Du svarar fortfarande inte på frågan: Vad tjänar den bedragne på att få reda på att exet var otrogen just innan denne gjorde slut? Vad tjänar min väns ex på att få reda på att hon var otrogen just innan hon gjorde slut?Jag har redan svarat på den frågan flera ggr, att du tycker de argumenten är oviktiga (för dig) är en helt annan sak,
fjanten skrev 2017-03-13 18:32:06 följande:
"Givetvis är det svårare att vara ärlig än att ljuga, det är ju hela poängen med att ljuga." Inte alltid. I vissa fall finns det personer som erkänt sin otrohet just för att lätta på sitt samvete, det var för svårt att leva med lögnen (om vi nu ska tala om lögner och ärlighet när det kommer till otrohet).
Finns undantag till allt, men i 9 fall av 10 är syftet med att ljuga alltid att slippa ta konsekvenserna för sitt agerande
. Ska vi diskutera undantagen eller ska vi diskutera normen?fjanten skrev 2017-03-13 18:32:06 följande:
"1 Vad får dig att tro att bli sårad är det värsta som kan drabba en? Rätt många skulle påstå att veta sanningen om saker och ting överväger att bli sårad." Jag tror inte att det är det värsta som kan drabba en är att bli sårad, kan komma på väldigt många värre saker faktiskt. Däremot ser jag inte poängen med att såra någon onödigt mycket, om det nu är så att otroheten med allra största sannolikhet inte skulle komma fram - och den skedde när personen ändå snart skulle göra slut (även fast det var fel gjort). I min väninnas fall skulle det komma fram om jag ur det blå berättade för hennes ex (det kommer jag inte göra). I TS fall kan det mycket mycket väl komma fram till exet genom exets väninna, varför det i sådant fall vore bättre om TS sa det till henne själv.
Är inte det exakt samma sneda mentalitet som alla som är otrogna använder för att rättfärdiga sin otrohet för sig själva? "Det kommer aldrig komma fram"? Känns ju inte så smart att övriga människor i den bedragnes omgivning ska anamma och delta i. Bevisligen kommer saker fram rätt ofta ändå, hur kommer den bedragne känner sig då, när personen får reda på att även sk vänner har varit delaktiga i att dölja en otrohet för personen? Jag tror inte personen då kommer köpa argument som "vi ville bara skona dig"
Motsäger du inte dig själv när du först säger att det är bättre att inte säga något, men sen säger att det är bättre att den som bedragit säger det själv?
fjanten skrev 2017-03-13 18:32:06 följande:
2 Vad får dig att tro att han skulle fått bestående men med tillit för kvinnor? Ganska många resonerar som att , hon var ett asshole, men alla är inte så." Jag säger inte att han skulle få bestående men, utan jag talade från början ifrån egen erfarenhet där min nuvarande make i början av vårt förhållande fick oförtjänt lite tillit från min sida p.g.a. ett otroget ex - jag skulle ha föredragit att inte veta om exets otrohet. Det finns däremot en risk att han skulle ha fått väldigt svårt att lita på kvinnor när hans partner sedan år tillbaka, som han litat blint på, var så fruktansvärd att hon inte ens hade anständigheten att avsluta deras relation INNAN hon låg med någon annan. Visst, han hade inte nödvändigtvis fått svårt att lita på kvinnor efter det, men han skulle gått ur relationen mer skadad än om han inte fått veta det (vilket han inte fick).
Alla hanterar motgångar olika. Jag är väldigt tacksam mot personerna som meddelade mig om mitt ex otrohet så jag kunde dumpa henne och gå vidare med mitt liv och träffa något trevligare person. Med min nya partner hade jag inga som helst problem med tillit, jag valde att lita på henne eftersom jag resonerade som att hon inte är mitt ex, mitt ex var ett asshole, men min nuvarande sambo är en annan människa som borde få en chans att visa vad hon går för utan att dömas på förhand pga saker en annan människa gjort. Jag tycker det är naivt att tro att man kan skydda sig själv eller andra från att bli sårad. Livet är ingen skyddad verkstad, alla åker på smällar då och då, det är så vi lär oss. Att svika sina vänner genom att undanhålla en otrohet för personen för att "skona personen" är enligt mig fel, dels är det detsamma som att idiotförklara personen och anse sig veta bäst vad personen klarar av att höra, och dels är det fel i sig att hålla på och ljuga eller undanhålla viktiga saker för sina vänner
fjanten skrev 2017-03-13 18:32:06 följande:
"3 Vad får dig att tro att en lögn aldrig kommer fram? Det kan komma fram åratal senare, hur tror du den som blev bedragen och dessutom ljugen för kommer reagera när personen får reda på det?" Jag har aldrig påstått att en lögn aldrig kan komma fram, det kan den göra. Om den skulle komma fram åratal senare, i TS ex situation, så tror jag personligen att hon skulle få en mycket mindre smäll av det efter x antal år (potentiellt med en ny partner hon älskar, kanske gift, kanske har barn med) i och med att hon inte längre är olycklig av att TS gjorde slut med henne, det blir liksom inte dubbla smällar i ansiktet på en gång. Däremot kanske hon blir arg på sin väninna som inte berättade.
Jag tror inte alls smällen blir lättare om personen i samma veva får reda på att personens vänner, bekanta eller familjemedlemmar har varit delaktiga i att dölja saker för honom/henne. Jag tror smällen blir 100 värre då.
fjanten skrev 2017-03-13 18:32:06 följande:
4 Du ignorerar fortfarande att hon öht skulle ha tjänat på att inte berätta, du tar bara fram hur sårad han skulle ha blivit, och hur hon stoiskt offrade sig enbart för hans skull men vill inte kännas vid att hon faktiskt också tjänade på att ljuga. Tycker det är rationellt att påstå att folk som klantat sig oftast ljuger för att skydda andra och inte sig själva?" Jag skrev ju att båda vann mer på att hon inte berättade, det vill säga att även hon tjänade på att ljuga. Hon tjänade på det genom att inte behöva berätta vilken idiot hon var just innan de gjorde slut, och hur han 'tjänade' på det har vi redan gått igenom. Jag har aldrig sagt att hon stoiskt offrat sig utan att tjäna någonting själv. Jag personligen anser att hon gjorde rätt i att inget säga, du anser att hon gjorde fel. Din sista mening är en fråga till mig..? Menar du tycker DU att det är rationellt att..? I så fall beror det helt klart på vad som har hänt. Ibland kan den som klantat sig, vad det nu handlar om, ljuga för att skydda sitt eget skinn (ganska ofta skulle jag vilja påstå), men i just TS fall tror jag att han inte sa sanningen för att skydda sig själv (men jag tror ändå att exet mår bäst av att inget veta, eftersom han gjorde slut dagen efter, och hade tänkt lämna henne ändå. Tycker däremot att exet bör höra om otroheten från honom än från exets väninna om hon nu måste få reda på det). Här tycker vi uppenbarligen olika, du tycker inte att man någonsin ska ljuga om sådant här, medan jag tycker att det finns fall där lögnen är bättre för den bedragne (ÄVEN fast lögnen även skyddar den som bedragit). Men nej, jag tror inte att det alltid är bättre att ljuga när man klantat sig - eller att det är bättre för den man klantat sig mot att alltid bli ljugen för.
Exakt, då kan vi vara överens om att den otrogne så gott som alltid har något att tjäna på att ljuga. Tror du inte att det då är väldigt lägligt att rationalisera fram att det alltid är bäst att inte säga något oavsett fall? Jag menar den som är otrogen och inte alls tänkt göra slut resonerar ju oftast precis likadant, med exakt samma argument. "varför såra i onödan", "det man inte vet....", "jag kommer ju aldrig göra om det ändå". Jag tror att den primära anledningen till att ljuga så gott som alltid är att skydda sig själv fört,
resten är ren rationalisering. Jag tror faktiskt att det kvittar om man tänkt göra slut eller ej, den som varit otrogen ljuger i 9 av 10 fallen ändå. Om det sen råkar sammanfalla med att man tänkt göra slut är sekundärt.
Nu kan jag bara spekulera för jag känner inte din kompis. Men om jag ska gissa så gissar jag på att hon förmodligen inte hade sagt något om sin otrohet även om hon inte tänkt göra slut.
fjanten skrev 2017-03-13 18:32:06 följande:
"Nja, nu pratar vi inte om det är rätt eller fel att vara otrogen , där tror jag vi båda är överens om att det är fel. Vad vi diskuterar nu är om det är rätt eller fel i att ljuga om sin otrohet för sin partner. Och där menar du att det är befogat att ljuga för att inte såra, det om något är väl att rättfärdiga att ljuga?" Jag rättfärdigar i TS fall och i min väninnas fall att det är bättre (rättfärdigat) att ljuga, inte att personer som är otrogna i största allmänhet bör ljuga för sina partners. Alltså diskuterar vi INTE huruvida det är fel att ljuga för sin partner i största allmänhet, utan huruvida det är fel att ljuga om ett snedsteg just innan man gör slut. Här tycker vi olika.
Japp vi diskuterar inte om det är fel att ljuga i största allmänhet, dock ÄR det lögner och rättfärdigande av dem vi pratar om. Det var det som var min poäng. Vi pratar om att ljuga för andra människor. I den otrognes fall för att primärt skydda sig själv, det vi är oeniga om är om det är något även den drabbade tjänar på eller inte och om det i så fall skulle rättfärdiga lögnerna.