Det verkar som otrogna har mycket svårt att sätta sig i sin ovetande bedragna partners situation det är nästan som att så länge partnern är ovetande om otroheten så är empatin för sin partner som bedras bortblåst från den otrogna.
Är otrogen sen 1 1/2 år tillbaka och upplevs verkligen inte som empatilös. Egoistisk handling möjligtvis, men inget min man upptäcker iallafall. Och får han sina behov tillgodosedda, är det då så fruktansvärt egoistiskt? Jag behöver väl också få känna mig nöjd, vilket aldrig fallet blir om jag endast håller mig till honom då han inte kan tillgodose mina behov.
Hoppas din man bedrar dig också du förtjänar inte din mans trohet du är ett svin inse det.
Jag bedrar min man, men jag är fullt införstådd med att han hade blivit väldigt ledsen om han fick reda på det, och hade han gjort samma mot mig hade jag blivit helt förstörd. Så hur kan jag då sakna empati? Förklara det om ni kan. Jag har nog mer empati än de flesta!
Jag är ingen slampa eller nymfoman som bara har sex med andra för sexets skull som nån kåt idiot som inte kan kontrollera sig, det är inte alls så, iaf för mig, utan att vara otrogen är ju något som är speciellt för att det just är så fel, man bedrar verkligen den man älskar och riskerar jättemycket, det är där det sexiga och spänningen ligger i att det är så fel, inte att man struntar i att det är fel. Jag är fullt medveten om att det är fel, det är nog nästan enbart därför jag gör det. Sex för sexets skull kan jag ju ha med min man han är nog 10ggr bättre än min älskare i sängen så det är inte drivkraften alls.
Jag bedrar min man, men jag är fullt införstådd med att han hade blivit väldigt ledsen om han fick reda på det, och hade han gjort samma mot mig hade jag blivit helt förstörd. Så hur kan jag då sakna empati? Förklara det om ni kan. Jag har nog mer empati än de flesta!
Jag är ingen slampa eller nymfoman som bara har sex med andra för sexets skull som nån kåt idiot som inte kan kontrollera sig, det är inte alls så, iaf för mig, utan att vara otrogen är ju något som är speciellt för att det just är så fel, man bedrar verkligen den man älskar och riskerar jättemycket, det är där det sexiga och spänningen ligger i att det är så fel, inte att man struntar i att det är fel. Jag är fullt medveten om att det är fel, det är nog nästan enbart därför jag gör det. Sex för sexets skull kan jag ju ha med min man han är nog 10ggr bättre än min älskare i sängen så det är inte drivkraften alls.
Jag bedrar min man, men jag är fullt införstådd med att han hade blivit väldigt ledsen om han fick reda på det, och hade han gjort samma mot mig hade jag blivit helt förstörd. Så hur kan jag då sakna empati? Förklara det om ni kan. Jag har nog mer empati än de flesta!
Jag är ingen slampa eller nymfoman som bara har sex med andra för sexets skull som nån kåt idiot som inte kan kontrollera sig, det är inte alls så, iaf för mig, utan att vara otrogen är ju något som är speciellt för att det just är så fel, man bedrar verkligen den man älskar och riskerar jättemycket, det är där det sexiga och spänningen ligger i att det är så fel, inte att man struntar i att det är fel. Jag är fullt medveten om att det är fel, det är nog nästan enbart därför jag gör det. Sex för sexets skull kan jag ju ha med min man han är nog 10ggr bättre än min älskare i sängen så det är inte drivkraften alls.
Tja, i tråden om En typ av kvinna att ligga med, en annan att gifta sig med menar en man som ligger med horor att han lever i ett lyckligt förhållande, det är väl empatibrist om ngt..
Sedan finns det nog många som mår dåligt av sin otrohet, men av olika orsaker gör det ändå. Det behöver inte vara empatibrist även om det är ett dåligt beteende..
Att vara otrogen handlar INTE om att inte kunna känna empati för sin partner. Det finns flera saker som gör att man är otrogen, trots att man gått med på en sexuell uppgörelse bundet till endast en person.
Vanligaste anledningarna: 1 Otillfredställdelse 2 Frågor om "gräset är grönare..." 3 Uttråkad 4 Ålderskris eller 5 Ekonomisk/ känslomässig obalans i förhållandet.
När man tillfälligt tillfredsställer behov hos sig själv, oavsett vad, njuter man av det. Dåligt samvete och konsekvenstänkandet kommer efteråt. Om man har en känslomässigt djup relation så kan empati uppstå= att känna och förstå hur den andra känner. Då ligger nog sympati närmare till hands för de flesta människor att uppnå.
Det som många missar, speciellt i unga relationer, är att göra upp och vara tydlig med sina regler och gränser. Där jag drar gränsen är inte alltid densamma som min partner vill dra gränsen. Men avsaknad av empati är inte vad som bör efterfrågas gällande otrohet.
Det verkar som otrogna har mycket svårt att sätta sig i sin ovetande bedragna partners situation det är nästan som att så länge partnern är ovetande om otroheten så är empatin för sin partner som bedras bortblåst från den otrogna.
Pga empati låter jag honom slippa veta om mina otrohetsaffärer. Det skulle krossa honom och jag tycker för mkt om honom för det.