Kan man alltid begära att sin otrogna partner bryter kontakten med sin fd älskare?

Ja så kan det vara. Det vet ju bara personerna i fråga. Min poäng var att man endast kan utgå från sig själv.

Jag kan säga såhär. Jag har varit otrogen en gång och skulle aldrig med 99,9% säkerhet aldrig vara det igen. Så dåligt som jag mådde med ångest och annat vill jag aldrig mer uppleva.

Kanske det. Men jag har blivit sårad av otrogna partners så hade jag utsatt någon för det så hade jag hatat mig själv. Det förstör ju så himla mycket...
Jag tänker väl ändå att de som är otrogna och ursäktar det och/eller bortförklarar på något vis, gör det för att övertyga sig själv om att man inte gjort något hemskt, men jag vill ändå tro att man innerst inne förstår att det är fel. Jag vill ju hemskt gärna tro det i alla fall, men de 2 som varit otrogna mot mig har inte visat minsta tecken av ånger eller dåligt samvete, så du kanske har rätt.
Kanske de tänker att, om partnern inte förlåter så kan man likväl förlåta sig själv i alla fall? 
Så kan det också vara. Det är väl individuellt. Bra att du förstått att du gjorde fel, synd att det behövde hända dock...
Det jag menar är väl att det nog är ett stort steg, sen blir det nog som att man ursäktar sig om det händer igen för skadan är ju redan skedd, det är hemskt om man är otrogen 1 gång men ungefär lika hemskt om man är det 50 gånger.

Alltså har en partner varit otrogen så är ju i princip relationen redan körd!

Frågan som också är viktig här är HUR uppdagades det? Erkände ena partnen det eller blev dom påkomna? Ifall det sista så kan ju ge dig på att det bara är toppen på ett isberg!

MEN, skulle det nu vara så att man vill fortsätta i sin relation så borde man inte ens behöva begära att partnen brytet kontakten. För måste man begära det så är nog relationen redan körd i botten.

Ja jag begärde det och det gick som det gick...

Kan väl säga att idag är jag lyckligt skild från subban! 

Man är ju alltid två personer i ett förhållande, där båda har sina mänskliga rättigheter. Man får själv bestämma vem man vill ha kontakt med, eller inte. Ingen partner i ett friskt förhållande kan kräva annat.

Däremot kan man alltid påtala sina önskemål, och förhoppningsvis enas om något som fungerar.

Kan man inte enas, så står det alla människor fritt att lämna ett förhållande.

Tycker inte man ska behöva begära det, skulle vara en väldigt självklar sak att göra i en sådan situation tycker jag. Hur kan en person som sårat sin partner på värsta och mest förnedrande sätt ha mage att behålla kontakten med sin älskare? Spelar ingen roll hur eller varför otroheten började eller med vem. Vidrigt.

Hmm låter lite half flummit...

Fritt att lämna? Jo jag tackar men OM nu ens partner har varit otrogen och lovar att aldrig göra om det så kan man ju också tala om för sin partner att träffa du mr/ms X igen så skiljer vi oss!

Och då har ju ens partner den "mänsliga rättigheten" att välja sin partner eller den andra personen.

Summa summarum, det står en fritt att lämna, om man inte kan komma överens!

Jag tror att det är ett effektivt sätt att dämpa skuldkänslorna från början till slut. Först ljuger man för sig själv för att intala sig själv att det är en bra idé att vara otrogen, sen ljuger man för sig själv under tiden man är otrogen och intalar sig att det man gör inte är så farligt, ingen kommer ju få red på det. Sen fortsätter man ljuga för sig själv när man blir påkommen och tycker oerhört synd om sig själv och skyller ifrån sig, rätt ofta på den man bedragit... om du inte hade bekräftat mig hade jag aaaaaaldrig gjort så... känns det igen?

Man kan kräva vad som helst i en relation. Jag skulle krävt att min partner skulle sagt upp relationen med den personen hen varit otrogen med. Skulle hen inte gått med på det skulle jag tolkat det som att hen inte värderar vår relation tillräckligt och skulle tackat för mig.

Haha jadå, givetvis. Som att det inte vore hemskt nog att ha varit otrogen, man skyller sitt problem på partnern man bedragit. 
De som var otrogna mot mig fortsatte dock ljuga, som att jag var världens dummaste fån som inte fattade vad de sysslade med. 

Men undrar om det ändå inte slår dem då och då? Att det de gör är fel liksom. De lever ju i förnekelse, ljuger inte bara för alla omkring sig men också för sig själva. Måste vara hemskt jobbigt att hålla koll på alla lögner. 

Ja, det slutar inte ens där, sen när man ser någon annan som gjort likadant så ska man självklart ta den i försvar för kritiken som den får ta svider ju lite på en själv också 

Självklart! Fast ja. Vissa är nog så duktiga på att ljuga och förneka att de helt "glömt bort" att de själva gjort det. Måste vara otroligt skönt, att alltid kunna få sig själv att verka som den bäste i alla lägen