"Bitbarn" - vad göra?!

Prova bli "riktigt" ledsen ett bra tag (vet inte hur gammal han är men om han är några år iaf) och se om det funkar... det funkade på min. Sedan efter ett tag så funkade det även om man uppenbart fejkade det och han förstod det. Prata ihop med dagis är nog bra.

Min gick på vanligt dagis med en extra resurs i gruppen efter diagnosen. Inte pga bitandet utan för att träna extra med honom, vi fick övningar av habiliteringen. De sade till oss när han bitit någon men gjorde inte så mycket mer vad jag vet. Vi pratade inte ihop oss så mycket... Han fick dock lite speciellt som att få skippa samlingen om han ville och ett rum han kunde gå till om han ville komma ifrån de andra lite och blev stressad. Där hade de övningarna med honom också.

Tack ska testa!

Bara så ledsen OM nu sonen har en diagnos att ingen tar ansvar eller hjälper.. vi får vänta ett är till innan de utreder. Bvc har läst dagis pedagogiska kartläggning så jag får väl lita på att man inte kan göra en bedömning innan dess? (Sonen fyller 3 år ett par veckor)

Hur gammal var din son när han fick sin diagnos?

Han var 4 år och jag vet hur du känner. Vi kämpade för utredning sedan han var 1,5 men BVC tyckte bara att allt var normalt... Samtidigt förstår man ju att vissa diagnoser går inte att sätta på så små då mycket kan förändras men som förälder känner man ju sitt barn och kan känna på sig om något är tokigt.

Men gör så här att tänk att han har en diagnos och träna mycket med honom som att han skulle ha det. Läs på etc om tips och så. Visar det sig sedan att han inte har det så gör det ju inget att ni extratränat. Så tänkte vi iaf.

Hej! Kontakta BUP själv, eller skriv en egenvårdsremiss i Mina Vårdkontakter. Du behöver inte vänta på BVC eller någon annan. Säg också att du kan komma med kort varsel. Vi fick diagnosen på några månader och innan han fyllt 3 år.

Vad intressant! Jag tänker intuitivt att engelskt uttal borde vara svårare men det verkar inte så :)

Sonen var 4 när han fick diagnos men vi ville ha utredning sedan han var 1,5 då språkproblemen började...

Han gick på vanlig förskola plus ett extra år där istället för 6årsverksamhet (de hade extra resurs i gruppen som tränade lite med honom) och det gick jättebra. Nu går han dock i särskola.

Hur funkar er son med lite äldre eller yngre barn? Det gick bättre för min även om vuxna var bäst att leka med. Äldre tjejer som var kanske 5-6 när han var 3-4 gick bra och även yngre tultbarn när han själv var 5-6. Nu har han fått en lillasyster och det går superbra, han är så snäll och gullig med henne. Ingen avundsjuka alls :) Biter er son även bebisar?Min gjorde också så om man blev arg... däremot funkade det att bli ledsen. Då fick han dåligt samvete och kom och var snäll. Om man liksom gjorde en ledsen min och så istället för att bli arg.

Prova också ge alternativ till bitandet. Om han biter så säg "bita nej. Klappa ja!" eller så och klappa/stryk snällt med hans hand på den han bet. Det funkade också lite för oss efter ett tag när vi gjort det konsekvent.

Hej

Jag förstår dig precis!

Har en son på 2.5 år som vi precis nyligen fick reda "sanningen" om från dagis...att han leker hårdhänt o är bufflig. De hade inte sagt nått spec innan men vi sa sen att vi gärna vill veta hur det ligger till..vi hade möte o fick berätta att vi kände oss förda bakom ljuset.

Snart ska vi få träffa en logoped.

Jag är oxå orolig över att han är den jobbiga i "klassen" =(

Maila om du vill prata mer

sweet_m25@hotmail.com

Hej,

Jag känner med dig, mitt barn var likadant i den åldern. Det visade sig att han led av dålig sömn med apneer som orsakades av polyper och förstorade mandlar. Han hade också trånga hörselgångar fyllda med vätska. På grund av detta hade han väldigt dålig sömnkvalitee och hade kort stubin och var lättretligt, bet och knuffar andra barn. Hans kropp reagerade också genom att han blev hyperaktiv för att hålla sig vaken. På grund av de trånga hörselgångarna hade han dålig hörsel, och språket och kommunikation med andra barn var kanske inte där den borde vara.

Han har fått operera bort mandlar och polyper och hans tillvaro har förändrats totalt. Vill bara säga att detta är värt att undersöka innan man direkt tittar på 'diagnoser' typ ADHD etc.

Lycka till.

Ja, precis det är svårt att veta med hörseln. Jag insåg inte att min son inte hörde till 100% utan trodde att han kanske 'valde' att inte lyssna emellanåt, tex när vi var ute och jag ropade efter honom på en lekplats, eller på öppna förskolan eller liknande. Han hörde och reagerade på vanligt tal och kunde ju absolut tala själv. Som jag fått förklarat för mig car det ungefär som att han hade lock för öronen, vilket förklarar att det var svårare att höra i miljöer med mer brus och annat ljud- förskolan tex. Han klarade 'vanliga' hörseltest (vilket är rätt svårt att göra på små barn) men en specialist gjorde ett test där de mäter hur mycket trumhinnan vibrerar. De gav dåligt resultat fler månader i rad. Jag sökte egentligen hjälp på grund av hans sömn, där jag insåg att han hade andningsuppehåll. Men öron näsa och hals är ju väldigt sammankopplat så hans hörsel var del av hela problematiken. Han fick rör samtidigt som de tog bort mandlar och polyper.

Titta på honom när han sover, om han är svettig, snarkar mycket, sover med öppen mun, har andningsuppehåll och är trött och grinig på morgonen kan det vara grund för att titta efter om han har sömnapneer. Min sin andades även endast genom munnen under dagtid.

Efter Tio med Malou hade ett inslag om detta för några månader sedan, det är rätt nytt att de börjat inse hur mycket och allvarligt det kan påverka barn.

Som sagt, kan ju vara värt att kolla i allafall! Det är så jobbigt att ha 'det' barnet. Hoppas att det löser sig.

Ja men jag var likadan angående sömnen, tyckte att min son sov jättebra, vaknade inte på natten och sov 12h sedan han var väldigt liten. Men sedan sov vi över hos vänner en gång och delade då rum och jag insåg hur mycket och konstigt han snarkade och lät emellanåt. Jag hade hört att han snarkat lite granna innan men inte inset att det var såhär, och såklart inte noterat andningsuppehållen. Du kan hitta videor av det på Youtube. De får ju problem med syresättningen när de har apneer och det är inte alls bra för hjärtat tex, plus att de då såklart blir trötta eftersom de inte får ordentlig djupsömn.

Se om han andas genom munnen eller låter lite nasalt när han pratar, det var inget jag direkt lade märke till med min son. Han är första barnet så jag tänkte inte speciellt på att det var annorlunda.

Jag fick remiss till ÖNH via BVC. Specialisten där gjorde ett enklare hörseltest och mätte hur trumhinnan vibrerade med en särskilt apparat, och skickade sedan vidare oss till en hörselspecialist för test. Det testet visade inom normalspann men ÖNH specialisten var fortfarande inte nöjd med trumhinnan och han gjorde lite ytterligare test. Men original-remissen till ÖNH var alltså på grund av hans sömnappneer. Men ÖNH specialisten visste ju av erfarenhet att dessa barn ofta också har hörselproblem, så det var på hans alternativ.

Personligen skulle jag inte dra mig för att salta på lite om jag var genuint orolig för mitt barn. Du kan väl säga att du upplever en försämring nu?