• milda matilda

    Åldersskillnad 3,5 år, dela rum?

    Skulle gärna vilja ha lite input utifrån :)

    Vi har 3 rum i vårt hus och är två föräldrar samt två barn på 4,5 respektive 1 år. Lillebror har hittills inget rum, men nu är det dags att göra om gästrummet till sovrum. Alla sovrum är ganska små, gästrummet är minst på ca 2,20 x 3,20 m och det naturliga vore kanske att låta lillebror få det.

    Jag har dock börjat fundera på att istället låta barnen dela rum, så att det lilla rummet blir gemensamt sovrum och det lite större rummet gemensamt lekrum. Lilla rummet skulle precis rymma två 90-sängar + gemensam garderob och då skulle det bli mer lekyta till barnen i det större rummet. Dessutom är storebror väldigt förtjust i sin lillebror och vill gärna sova med någon på natten, så jag tror han skulle känna sig tryggare av att dela sovrum med sin lillebror.

    Nackdelen är såklart att det kommer bli galet mycket prylar i lekrummet, de kommer ha olika sorters leksaker då åldersskillnaden är ganska stor och de kommer säkerligen bråka om sakerna så småningom också.

    Någon som gjort på detta sätt och kan berätta om för- och nackdelar?

  • Svar på tråden Åldersskillnad 3,5 år, dela rum?
  • Anonym (Va)
    Dixie skrev 2017-06-29 18:45:04 följande:

    Låt mig gissa - du har väl inga egna barn? Låter mest som du bara vill klanka ner på andras val utan någon anledning.....


    Jag har fyra barn.
  • Anonym (asdfg)
    Anonym (Va) skrev 2017-06-29 17:05:52 följande:

    Jag skulle aldrig tvinga mina barn att dela rum med sina syskon! Att ha möjlighet att dra sig undan och stänga dörren om sig är alltför viktig anser jag.


    Håller med. Speciellt sen när tonåren börjar närma sig.
  • Anonym (Smart)
    Anonym (Va) skrev 2017-06-29 18:47:22 följande:

    Jag har fyra barn.


    Och du bort långt borta på landet där boende kostar knappt nåt ?Ja,då är det enkelt,varför inte ha 10 rum då,så får man lugn och ro .
  • mammalovis
    Anonym (Va) skrev 2017-06-29 18:18:46 följande:
    Jag anser att ni då inte prioriterar barnens behov av ett eget utrymme framför karriär och boende centralt.
    Du får gärna göra tillgängligheten på större lägenheter bättre!!! I vår stad är det hopplöst att få tag på en större lägenhet. Däremot var denna 3:a alldeles ypperlig när jag fick panikflytta med mitt barn. Sedan har vi blivit kvar för att vi trivs med grannarna, tillgänglighet av trädgård och gångavstånd till förskola/skola/jobb/affärer så både jag och barnen får daglig motion. Jag behöver inte skita ner miljön med bilen, om jag inte vill för bekvämligheten. Någon karriär har jag inte prioriterat, utan har valt att jobba deltid för barnens skull och då är det inte så lätt att jobba ihop en buffert när de billigaste skruttiga husen med stort renoveringsbehov börjar på minst en miljon! Skulle vi bo i kransorterna kommer man visserligen billigare undan med husprisen, men barnen kommer aldrig kunna ta sig någonstans själva innan de har körkort, då sista bussarna går till och från vid 19 en vardag ... På helgerna är det nog runt 15-16 ...

    Sedan kommer vi nog hunnit flytta innan vi har 3 tonåringar ...  I dagsläget är det mest att vi får sära på barnen när de bråkar, fast de vill fortsätta vara i samma rum ...
  • milda matilda
    Dixie skrev 2017-06-29 13:44:57 följande:

    Kommer det att funka med nattning i samma rum?

    Mina flickor, 4 år mellan, har i perioder delat rum - men svårt när det går och lägger sig vid olika tider.


    Just nu somnar de ungefär samma tid och om de inte nattas samtidigt kan vi läsa säga för den som somnar sist i vår säng så det borde funka :)
  • milda matilda
    mammalovis skrev 2017-06-29 17:02:45 följande:

    Vi har flera barn med 2,5 års åldersskillnad, så när lillebror kom fick mellan flytta in till storasystrarna. De har en våningssäng och lillasyster sover i utdragssäng. Förutom att de ibland bråkar om leksaker och hittar på hyss, så fungerar det ändå bra. Vi lägger båda vid ca 20 och de somnar själva i egen säng och har så gjort det senaste 1,5 året. Dock får min äldsta tråkigt på morgon och väcker mellan som gärna sover längre.

    Mest sitter de i underslafen och leker, så där ser det ut som ett bombnedslag. Den äldsta är bara här vh och tillbringar mest tid i sängen eller vardagsrummet med mobilen.

    På rummet får de ha Barbiesakerna, hästar, duplo, pussel mm, medan smålegot finns på mer övervakat ställe. I köket har vi pärlor och ritgrejer. Dock snor de pennor ibland med sämre resultat.

    Det man behöver tänka över är ju hur man gör med alla småsaker och barnsäkerheten. Nu har vi en pillig lillebror på 20 månader, men han stoppar inte vad vi sett saker i munnen. Han älskar att smita in i smålegot och kika lite, men annars är han mer att han ska klättra när han smiter in hos tjejerna på stolar, bord och fönsterbrädor ... I vardagsrummet har vi ställt undan hans lilla stol.

    Så frågan är väl hur mycket småsaker den äldre har som syskonet inte ska komma åt? Eller om de får hålla sig till den yngres saker i rummet. 

    Till lillebror har vi spis i köket och leksaker i vardagsrummet, så de kan ju välja att vara på olika håll.


    Tack för bra synpunkter! Det är just det där med leksakerna som man får tänka till med. Jag har tänkt att mindre leksaker kan förvaras så lillebror inte når. Sen tror jag inte lillebror kommer leka själv där så mycket när han är liten, sovrummen är på övervåningen och kök och vardagsrum på nedervåningen så hur vi ön fördelar rummen kommer jag inte lämna honom själv där uppe innan han närmar sig 3..

    Många av leksakerna har även gått i arv och nu när vi tar fram bebisgrejerna igen blir storebror nostalgisk och vill leka med dem, så jag tror de kan tycka det är kul att dela leksaker.
  • milda matilda
    Anonym (Va) skrev 2017-06-29 17:05:52 följande:

    Jag skulle aldrig tvinga mina barn att dela rum med sina syskon! Att ha möjlighet att dra sig undan och stänga dörren om sig är alltför viktig anser jag.


    Oj det var en väldigt bestämd uppfattning! Jag tror att barn är olika och har olika behov av ensamhet. Dessutom har ju barnen 2 rum, så om den ena vill dra sig undan går det alldeles utmärkt att sätta sig i det rummet där den andra inte är.
  • milda matilda
    Anonym (Va) skrev 2017-06-29 18:18:46 följande:

    Jag anser att ni då inte prioriterar barnens behov av ett eget utrymme framför karriär och boende centralt.


    Själv delade jag rum med syrran som liten. Tyckte det var så mysigt och tryggt att ha henne där. Det var inte förrän i 8-10 årsåldern som vi började längta efter eget rum, vilket vi då också fick.

    Min stora son har sagt att han vill dela rum med lillebror, skulle inte fundera på detta annars. Och när behovet av eget rum uppstår kan vi ju ge dem varsitt rum.

    Skulle inte skada att vara lite mindre dömande mot de som skriver i tråden kan jag tycka.
  • Fullgörarrass66

    Min sexåring vill inte sova själv så han har flyttat in till brorsan. Jag tror att det går utmärkt att göra lekrum + sovrum.

    Alternativet är att stora får lilla rummet med säng + skrivbord för lego/pyssel andra ömtålig leksaker osv och kan vara där om brorsan stör. Sen har båda barnen säng i stora rummet, tex en våningssäng och stora sover där om han vill sovande ngn. Vi har till och med en familjevåningssäng där eftersom lilla behöver någon bredvid sig ibland.

    Och så mer gemensamma leksaker i stora rummet, tågbana, duplo, klossar, fordon, dockor osv.

  • NELJ

    Det är 2,5 års skillnad mellan mina barn och de har alltid delat rum (de är 6 och 9 år nu). Det har funkar jättebra och man märker att de är trygga av att sova tillsammans. Som många andra barn är de inte i sitt rum så mycket, de är vardagsrummet eller i köket med mig, så om nån vill vara för sig själv en stund så går de till sitt rum, nioåringen har börjat göra det lite oftare för att läsa eller lyssna på musik, men der händer fortfarande rätt sällan.

    Nattningen löser jag genom att stora barnet får vara uppe och läsa eller lyssna på ljudbok medan jag nattar det mindre barnet. Det blir även en bra stund för honom att varva ned. Ibland tittar vi en stund på tv ihop.

    Och det blir mycket leksaker för två barn men det finns ju många bra förvaringslösningar, låga hyllor, lådor på hjul etc så med lite struktur så löser det sig säkert.

    Tidigare var hela rummet gemensamt men för några månader sedan möblerade jag om så de fick var sin del. Mitt i rummet står en våningssäng som avdelare. Om något år tänker jag nog bygga om så att de får var sitt rum. Där jag bor är det ont om större lägenheter så de blir galet dyra.

    Jag tycker det låter som en jättebra idé med ett sovrum och ett lekrum. De flesta människor sover bättre med sällskap.

  • narie24

    Här har 8-åringen och 5-åringen eget rum men i 8-åringens rum har vi en våningssäng. Barnen sover tillsammans. Främst 8-åringen önskar sällskap på natten och vill ha lillebror inne hos sig. Samtidigt har de sina saker i ett varsitt rum med möjlighet att dra sig undan.

  • milda matilda
    Fullgörarrass66 skrev 2017-06-30 07:11:27 följande:

    Min sexåring vill inte sova själv så han har flyttat in till brorsan. Jag tror att det går utmärkt att göra lekrum + sovrum.

    Alternativet är att stora får lilla rummet med säng + skrivbord för lego/pyssel andra ömtålig leksaker osv och kan vara där om brorsan stör. Sen har båda barnen säng i stora rummet, tex en våningssäng och stora sover där om han vill sovande ngn. Vi har till och med en familjevåningssäng där eftersom lilla behöver någon bredvid sig ibland.

    Och så mer gemensamma leksaker i stora rummet, tågbana, duplo, klossar, fordon, dockor osv.


    Det hade kunnat vara ett jättebra förslag, men det större rummet är tyvärr även det rätt litet så det kommer bli trångt bara med alla prylar. Låter mysigt dock :)
  • milda matilda
    NELJ skrev 2017-06-30 07:24:57 följande:

    Det är 2,5 års skillnad mellan mina barn och de har alltid delat rum (de är 6 och 9 år nu). Det har funkar jättebra och man märker att de är trygga av att sova tillsammans. Som många andra barn är de inte i sitt rum så mycket, de är vardagsrummet eller i köket med mig, så om nån vill vara för sig själv en stund så går de till sitt rum, nioåringen har börjat göra det lite oftare för att läsa eller lyssna på musik, men der händer fortfarande rätt sällan.

    Nattningen löser jag genom att stora barnet får vara uppe och läsa eller lyssna på ljudbok medan jag nattar det mindre barnet. Det blir även en bra stund för honom att varva ned. Ibland tittar vi en stund på tv ihop.

    Och det blir mycket leksaker för två barn men det finns ju många bra förvaringslösningar, låga hyllor, lådor på hjul etc så med lite struktur så löser det sig säkert.

    Tidigare var hela rummet gemensamt men för några månader sedan möblerade jag om så de fick var sin del. Mitt i rummet står en våningssäng som avdelare. Om något år tänker jag nog bygga om så att de får var sitt rum. Där jag bor är det ont om större lägenheter så de blir galet dyra.

    Jag tycker det låter som en jättebra idé med ett sovrum och ett lekrum. De flesta människor sover bättre med sällskap.


    Tack för din input! Verkar rätt vanligt att göra så då. Precis som du säger är de inte så himla mycket i sina rum och vill gärna vara där den andra är. Tror det kan vara nyttigt att dela rum också så det inte blir så mycket revir-tänk om rummen. Och ja jag märker också att 4-åringen är tryggare med sällskap, han är en liten fundersam typ. Han har en storasyster som bor här varannan vecka (utelämnade det i ts då jag inte ansåg det relevant för just den här frågan) och då de delar rum på semestrar kommer han aldrig in till oss på nätterna, vilket han gör nästan varje natt hemma :)
  • milda matilda
    narie24 skrev 2017-06-30 07:57:27 följande:

    Här har 8-åringen och 5-åringen eget rum men i 8-åringens rum har vi en våningssäng. Barnen sover tillsammans. Främst 8-åringen önskar sällskap på natten och vill ha lillebror inne hos sig. Samtidigt har de sina saker i ett varsitt rum med möjlighet att dra sig undan.


    Låter smart! Blir 8-åringen aldrig sur över att småsyskonet har ett helt eget rum medan storasyslpnet får dela lite?
  • LFF

    Nu har jag visserligen tvillingar men vi har gjort som så att de delar på det större av de två övriga sovrummen och har det mindre som lekrum (typ 11kvm och 8kvm). När de vill sluta dela rum så kommer den som får det större rummet också att få förvaringen av diverse saker i sitt rum och därmed acceptera lite mer spring i der rummet från brorsan. 

    I övrigt är idén om eget rum för barnen ett relativt nytt påfund i de flesta familjer, oavsett samhällsklass.

  • narie24
    milda matilda skrev 2017-06-30 11:42:09 följande:

    Låter smart! Blir 8-åringen aldrig sur över att småsyskonet har ett helt eget rum medan storasyslpnet får dela lite?


    Det är 8-åringen som vill ha lillebror där inne. I början kanSke lillebror ville in och slappa i sin säng, och hon ville va själv på sitt rum. Men det är så sällan.
  • pigglet

    Vi har 3 barn. mellan de första är det 1:9 år, mellan nästa 2:9. Så 4,5 mellan äldsta och yngsta.

    De fick minsta rummet som sovrum, med våningssäng och loftsäng. Och så ett lekrum. Funkade hur bra som helst, länge. Äldsta var 11,5 år när vi flyttade till större och de fick varsitt rum.

Svar på tråden Åldersskillnad 3,5 år, dela rum?