Jag är själv mamma men jag klarar bara inte av allt snack om amning, bajs och sömn som är det enda andra småbarnsföräldrar pratar om. Därför klarar jag inte att gå till öppna förskolan och det har resulterat i att jag är väldigt ensam om dagarna för det är typ roligare. Någon som känner igen sig?
Du väljer själv att vara ensam. Nej jag är hellre social och träffar folk än ensam men det är jag det. Dock träffar jag inte bara andra människor med småbarn utan människor jag trivs med.
Japp, är precis likadan. Tycker tex Öppna förskolan är mördande tråkig, och är inte alls särskilt intresserad av att diskutera sömn, bajs och tävla i utveckling. Att jag dessutom valt att inte amma alls i kombination med arbeta 20 % två veckor efter förlossningen... det ses inte med blida ögon här... *suck*
Känner inte igen mig i det du beskriver, visst, precis i början kanske vi pratade amning, bajs, sömnbrist men det är mer som en isbrytare, nu är mina barn 1 och 3 år och då är det de sista vi pratar om.
Japp, är precis likadan. Tycker tex Öppna förskolan är mördande tråkig, och är inte alls särskilt intresserad av att diskutera sömn, bajs och tävla i utveckling. Att jag dessutom valt att inte amma alls i kombination med arbeta 20 % två veckor efter förlossningen... det ses inte med blida ögon här... *suck*
Det som irriterar mig mest är att de måste gå två eller tre i bredd med sina barnvagnar...
Är likadan.
gick inte en enda gång med första och tänker inte gå med andra heller. Jag bor en bit utanför och har 20min till öppna förskolan och kyrkis.med första hängde jag med en granne som hade barn och var "hemmafru". sen har jag haft tur att min barndomsvän har fått barn ungefär samtidigt båda gångerna så vi umgås en del :)
Sen är jag sådan som har svårt att umgås med enbart tjejer, jag vet inte varför men jag känner mig ganska obekväm. kanske därför jag har mer killkompisar än tjejkompisar :) blivit bränd många gånger av numera fd tjejkompisar som snackat bakom ryggen.
Känner igen det där, men för mig gällde det främst mammagruppen på BVC (som visserligen kallades föräldragrupp, men det var aldrig nån annan förälder än mammorna där...). Det enda det pratades om var "tävlingen" hur barnen utvecklades jämfört med varandra. Gick bara dit ett par gånger.
Öppna förskolan där vi bodde då var okej, och min son tyckte det var kul att gå dit.
Grejen är ju att på öpnna förskolan träffar du folk du inte har något annat gemensamt med än just att ni är småbarnsföräldrar. De där personerna är säkert riktiga individer med egna intressen, men just i den situationen känner de flesta sig trygga med småbarnsförälderrollen och att prata bajs och barnutveckling.
Om du ger dem en chans kanske det visar sig efter hand att ni kan utveckla diskussionerna till något du tycker är meningsfullt. Men de flesta går nog inte dit för att skaffa vänner för livet utan vill bara komma ut en stund och ge barnet lite omväxling. Plus att många känner sig lite osäkra i sitt föräldraskap och har ett genuint behov av att ventilera småbarnsbekymmer och träffa andra nyblivna föräldrar.
Om du inte gillar att slösocialisera med folk du inte känner, ta chansen att planera in träffar med folk du verkligen gillar i stället, många umgås man med för lite pga vardagsstress. Som föräldraledig har man ju tid att åka en bit för att fika med någon du inte träffat på länge. Akta dig för att prata bajs och småbarnsutveckling med dem bara..
Hade samma problem men nu tycker jag inte att de flesta har så mycket i skallen till att börja med så det var inget att förvåna sig över att jag fick spel.
Jag läste en kurs på universitetet istället under första halvåret, det gav mig mer.
Prata om något annat då, de är säkert lika less som du!
Känner både igen mig och inte. Med ettan upplevde jag det precis så som du beskriver ; massvis av smått hysteriska kvinnor som tyckte sig ha presterat något ingen tidigare klarat av genom att föda barn. Gick en gång och aldrig mer. Blev lite ensamt men kom iaf snabbt i form då jag var ute och gick med vagnen ett par timmar varje dag för att fördriva tiden.
Tänkte jag skulle ge det en ny chans med tvåan och då...;) Fann tre underbara kvinnor redan första gången, efter gång två beslutade vi att fimpa öppna förskolan och istället umgås själv. Promenader, vinluncher, fikor och en hel massa snack om allt ifrån jobb till sex till shopping - den bästa mammaledigheten någonsin! Jag hade en faslig tur helt enkelt, inte minst då jag fick tre bestående nya väninnor på kuppen.