han lämna mig för mitt eget bästa.
Jag blev lämnad av mannen jag trodde jag skulle gifta mig med.
Mannen som aktivt försökte skaffa en familj med mig i över ett år. Mannen som kalla mig hans gudinna...
Han lämna mig för han inte ville att jag skulle gå under i hans ekonomiska problem och för han skulle hitta sig själv.. och komma på benen igen.
Han älskar mig fortfarande. Det har han sagt till sina vänner.
Men när han väl bestämt sig för en sak ja då har han bestämt sig.
Jag hoppas om jag bara ger honom tid och andrum att han kommer tillbaka till mig.
Vi bråka aldrig.. vi hade det bra.. det känns mest som när saker blev för jobbigt stack han mer eller mindre. Vi har bara varit tillsammans 2 år men ändå.. han är 29 jag är 26.
Någon som har några bra ord för hjälpa mig att inte gå under, eller någon som varit i liknande sits.. känns som jag håller på gå under o i tusen bitar !