaffa barn och förhållandena vore de rätta så vore det nog det bästa alternativet eftersom det finns vissa ärftliga sjukdomar som jag inte skulle önska att mina barn fick. Sen känns det ju mer logiskt att inte producera fler barn när det redan finns så många som inte har föräldrar.Anonym (IVF) skrev 2017-01-11 14:07:30 följande:Vill du adoptera? Alla människor vill inte det, oavsett om man är ofrivilligt barnlös eller ej. Adoption är inte någon form av bot mot den ofrivilliga barnlösheten och ska inte ses som en lösning på det.
Självklart mår man dåligt psykiskt av att vara ofrivilligt barnlös. Det är fruktansvärt tärande.
Man blir som sagt erbjuden hjälp, först hormoner av olika slag - om det är en möjlighet i det enskilda fallet. Sen IVF om inte det första fungerat. IVF idag innehåller tre äggplock och många, tillhörande insättningar. Men allt beror också på varje person/pars möjlighet och förutsättningar.
Jag kände att jag behövde berätta om hur det ser ut eftersom jag uppfattade det som om du inte har så bra koll, ja.
För egen del hade jag varit väldigt tacksam om man fick åtminstone 5 finansierade äggplock och obegränsat antal insättningar. Första omgången räknas som en försöks omgång brukar man säga, så den går egentligen bort så därför tycker jag 5 skulle vara bra.
Att du säger att adoption inte ska ses som en lösning har jag svårt att förstå, det låter nästan som att en familj med adopterade barn har inte samma värde i sitt förhållande som biologiska barn, eller hur ska man tolka det du säger? De som väljer adoption när inget annat fungerar ville väl inte det heller i första hand, men när de väl har sitt barn och får känslor för det så är väl allting jättebra eller varför är det ingen bra lösning?
Jo det är jag absolut med på att det är tärande, men det finns många andra sorger och saknader som man kan uppleva i livet utan att för den skull få ekonomisk hjälp från samhället för att lösa problemen.
Ja ok 5 stycken tycker du är bra, men om inte de där äggplocken och insättningarna ger resultat, tycker du då att det borde vara stopp i ekonomisk hjälp med barnskaffandet ifrån samhället då?
-
Det första missuppfattade du nog. Det jag menar är att adoption inte ska ses som en lösning på ett problem. Adoptera ska man göra för att man tror man kan bli en bra förälder åt någon annans barn. Bland annat.Anonym (betala själva?) skrev 2017-01-13 13:36:06 följande:
Om jag vill adoptera, svårt att ge ett definitivt svar eftersom barn är inte aktuellt för mig just nu men om jag skulle ta beslutet att skaffa barn och förhållandena vore de rätta så vore det nog det bästa alternativet eftersom det finns vissa ärftliga sjukdomar som jag inte skulle önska att mina barn fick. Sen känns det ju mer logiskt att inte producera fler barn när det redan finns så många som inte har föräldrar.
Att du säger att adoption inte ska ses som en lösning har jag svårt att förstå, det låter nästan som att en familj med adopterade barn har inte samma värde i sitt förhållande som biologiska barn, eller hur ska man tolka det du säger? De som väljer adoption när inget annat fungerar ville väl inte det heller i första hand, men när de väl har sitt barn och får känslor för det så är väl allting jättebra eller varför är det ingen bra lösning?
Jo det är jag absolut med på att det är tärande, men det finns många andra sorger och saknader som man kan uppleva i livet utan att för den skull få ekonomisk hjälp från samhället för att lösa problemen.
Ja ok 5 stycken tycker du är bra, men om inte de där äggplocken och insättningarna ger resultat, tycker du då att det borde vara stopp i ekonomisk hjälp med barnskaffandet ifrån samhället då?
Vilka specifika problem eller sorger menar du? Och för att besvara så anser jag att man inte ska ställa saker emot varandra på det sättet. I en perfekt värld skulle alla få den hjälp och det stöd de behövde, med allt. Såklart.
Eftersom det ser ut som det gör, har jag inte funderat och undrat och tänk "tänk om". Men då du undrade så drog jag till med 5. Utifrån hur det är att vara i denna situation så hade jag givetvis velat få hur många försök som helst, men man måste också väga in forskning och sannolikhet med mera. -
Hur kan det inte ses som en lösning på problemet, när de får ett älskat och efterlängtat barn. Dessutom löser man ett problem till i samma smäll eftersom barnet saknade föräldrar. Och kan man inte tänka sig adoption så står det naturligtvis var och en fritt att avståAnonym (IVF) skrev 2017-01-13 20:19:13 följande:Det första missuppfattade du nog. Det jag menar är att adoption inte ska ses som en lösning på ett problem. Adoptera ska man göra för att man tror man kan bli en bra förälder åt någon annans barn. Bland annat.
Vilka specifika problem eller sorger menar du? Och för att besvara så anser jag att man inte ska ställa saker emot varandra på det sättet. I en perfekt värld skulle alla få den hjälp och det stöd de behövde, med allt. Såklart.
Eftersom det ser ut som det gör, har jag inte funderat och undrat och tänk "tänk om". Men då du undrade så drog jag till med 5. Utifrån hur det är att vara i denna situation så hade jag givetvis velat få hur många försök som helst, men man måste också väga in forskning och sannolikhet med mera.
Ja det finns väl många exempel som eventuellt kan avhjälpas med finansiella medel, man kan sakna att ha en partner i sitt liv, man kan sakna någon som är väldigt långt bort, man kan ha ett älskat husdjur som man inte har råd med veterinärvård och därför måste välja avlivning... finns många fler exempel. Angående att inte ställa saker mot varandra så är det väl just det man gör ifall man tycker att barnskaffande ska finansieras men inte vissa andra problemlösningar
Ja ok du drog till med 5. Du har alltså inte tänkt igenom det. Är du själv i situationen just nu eller hur menade du med "utifrån hur det är att vara i denna situation" ?
man måste väga in forskning och sannolikhet säger du, menar du då att samhället ska sluta betala när sannolikheten bedöms för liten? Även om det fortfarande finns en liten chans? Trots att det är "fruktanvärt tärande" ? -
Jag hoppar över adoptionsgrejen då du inte förstår hur jag menar.Anonym (betala själva?) skrev 2017-01-13 22:45:40 följande:Hur kan det inte ses som en lösning på problemet, när de får ett älskat och efterlängtat barn. Dessutom löser man ett problem till i samma smäll eftersom barnet saknade föräldrar. Och kan man inte tänka sig adoption så står det naturligtvis var och en fritt att avstå
Ja det finns väl många exempel som eventuellt kan avhjälpas med finansiella medel, man kan sakna att ha en partner i sitt liv, man kan sakna någon som är väldigt långt bort, man kan ha ett älskat husdjur som man inte har råd med veterinärvård och därför måste välja avlivning... finns många fler exempel. Angående att inte ställa saker mot varandra så är det väl just det man gör ifall man tycker att barnskaffande ska finansieras men inte vissa andra problemlösningar
Ja ok du drog till med 5. Du har alltså inte tänkt igenom det. Är du själv i situationen just nu eller hur menade du med "utifrån hur det är att vara i denna situation" ?
man måste väga in forskning och sannolikhet säger du, menar du då att samhället ska sluta betala när sannolikheten bedöms för liten? Även om det fortfarande finns en liten chans? Trots att det är "fruktanvärt tärande" ?
Hur menar du att man ska betala för att få en partner? Eller betala för att man saknar någon som befinner sig långt bort? Och varför jämför du det med ofrivillig barnlöshet? Vad har det med ofrivillig barnlöshet att göra?
Om man skaffat djur och inte har råd att betala för deras behandling så kan man söka hjälp av olika organisationer. Och enligt min mening ska man inte skaffa djur om man inte har råd att betala eventuell vård för dom då man vet från början att det kostar pengar. Sen ska man givetvis också ha försäkring på sina djur.
Okej, så du tycker att barnskaffande ska finansieras men inte andra saker menar du? Eller försökte du lägga den åsikten på mig? Det får du inget för i så fall eftersom jag inte tycker så.
Eftersom du ställer saker emot varandra så undrar jag hur du tänker kring att skattepengar används för att bota personer som självförvållat orsakat tex cancer genom rökning, snusning och stor alkoholkonsumtion? Anser du att man ska ställa det och ofrivillig barnlöshet emot varandra och därmed välja vilket som ska finansieras? Själv anser jag - precis som jag skrev att man inte bör ställa saker emot varandra på det sättet.
Jag befinner mig i situationen nu ja och har så gjort i över 3 år.
Ja det måste man göra eftersom man inte bara kan gå på känsla. Så är det med allt i livet. Det måste vara en balans mellan förnuft och känsla. Återigen, hade jag gått på känsla hade jag givetvis velat få hur många försök som helst.
Det är fruktansvärt tärande att befinna sig i en situation där man kämpar med att bli gravid år ut och år in, det tar sig ibland och man går några månader och är gravid med tillhörande ofantlig lycka och sedan dör livet i magen och allt är tillbaka på noll plus att den psykiska smärtan över att ha förlorat det finaste man har är total. Så att sätta " på fruktansvärt tärande blir lite som ett hån. -
ja man kan ju tillexempel få medlemskap på en seriös dejtingsida betald. Och man kan resa och hälsa på personen eller betala en resa för den, eventuellt bekosta en hel flytt. Men man kanske inte har råd och då blir det en stor sorg. Varför skulle den sorgen vara mindre värd än någon annan om man nu inte kan ställa saker mot varandra? Då borde alla få hjälp med just det som tynger dom.Anonym (IVF) skrev 2017-01-14 12:32:34 följande:Jag hoppar över adoptionsgrejen då du inte förstår hur jag menar.
Hur menar du att man ska betala för att få en partner? Eller betala för att man saknar någon som befinner sig långt bort? Och varför jämför du det med ofrivillig barnlöshet? Vad har det med ofrivillig barnlöshet att göra?
Om man skaffat djur och inte har råd att betala för deras behandling så kan man söka hjälp av olika organisationer. Och enligt min mening ska man inte skaffa djur om man inte har råd att betala eventuell vård för dom då man vet från början att det kostar pengar. Sen ska man givetvis också ha försäkring på sina djur.
Okej, så du tycker att barnskaffande ska finansieras men inte andra saker menar du? Eller försökte du lägga den åsikten på mig? Det får du inget för i så fall eftersom jag inte tycker så.
Eftersom du ställer saker emot varandra så undrar jag hur du tänker kring att skattepengar används för att bota personer som självförvållat orsakat tex cancer genom rökning, snusning och stor alkoholkonsumtion? Anser du att man ska ställa det och ofrivillig barnlöshet emot varandra och därmed välja vilket som ska finansieras? Själv anser jag - precis som jag skrev att man inte bör ställa saker emot varandra på det sättet.
Jag befinner mig i situationen nu ja och har så gjort i över 3 år.
Ja det måste man göra eftersom man inte bara kan gå på känsla. Så är det med allt i livet. Det måste vara en balans mellan förnuft och känsla. Återigen, hade jag gått på känsla hade jag givetvis velat få hur många försök som helst.
Det är fruktansvärt tärande att befinna sig i en situation där man kämpar med att bli gravid år ut och år in, det tar sig ibland och man går några månader och är gravid med tillhörande ofantlig lycka och sedan dör livet i magen och allt är tillbaka på noll plus att den psykiska smärtan över att ha förlorat det finaste man har är total. Så att sätta " på fruktansvärt tärande blir lite som ett hån.
Givetvis är det vettigt att man ska ha råd med djuren om man skaffar dom, men man kan ha en försäkring till djuret men råka ut för olyckliga omständigheter som gör att man inte kan betala självrisken. Saker kan hända som man inte kunde förutspå när man skaffade djuret. Då blir det ju en jättekris för den här människan
Jag har faktiskt svårt att ta ställning om jag tycker barnskaffande ska finansieras eller ej. Nej jag försökte inte lägga någon åsikt på dig jag frågade dig om vad du tycker. Hela den här tråden går ut på att diskutera vad man tycker. Eller ja, jag ville förstå varför det är rimligt att få hjälp med just barnskaffning och hur långt den hjälpen isåfall ska gå och varför.
Angående sjukvården så känns det ju som att det är rimligt att man själv ska betala för det man har orsakat, men isåfall så måste ju alla i stort sätt betala all sjukvård för sig själv eftersom man till många delar själv kan påverka sin egen hälsa. Men alla kanske inte har kunskap och möjligheter, så hur ska detta kunna bli rättvist? För övrigt tycker jag sjukvården i Sverige till många delar är ganska rutten så det känns ändå som att det på ett vis är fel sak att lägga skattepengarna på. Men det här är fel tråd att diskutera det i
Jag beklagar verkligen att du är i den situationen. Lika mycket beklagar jag andras sorger oavsett vad de handlar om. Jag tycker att om man ska sträva efter att avhjälpa en slags sorg så ska man även göra det med andra. Ingen utomstående kan avgöra vem som har svårast i sin upplevelse av just sina sorger och problem
Jag hoppas i alla fall att det kommer att lösa sig för dig till slut -
Skillnaden mellan att inte ha en partner fast man vill eller vilja åka någonstans men inte ha pengar till det och infertilitet/ofrivillig barnlöshet är ju givetvis att det sistnämnda är en sjukdom. Så det är inte jämförbart på det sättet.Anonym (betala själva?) skrev 2017-01-14 13:44:10 följande:ja man kan ju tillexempel få medlemskap på en seriös dejtingsida betald. Och man kan resa och hälsa på personen eller betala en resa för den, eventuellt bekosta en hel flytt. Men man kanske inte har råd och då blir det en stor sorg. Varför skulle den sorgen vara mindre värd än någon annan om man nu inte kan ställa saker mot varandra? Då borde alla få hjälp med just det som tynger dom.
Givetvis är det vettigt att man ska ha råd med djuren om man skaffar dom, men man kan ha en försäkring till djuret men råka ut för olyckliga omständigheter som gör att man inte kan betala självrisken. Saker kan hända som man inte kunde förutspå när man skaffade djuret. Då blir det ju en jättekris för den här människan
Jag har faktiskt svårt att ta ställning om jag tycker barnskaffande ska finansieras eller ej. Nej jag försökte inte lägga någon åsikt på dig jag frågade dig om vad du tycker. Hela den här tråden går ut på att diskutera vad man tycker. Eller ja, jag ville förstå varför det är rimligt att få hjälp med just barnskaffning och hur långt den hjälpen isåfall ska gå och varför.
Angående sjukvården så känns det ju som att det är rimligt att man själv ska betala för det man har orsakat, men isåfall så måste ju alla i stort sätt betala all sjukvård för sig själv eftersom man till många delar själv kan påverka sin egen hälsa. Men alla kanske inte har kunskap och möjligheter, så hur ska detta kunna bli rättvist? För övrigt tycker jag sjukvården i Sverige till många delar är ganska rutten så det känns ändå som att det på ett vis är fel sak att lägga skattepengarna på. Men det här är fel tråd att diskutera det i
Jag beklagar verkligen att du är i den situationen. Lika mycket beklagar jag andras sorger oavsett vad de handlar om. Jag tycker att om man ska sträva efter att avhjälpa en slags sorg så ska man även göra det med andra. Ingen utomstående kan avgöra vem som har svårast i sin upplevelse av just sina sorger och problem
Jag hoppas i alla fall att det kommer att lösa sig för dig till slut
Sen vet jag inte varför du hackat upp dig på sorgen kring barnlöshet. Det är ju mer än bara en sorg att vara ofrivilligt barnlös. Det är en stark längtan och driv, någonting man kämpar som fan för och det är en drift de flesta människor har - att vilja få barn. Inte alla, men många. Det är en resa mellan hopp och förtvivlan, innehållande enorm lycka de gånger man lyckas få ett plus och sedan enorm sorg när det tar slut.
Det handlar inte om att värdera sorger. Det kan man inte göra. Min sorg är min. Din är din. Och så vidare. De flesta människor kämpar med någonting, så är det. Och man kan inte ställa olika livskriser, sjukdomar, störningar, situationer osv emot varandra tycker jag. -
jag hakade upp mig på psykiskt lidande eftersom jag utgick ifrån att det var det man indirekt skulle avhjälpa i och med behandlingarna. Då tänkte jag vidare att det kanske finns större lidanden än så, vilka som kan avhjälpas med pengar. Men du tycker inte att det är jämförbart om det inte är en sjukdom ( om jag fattade dig rätt)Anonym (IVF) skrev 2017-01-14 15:17:05 följande:Skillnaden mellan att inte ha en partner fast man vill eller vilja åka någonstans men inte ha pengar till det och infertilitet/ofrivillig barnlöshet är ju givetvis att det sistnämnda är en sjukdom. Så det är inte jämförbart på det sättet.
Sen vet jag inte varför du hackat upp dig på sorgen kring barnlöshet. Det är ju mer än bara en sorg att vara ofrivilligt barnlös. Det är en stark längtan och driv, någonting man kämpar som fan för och det är en drift de flesta människor har - att vilja få barn. Inte alla, men många. Det är en resa mellan hopp och förtvivlan, innehållande enorm lycka de gånger man lyckas få ett plus och sedan enorm sorg när det tar slut.
Det handlar inte om att värdera sorger. Det kan man inte göra. Min sorg är min. Din är din. Och så vidare. De flesta människor kämpar med någonting, så är det. Och man kan inte ställa olika livskriser, sjukdomar, störningar, situationer osv emot varandra tycker jag.
Du tycker inte man kan ställa olika livskriser mot varandra. Men hur tycker du att de ska tacklas då, ska var och en kämpa med sitt eller bör man få hjälp? -
Du får gärna förklara för mig vad du är ute efter? Vad är det för svar du vill ha av mig? Jag har gett mina åsikter, beskrivit min sits och mina känslor och tankar kortfattat och har skrivit fakta. Vad jag än skriver ifrågasätter du och jag undrar varför?Anonym (betala själva?) skrev 2017-01-15 20:51:33 följande:
jag hakade upp mig på psykiskt lidande eftersom jag utgick ifrån att det var det man indirekt skulle avhjälpa i och med behandlingarna. Då tänkte jag vidare att det kanske finns större lidanden än så, vilka som kan avhjälpas med pengar. Men du tycker inte att det är jämförbart om det inte är en sjukdom ( om jag fattade dig rätt)
Du tycker inte man kan ställa olika livskriser mot varandra. Men hur tycker du att de ska tacklas då, ska var och en kämpa med sitt eller bör man få hjälp?
-
Det är enbart en sjukdom om läkare har konstaterat att en av parterna inte kan få barn. Inte om det är svårt för två personer att få barn tillsammans.Anonym (IVF) skrev 2017-01-14 15:17:05 följande:Skillnaden mellan att inte ha en partner fast man vill eller vilja åka någonstans men inte ha pengar till det och infertilitet/ofrivillig barnlöshet är ju givetvis att det sistnämnda är en sjukdom. Så det är inte jämförbart på det sättet.
Sen vet jag inte varför du hackat upp dig på sorgen kring barnlöshet. Det är ju mer än bara en sorg att vara ofrivilligt barnlös. Det är en stark längtan och driv, någonting man kämpar som fan för och det är en drift de flesta människor har - att vilja få barn. Inte alla, men många. Det är en resa mellan hopp och förtvivlan, innehållande enorm lycka de gånger man lyckas få ett plus och sedan enorm sorg när det tar slut.
Det handlar inte om att värdera sorger. Det kan man inte göra. Min sorg är min. Din är din. Och så vidare. De flesta människor kämpar med någonting, så är det. Och man kan inte ställa olika livskriser, sjukdomar, störningar, situationer osv emot varandra tycker jag.
Alla övriga, som är för feta, som har dragit på sig sjukdomar osv, ska alltså inte få hjälp? -
Fint att du läser vad jag (inte) skriver. Båda påståendena du försöker lägga på mig har du uppenbarligen missuppfattat.Anonym (Never) skrev 2017-01-15 23:48:02 följande:
Det är enbart en sjukdom om läkare har konstaterat att en av parterna inte kan få barn. Inte om det är svårt för två personer att få barn tillsammans.
Alla övriga, som är för feta, som har dragit på sig sjukdomar osv, ska alltså inte få hjälp?
-
eftersom jag vill diskutera och bemöta och tänka vidare på olika argument och jag tänkte att ett diskussionsforum som det här är, är rätta platsen att göra det påAnonym (IVF) skrev 2017-01-15 21:50:04 följande:Du får gärna förklara för mig vad du är ute efter? Vad är det för svar du vill ha av mig? Jag har gett mina åsikter, beskrivit min sits och mina känslor och tankar kortfattat och har skrivit fakta. Vad jag än skriver ifrågasätter du och jag undrar varför?
-
olika argument, och olika tankar och perspektiv, vill jag tillägga.Anonym (betala själva?) skrev 2017-01-18 21:48:10 följande:eftersom jag vill diskutera och bemöta och tänka vidare på olika argument och jag tänkte att ett diskussionsforum som det här är, är rätta platsen att göra det på
-
För att om du blir sjuk anser du att du skall få hjälp av staten och dvs. Då vill du säkert ha den fria vården . . Samma sak gäller barnlösa . Självklart skall de få hjälp av samma anledning .
-
Verkligen inte.Carina1 skrev 2017-02-01 20:46:48 följande:
För att om du blir sjuk anser du att du skall få hjälp av staten och dvs. Då vill du säkert ha den fria vården . . Samma sak gäller barnlösa . Självklart skall de få hjälp av samma anledning .