Orosanmälan till socialen

Okej, vad bra....hoppades inte vi behövde sitta o prata tillsammans hela tiden. Man vågar liksom inte prata på samma sätt då.

Kommer absolut att ta upp hur det ser ut med hans pappas alkoholproblem...har börjat gå hos en anhörigterapeut för ett par veckor sedan just för att försöka ta tag i min egna självkänsla innan jag har makten och styrkan att bryta mig loss om det behövs.....men sonens säkerhet har alltid kommit först för mig oavsett o att få ett sånt här trots att d inte är mig d är pga så vacklar man....

Jag känner mig så sjukt skyldig och en så hemsk mamma att man blir kallad dit.

Men tack Kjell2 för din förklaring

Tack för era råd, ska ringa till dom direkt imorn o be om det!

Men vet ni vad, d är Ng ett för känsligt ämne att diskutera det här...så vi sätter ett stopp här för denna tråd!

Ber om ursäkt att jag ville ha lite stöttning om vad som väntar.. ..men jag är inte här inne för o få höra att jag är en usel mamma som brustit i mitt föräldraskap för att jag lever med en man som har alkoholproblem.

Jag mår för jävligt som d är o behöver inte ha mer intryckt i huvudet än vad som redan finns....

Att "skylla på" ens mående är aldrig nåt jag gjort i hela mitt liv, d är först nu som jag vågat be om hjälp utifrån med hela denna situation!

Men men alla får ha sin uppfattning men snälla bygg inte och utgå från en fråga som blir ställd....jag är väldigt kapabel till att ta hand om mitt barn, d tvivlar jag inte på o kommer aldrig att göra heller! D är bara så tråkigt att höra hur folk dömer en direkt när man har en frågeställning där man aldrig varit förut o ber om hjälp och inte stjälp!

Socialtjänsten har fått in en rutinanmälan från polisen. Man anmäler inte en förälder utan man anmäler oro kring barnet och då utreds hela barnets situation. Efter det har de 14 dagar på sig att bestämma om de ska inleda en utredning eller inte vilket det låter som att de kommer göra i det här fallet. Den utredningen får ta 4 månader. De kommer vilja prata själva med barnen och er (på mitt jobb delar vi alltid på föräldrarna men ring innan och be om det för säkrehets skull). Läs inte för mycket om soc på olika forum för det står så mycket dumt. De är inte ute efter att ta dina barn de vill ta reda på om barnet har det bra och om ni behöver något stöd vilket ni gör. Det är bättre alla gånger att vara ärlig och öppen. Säg det du har skrivit här. Att du vill skydda barnen och att du är öppen för olika alternativ. Prata med din man och säg att det nu är allvar. Antingen samarbetar han och tar emot hjälp annars får han inte träffa barnen. Din främsta uppgift är att skydda dem oavsett hur din man är eller vad han har gjort. Jag vet stt det är mycket lättare sagt än gjort när man blivit medberoende men försök tänka på dina barn först. Soc kommer som sagt var att vilja prata med er och barnen och deras skolor och de kommer begära ut sjukvårdsjournaler. Försök förstå att de vill hjälpa och samarbeta så kommer det bli jättebra. Jag önskar dig verkligen lycka till. Var inte rädd!

Tack snälla, d va precis d där jag ville veta! <3 Barnet är såpass litet att talet finns inte på d sättet, men jag förstår själva grejen. Jag tänkte sätta mig med sambon imorn innan mötet o försöka få honom att förstå...men vi får väl se hur d går. Dock har jag lovat mig själv att vara öppen o saklig med vad som händer o hänt.

Tack för ditt inlägg, d betyder mycket!

Tack för era råd, ska ringa till dom direkt imorn o be om det!

Men vet ni vad, d är Ng ett för känsligt ämne att diskutera det här...så vi sätter ett stopp här för denna tråd!

Ber om ursäkt att jag ville ha lite stöttning om vad som väntar.. ..men jag är inte här inne för o få höra att jag är en usel mamma som brustit i mitt föräldraskap för att jag lever med en man som har alkoholproblem.

Jag mår för jävligt som d är o behöver inte ha mer intryckt i huvudet än vad som redan finns....

Att "skylla på" ens mående är aldrig nåt jag gjort i hela mitt liv, d är först nu som jag vågat be om hjälp utifrån med hela denna situation!

Men men alla får ha sin uppfattning men snälla bygg inte och utgå från en fråga som blir ställd....jag är väldigt kapabel till att ta hand om mitt barn, d tvivlar jag inte på o kommer aldrig att göra heller! D är bara så tråkigt att höra hur folk dömer en direkt när man har en frågeställning där man aldrig varit förut o ber om hjälp och inte stjälp!

Ursäkta, men att slå ifrån sig allt och säga att man redan mår dåligt så ingen får säga något som du kan ta illa upp av är ingen bra grund för att gå på möte hos soc och visa att du är en kapabel förälder. Ska du bemöta dem på samma sätt? Jag förstår att det är jävligt tufft just nu, och att du inte mår bra, men ibland är man tvungen att inse sanningen också, du skulle inte må bättre i längden av att alla stryker dig medhårs och intalar dig att du gjort precis allt du kan för ditt barn.

Hoppas mötet går bra!

Fast du vet ju ingenting om hur hon är som förälder. Hon är tillsammans med en missbrukare, det gör henne inte till en dålig förälder per automatik. Hon skriver ju att hon vill att situationen ska förändras och det är uppenbart att det är för barnets skull. Ibland behöver man lite medkänsla. Och var inte orolig för soc, de vill bara väl.

nu har jag inte läst alla inlägg så samma saker kanske står i tråden redan.

men ts - soc vet ju inget om din sambos alkoholproblem, de vet bara det du / ni upplyser de om.

vill ni / du inte ha hjälp från de med den problematiken så säg inget om den

vet de ens om ni bor ihop alls ? 

troligen så är det en sedvanlig rutin bara som skett, dvs att polisen skickar en anmälan eftersom ni har ett barn. då blir det samtal för att i första läget givetvis kolla hur barnet har det men sen även om ni vill ha hjälp, var för sig eller hela familjen.

soc behöver inte alls vara av ondo. vill ni ha hjälp så kan ni säkert få det inom rimlighet.

MEN dumt är att "erkänna" problemet bara för att de fått in en anmälan för det säger en del om mörkertalet så att säga. mao -ni hade kanske aldrig sagt något sökt hjälp eller erkänt det hela om han inte råkat åka dit för sin rattfylla.. det kan vara lite vådligt.. 

ja om man inte säger :

åh gud vad bra att polisen tog min sambo och skickade anmälan jag hade precis tänkt ringa er och be om hjälp !

Lycka till, en massa kramar från mig( PS: uppdatera oss gärna)

nu har jag inte läst alla inlägg så samma saker kanske står i tråden redan.

men ts - soc vet ju inget om din sambos alkoholproblem, de vet bara det du / ni upplyser de om.

vill ni / du inte ha hjälp från de med den problematiken så säg inget om den

vet de ens om ni bor ihop alls ? 

troligen så är det en sedvanlig rutin bara som skett, dvs att polisen skickar en anmälan eftersom ni har ett barn. då blir det samtal för att i första läget givetvis kolla hur barnet har det men sen även om ni vill ha hjälp, var för sig eller hela familjen.

soc behöver inte alls vara av ondo. vill ni ha hjälp så kan ni säkert få det inom rimlighet.

MEN dumt är att "erkänna" problemet bara för att de fått in en anmälan för det säger en del om mörkertalet så att säga. mao -ni hade kanske aldrig sagt något sökt hjälp eller erkänt det hela om han inte råkat åka dit för sin rattfylla.. det kan vara lite vådligt.. 

ja om man inte säger :

åh gud vad bra att polisen tog min sambo och skickade anmälan jag hade precis tänkt ringa er och be om hjälp !

Lycka till, en massa kramar från mig( PS: uppdatera oss gärna)

Fast det vet vi ju. Hon har inte tagit sitt föräldraansvar till fullo då hon låter sitt barn leva med en missbrukare. Jag tror säkert att barnet får tonvis med kärlek och omsorg, mat och kläder och stimulans och allt möjligt av TS men det räcker inte för hon har också ett ansvar att ta sitt barn ifrån den skadliga miljön. Inte att vänta på att man ska må bra och orka utan omgående. Barn har inte tid att vänta utan påverkas varje dag. 

Tack för era inlägg. Jag har inga planer på att vänta på att jag mår bra, då lär jag aldrig komma härifrån....så lite feltolkat men d är okej ????

Gårdagen med mötet på Soc gick jättebra, inga tvivel alls sa dom utan d va bara för o kolla pliktmässigt. Så inget mer skulle tilläggas som d såg ut nu o de lägger ner för sonens skull