• LejonSa

    16 mån, går inte och står knappt.

    Hej!

    Vill höra; är det fler som har barn som varken går själv eller står självständigt kring 14-16 mån? Mitt barn är 16 mån, men 14 korrigerat. För tidigt född. 

    Jag är inte orolig, men aningen frustrerad.


    Min son lärde sig krypa runt 12 mån, innan dess ville han stå jämt. Hela tiden. Vi skulle hålla honom så han kunde stå och gå runt dit han ville, eller så skulle vi bära honom dit då hans ålande frustrerade honom för det gick inte snabbt nog. Han kan gå med oss som stöd, och kan även gå med möbler som stöd, men gör det inte alls ofta nuförtiden. Han var lite sen med att börja dra sig upp mot möbler osv. runt 13-14 mån (11-12 korrigerat), men gör det obehindrat idag NÄR han VILL. 
    Han är väldigt aktiv, väldigt med och nyfiken. Rör på sig HELA tiden. Men han kan inte stå själv. Jag TROR att han kan stå själv, iaf kortare stunder, men han gör inte det. Han greppar tag om mig direkt! Jag har sett honom vid något tillfälle stå vid bord för att släppa, klappa händerna en kort stund för att sedan greppa bordet igen. Men, hursomhelst, så står han inte självständigt. O går inte heller själv. 


    Det som numera gör mig frustrerad är inte att han inte går nu. Han är egentligen inte mer än 14 mån för det första och för det andra så utvecklas alla olika och jag tycker att han är framåt på en massa annat. Det som dock är frustrerande är att hans vilja att vilja stå och gå är typ borta nu när han kryper i raketfart hit och dit. Ju snabbare han lärt sig krypa desto mindre vill han stå eller gå ens med hjälp av oss. Ställer jag honom på golvet och håller i en hand så står han bara still eller så sätter han sig ner för att krypa. Likaså om jag håller i båda hans händer. NÅGON få gång kan han börja gå men inte alls ofta. 


    Enligt hans läkare som han haft så har de alltid sagt att han varit väldigt stabil och stark i sina ben osv sen han var liten. Därför tror jag inte att det har med någon direkt muskelsvaghet att göra egentligen. Även en sjukgymnast har kollat honom när han var 12 mån (10 mån korr), och hon tyckte också att han var väldigt stabil och stark och menade då att hon knappt höll i honom när han stod, utan han höll henne väldigt lätt. Hon menade således att han i princip stod själv.
    Men ja, han gör ju det fortfarande ändå inte. Och går inte. Och någonstans börjar jag tänka att det kanske har mer med motivation att göra än oförmåga. Iaf att stå.


    Är det någon som känner igen sig? Någon som har tips? Någon som kan ge några lugnande ord? 


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2017-02-20 00:38
    Uppdaterar lite.

    Nu är han 18 mån (igår), men 16 mån korrigerat. Han går fortfarande inte. Står självständigt korta stunder. Kan stå men självförtroendet sviktar tror jag, och då greppar han snabbt något att hålla eller sätter sig ner. Han har tagit något steg mot oss, men frågan är om det egentligen kan kallas att ta steg då han mer eller mindre tagit steget/stegen och kastat sig över oss. Han går bättre och bättre när man håller honom i en hand. Men han har fortfarande inte världens intresse för att gå. Han trivs med att krypa. Han går bättre och hellre om vi tar på hans favoritskor och går ut på gården och utforskar växterna och träden, så det gör vi en stund varje dag.
    Jag önskar ju så klart att han snart ska ta sina riktiga första steg, men det får ta den tid det tar helt enkelt. Vi övar med honom hemma varje dag så mkt han orkar och önskar, mer kan vi inte göra. Men om någon mer har tips eller någon som känner igen sig så får ni gärna skriva hur det varit för er osv
  • Svar på tråden 16 mån, går inte och står knappt.
  • LejonSa

    Puffar tråden lite... nu har det gått en tid och visst har saker skett och det gått framåt. men han går fortfarande inte. 
    Fler som känner igen sig, hur gick det för er?

  • elyse

    Påminner lite om min dotter. Hon var tidig med att sitta, ville stå och/eller hoppa i våra knän redan vid 2-3 månader. Men kröp aldrig. Hon hasade fram på rumpan tills hon var 16 månader. Sedan började hon gå efter några veckor på förskola. Stabilt från början - hon hade redan väldigt välutvecklad motorik och styrka i benen, precis som din son verkar ha, men behövde lite extra motivation för att börja gå.

  • LejonSa
    elyse skrev 2017-02-20 01:00:33 följande:

    Påminner lite om min dotter. Hon var tidig med att sitta, ville stå och/eller hoppa i våra knän redan vid 2-3 månader. Men kröp aldrig. Hon hasade fram på rumpan tills hon var 16 månader. Sedan började hon gå efter några veckor på förskola. Stabilt från början - hon hade redan väldigt välutvecklad motorik och styrka i benen, precis som din son verkar ha, men behövde lite extra motivation för att börja gå.


    Ja, iaf har vi ju hört det från x antal läkare sen han var väldigt liten (har ju varit en hel del läkare kring honom första året av hans liv). Alla har alltid varit lite små förvånade över hans styrka i benen framförallt men även att dra sig uppåt från ryggläge när man höll i hans händer som liten.

    O jag tror ju (första barnet så jag har inget att jämföra med) att han faktiskt kan gå och stå men att han är rädd för att trilla. Känner sig osäker. Han har ju tagit något steg mellan möbler och står även utan att hålla sig när han blir distraherad av något eller vill klappa händerna men så fort han upptäcker att han inte håller i något så greppar han första bästa möbel/vägg eller liknande. Han går inte på förskola än pga sin historik. Vi har valt att ha honom hemma lite längre och han har pga sitt bagage inte heller vistats så mkt kring barn första 9-10 mån. Så det kanske också gör sitt. Inte riktigt funnits andra småttingar att studera och härma kring honom.

    Idag går han, lite stapligt tycker jag, om han får hålla i ett finger. Ibland håller han knappt fingret. Men vill väl känna något stöd iaf. Så det är definitivt framsteg sen någon månad tillbaka, så det kommer väl när man minst anar
  • elyse
    LejonSa skrev 2017-02-21 14:48:49 följande:

    Ja, iaf har vi ju hört det från x antal läkare sen han var väldigt liten (har ju varit en hel del läkare kring honom första året av hans liv). Alla har alltid varit lite små förvånade över hans styrka i benen framförallt men även att dra sig uppåt från ryggläge när man höll i hans händer som liten.

    O jag tror ju (första barnet så jag har inget att jämföra med) att han faktiskt kan gå och stå men att han är rädd för att trilla. Känner sig osäker. Han har ju tagit något steg mellan möbler och står även utan att hålla sig när han blir distraherad av något eller vill klappa händerna men så fort han upptäcker att han inte håller i något så greppar han första bästa möbel/vägg eller liknande. Han går inte på förskola än pga sin historik. Vi har valt att ha honom hemma lite längre och han har pga sitt bagage inte heller vistats så mkt kring barn första 9-10 mån. Så det kanske också gör sitt. Inte riktigt funnits andra småttingar att studera och härma kring honom.

    Idag går han, lite stapligt tycker jag, om han får hålla i ett finger. Ibland håller han knappt fingret. Men vill väl känna något stöd iaf. Så det är definitivt framsteg sen någon månad tillbaka, så det kommer väl när man minst anar


    Då kommer det snart! :)
  • assistent 13

    Jag har en dotter 18 mån snart hon kan inte gå. Dålig balans och nog muskelsvag tror jag . Hon kan knappt sitta själv. Sen på många områden .

  • LejonSa
    assistent 13 skrev 2017-09-19 12:59:25 följande:

    Jag har en dotter 18 mån snart hon kan inte gå. Dålig balans och nog muskelsvag tror jag . Hon kan knappt sitta själv. Sen på många områden .


    Kan uppdatera att vår som började gå när han var strax innan 21 mån (då strax innan 19 mån korrigerat). Han gick bara en dag från ingenstans och har aldrig slutat gå sen dess. Han går dock fortf lite stapligt men enligt sjukgymnasten så kan hon inte se någon svaghet eller så. Mer omogen gång pga för lite övning. Dock har vi också sett att han går lite inåt med fötterna. Lite plattfot. Det höll inte sjukgymnasten om helt. Tyckte inte han var plattfot direkt men kunde se vad vi menade med att fötterna (speciellt ena) lutar liksom inåt. Så nu har han i dagarna fått inlägg i skorna. Får se om det hjälper något. Han fyllde 2 år i aug. Skulle egentligen bli 2 först nu i oktober.

    Men oavsett så är han pigg glad och går o går. Snabbt. Känns som huvudsaken.

    Hur går det för din dotter? Står hon själv?
  • assistent 13
    LejonSa skrev 2017-09-21 14:07:16 följande:

    Kan uppdatera att vår som började gå när han var strax innan 21 mån (då strax innan 19 mån korrigerat). Han gick bara en dag från ingenstans och har aldrig slutat gå sen dess. Han går dock fortf lite stapligt men enligt sjukgymnasten så kan hon inte se någon svaghet eller så. Mer omogen gång pga för lite övning. Dock har vi också sett att han går lite inåt med fötterna. Lite plattfot. Det höll inte sjukgymnasten om helt. Tyckte inte han var plattfot direkt men kunde se vad vi menade med att fötterna (speciellt ena) lutar liksom inåt. Så nu har han i dagarna fått inlägg i skorna. Får se om det hjälper något. Han fyllde 2 år i aug. Skulle egentligen bli 2 först nu i oktober.

    Men oavsett så är han pigg glad och går o går. Snabbt. Känns som huvudsaken.

    Hur går det för din dotter? Står hon själv?


    Hon kan sitta men inte med benen fram utan tar stöd genom att sitta i w med benen. Hon kryper sen hon var 6 mån och står vid möbler sen hon var 11 mån går inte utmed inte heller med hjälp heller oavsett om de är gåstol gå vagn osv. Står inte utan stöd. Hon kan heller inte prata eller jollra. Lyssnar ej på sitt namn. Klappar inte händer pekar inte mm. De utreder för o hitta ev diagnos
  • v i r r a
    LejonSa skrev 2017-09-21 14:07:16 följande:

    Kan uppdatera att vår som började gå när han var strax innan 21 mån (då strax innan 19 mån korrigerat). Han gick bara en dag från ingenstans och har aldrig slutat gå sen dess. Han går dock fortf lite stapligt men enligt sjukgymnasten så kan hon inte se någon svaghet eller så. Mer omogen gång pga för lite övning. Dock har vi också sett att han går lite inåt med fötterna. Lite plattfot. Det höll inte sjukgymnasten om helt. Tyckte inte han var plattfot direkt men kunde se vad vi menade med att fötterna (speciellt ena) lutar liksom inåt. Så nu har han i dagarna fått inlägg i skorna. Får se om det hjälper något. Han fyllde 2 år i aug. Skulle egentligen bli 2 först nu i oktober.

    Men oavsett så är han pigg glad och går o går. Snabbt. Känns som huvudsaken.

    Hur går det för din dotter? Står hon själv?


    Härligt att läsa!
  • LejonSa
    assistent 13 skrev 2017-09-21 14:50:27 följande:

    Hon kan sitta men inte med benen fram utan tar stöd genom att sitta i w med benen. Hon kryper sen hon var 6 mån och står vid möbler sen hon var 11 mån går inte utmed inte heller med hjälp heller oavsett om de är gåstol gå vagn osv. Står inte utan stöd. Hon kan heller inte prata eller jollra. Lyssnar ej på sitt namn. Klappar inte händer pekar inte mm. De utreder för o hitta ev diagnos


    Okej jag förstår. Det är bra att de kollar upp! Min son började krypa jättesent. Trodde han skulle hoppa över den biten. Han var typ 12 mån när han började krypa.

    Stod vid möbler runt 11-12 mån om jag ställde honom där. Men kunde inte dra sig upp själv förrän han var 14 mån typ.

    Det är så olika. Men det är bra att de har koll så man kan sätta in insatser snabbt och tidigt snarare än senare. Den inställningen har jag alltid haft med sonen. Bättre få hjälp tidigt än sent.

    Vad är det för diagnos de tänker kring om jag får fråga?
  • assistent 13
    LejonSa skrev 2017-09-21 21:50:48 följande:
    Okej jag förstår. Det är bra att de kollar upp! Min son började krypa jättesent. Trodde han skulle hoppa över den biten. Han var typ 12 mån när han började krypa.

    Stod vid möbler runt 11-12 mån om jag ställde honom där. Men kunde inte dra sig upp själv förrän han var 14 mån typ.

    Det är så olika. Men det är bra att de har koll så man kan sätta in insatser snabbt och tidigt snarare än senare. Den inställningen har jag alltid haft med sonen. Bättre få hjälp tidigt än sent.

    Vad är det för diagnos de tänker kring om jag får fråga?
    Stora syster har grav utvecklingsstörning hon kunde krypa och stå vid möbler vid 13 mån . pratade ej var väldigt tyst visade sig vara döv ,  men stannade där i den utvecklingen till hon var 4år. då gick hon lite, hon var då i utveckling som en på runt 1 år, plötsligt får hon allvarlig status epilepsi och hamnar mellan liv o död i respirator, hon vaknar efter 8 veckor och kan då inte ens hålla huvudet uppe utan stöd. Ingen har tänkt att hennes problem skulle kunna vara ärftligt. man har gjort Dna och en massor av tester  o hittar inget  . . Och tror hon har en sjukdom i hjärnan då hon går tillb i utveckling men vet inte vad och tänker att hon blev sjuk utan o ha bevis eller tecken på sjukdom .  Nu när lilla dottern stort sätt inte lärt sig något sen hon var 11-12 mån har de stått still helt hon är fort som en bebis i sättet så börjar ja tänka att detta är samma som stora flickan, att de ska var något som är ärftligt trotsallt.
Svar på tråden 16 mån, går inte och står knappt.