Hur hanterar ni andra barnlängtan och att pussla ihop den med dejting(kött)marknaden?

Hur gör ni andra som är singlar och försöker pussla ihop längtan efter tvåsamhet, barn, familj och allt som hör till med att dejtingmarknaden är som den är, där i princip allt känns som en köttmarknad som inte alls handlar om fasta relationer?

Jag har på något sätt växt upp med villfarelsen att kvinnor mer än gärna vill ha seriösa förhållanden medan män mest är intresserade av att ligga runt och att det därför den dagen man vill ha något seriöst inte kommer vara några problem alls att hitta någon. Men så är det verkligen inte har jag lärt mig.

Jag har flera gånger lyckats feltolka kvinnors signaler och trott att de varit intresserade när de inte varit det. Jag har inbillat mig att bara för att vi varit på några dejter, sovit, hånglat och haft sex ihop och jag hela tiden varit tydlig med att jag är ute efter något seriöst så innebär det att hon kanske också är intresserad. Men så är det ju inte. Såklart.



Så hur gör ni andra? Hittar andra ställen att dejta på, har ni någon annan taktik, eller kör ni bara på och går på tio dejter i veckan (ja, överdrift) tills ni hittar rätt? Ligger ni lågt med att ni vill ha något seriöst eftersom det tydligen uppfattas mer desperat att vilja ha något seriöst än att bara ge sken av att vara lite "casual"?