• kiario

    Vuxen son bor hemma och missbrukar, Vad göra?

    Hej,

    Vi har en son som är 21. Bor hemma gått ur gymnasiet, har inget jobb och missbrukar cannabis eller hasch.

    Han är deprimerad. Psykiskt ostabil. Får lätt ångest.

    Började med droger för något år sedan och vi har kämpat för att tala honom till rätta bland annat.

    Men han umgås med fel personer och har väldigt dåligt självförtroende och blir lätt påverkad av hans kompisar.

    Sitter hemma hela dagarna och gör inget i hemmet. Ställer mest till och vi får städa och röja upp efter han när vi kommer hem från jobbet.

    Kan inte lämna han ensam hemma för han ställer till eller tar hem fel kompisar.
    Han lyssnar inte på oss alls.

    Vi har kontakt med Socialen.
    Men han vill inte ta tag i sin situation själv. Orkar inte gå till öppen vården eller till behandlingshem för att få hjälp. Vi har sagt att slutar du inte med droger och börjar sköta dig åker du ut.

    Men det känns fel att "kasta" ut sin son.
    Vad gör man med en vuxen son som inte vill ha hjälp och fortsätter ner i träsket.
    Vad kan man göra? Vilka kan hjälpa till? Socialen säger att han måste ta ansvar annars är det gatan som gäller.

    Men jag tycker inte det låter speciellt bra sätt.

  • Svar på tråden Vuxen son bor hemma och missbrukar, Vad göra?
  • Legssk

    Hej tyvärr måste han få kännbara konsekvenser. För mig blev det skilsmässa och förlorad vårdnad av mitt barn. Som gjorde att jag tog tag i mitt liv. Det är en sjukdom men vi är allergiska 1 liten tablett eller spliff och jag vet att det alltid slutar så småningom med institution fängelse eller död.

    Medicinen för mig är ju att gå på NA eller AA beroende som beroende. Vi behöver lära oss att hantera våra känslor på ett annat sätt. Och man får nya vänner där som vill leva drogfritt. Kram jag hoppas det går bra för honom. Nu förtiden drogtestar de på jobb oxå

  • Legssk

    Men jag håller med prata med honom om det går är det ångest som gör att han använder cannabis. Jag måste bara få slå ett slag för en super bra app finns på Storytel och heter Rolf Jansson. bli fri från din ångest och rädsla. Den är verkligen helt sjukt bra. Den tar 30 min att lyssna på använd hörlurar och se till att inte bli störd den tiden. DEN ÄR SÅ Bra ????????????????????????

  • Anonym (Herregud!)
    Anonym (Tjej 30år) skrev 2017-10-03 00:47:39 följande:

    Jag har varit ren i många år. Mamman skrev själv hur hon ville göra - INTE kasta ut sin son. Jag svarade utefter det.

    Jasså. Jag känner inte många personer som blivit räddade från sitt missbruk på det sättet. Kan du ge mig några exempel på personer du känner som blivit hjälpa genom att bli utslängda? Blanda heller inte ihop missbrul och missbruk, här pratar vi cannabis en relativt lätt drog. Någon som missbrukar heroin, sub, amfetamin etc skulle jag ge andra tips till.

    Sluta jobba...? För att ens barn kanske behöver ens stöd lite mer intensivt i några veckor? Kom ner på jorden. De behöver inte barnvakt dygnet runt, men det underlättar definitivt att ha någon i sin närhet under tiden speciellt tider på dygnet då man annars tar sin drog.

    Du har ingen kunskap i ämnet, varför svarar du i en tråd där ts redan i starten skrivit hur hon vill hjälpa?


    Tack! Självklart! Varsågod! Jag önskade att jag hade sluppit få den "kunskapen" och erfarenheten, som jag tyvärr har. Levde i helvetet och gjorde precis ALLT, för att min unge skulle sluta. Med cannabis - åh, så ofarligt....sen allt annat. JAG SLUTADE JOBBA, pga fanskspet (mitt barn förändrades till ett monster!) hemma, försökte vara psykolog, erbjöd resor, städade, fixade, lagade mat, skjutsade, läste på droger, pratade med andra i samma sits, pratade m professionella, läkare och psykologer, bup och vuxenpsyk, anhöriga och fd missbrukare, läste böcker och lyssnade på poddar om ämnet- jag gjorde precis ALLT. Vi sökte hjälp- som vi i förstahand inte fick. Vi var ju en fin familj, skulle klara sig själva!

    INGET HJÄLPTE. Situationen blev bara värre. Hemma var det kaos, hela familjen led i helvete. Det var bara EN person som levde - för droger finns överallt, de säljs på nätet, FB grupper, de levereras hem inom 20 min. (Jag själv och min man har aldrig brukat/missbrukat själva- därav var vi även lättlurade) röka och röka på - det kunde inte vi göra så lätt skillnad ibland.

    Sen kastade jag ut hen ( - med polisens hjälp skjutsades hen till ett behandlingshem. Behandlingshemmet var fullt av missbrukande kriminella afgan"barn" som missbrukade för fullt. Ett annat sorts helvete. Lång story kort- hen rymde och skjutsades tbx, Hen bytte hem flera gånger (de flesta hem var precis likadana!) jag hälsade på varje helg,

    Hen var deprimerad, träffade dock några behandlare som hen blev kompis med....till slut, sakta men säkert, slutade hen att missbruka och erkände att cannabis var "inte ofarlig" och att alla borde hålla sig ifrån den. Hen fick dock psykiska problem av missbrukandet- vilket vi fortfarande är tvungna av att lösa.

    Hen bor hemma, har genomgått adhd undersökning mm. Och medicineras mot det samt sömnlösheten (med melatonin).

    Mycket har hänt sedan från "din tid", (du är 30?) och det har gått utförs. Hoppas att du uppskattar din mammas hjälteinsatser och gottgör det.

    Till TS säger jag bara: ibland har man inget val. Och jag vet hur hemskt det är när ens barn missbrukar.
  • Anonym (Tjej 30år)
    Anonym (Herregud!) skrev 2017-10-03 07:31:25 följande:

    Tack! Självklart! Varsågod! Jag önskade att jag hade sluppit få den "kunskapen" och erfarenheten, som jag tyvärr har. Levde i helvetet och gjorde precis ALLT, för att min unge skulle sluta. Med cannabis - åh, så ofarligt....sen allt annat. JAG SLUTADE JOBBA, pga fanskspet (mitt barn förändrades till ett monster!) hemma, försökte vara psykolog, erbjöd resor, städade, fixade, lagade mat, skjutsade, läste på droger, pratade med andra i samma sits, pratade m professionella, läkare och psykologer, bup och vuxenpsyk, anhöriga och fd missbrukare, läste böcker och lyssnade på poddar om ämnet- jag gjorde precis ALLT. Vi sökte hjälp- som vi i förstahand inte fick. Vi var ju en fin familj, skulle klara sig själva!

    INGET HJÄLPTE. Situationen blev bara värre. Hemma var det kaos, hela familjen led i helvete. Det var bara EN person som levde - för droger finns överallt, de säljs på nätet, FB grupper, de levereras hem inom 20 min. (Jag själv och min man har aldrig brukat/missbrukat själva- därav var vi även lättlurade) röka och röka på - det kunde inte vi göra så lätt skillnad ibland.

    Sen kastade jag ut hen ( - med polisens hjälp skjutsades hen till ett behandlingshem. Behandlingshemmet var fullt av missbrukande kriminella afgan"barn" som missbrukade för fullt. Ett annat sorts helvete. Lång story kort- hen rymde och skjutsades tbx, Hen bytte hem flera gånger (de flesta hem var precis likadana!) jag hälsade på varje helg,

    Hen var deprimerad, träffade dock några behandlare som hen blev kompis med....till slut, sakta men säkert, slutade hen att missbruka och erkände att cannabis var "inte ofarlig" och att alla borde hålla sig ifrån den. Hen fick dock psykiska problem av missbrukandet- vilket vi fortfarande är tvungna av att lösa.

    Hen bor hemma, har genomgått adhd undersökning mm. Och medicineras mot det samt sömnlösheten (med melatonin).

    Mycket har hänt sedan från "din tid", (du är 30?) och det har gått utförs. Hoppas att du uppskattar din mammas hjälteinsatser och gottgör det.

    Till TS säger jag bara: ibland har man inget val. Och jag vet hur hemskt det är när ens barn missbrukar.


    Fast att du ger upp ditt liv är ju knappast rätt väg att gå och gör inte att du har rätt att vara bitter mot allt och alla på det här sättet. Att ge upp sitt eget för någon annans är aldrig en bra väg och resulterar i att man sitter såhär efteråt precis som du gör nu och är sur och anklagar.

    Att din son betedde sig sådär betyder inte att TS kommer att göra det. Att berätta skräckexempel för en mamma som vill hjälpa är onödigt.
  • Anonym (D)
    klyban skrev 2017-10-03 01:33:27 följande:

    Man får även fysiska symtomer av att sluta med ett spelmissbruk, är då spelmissbruk fysiskt beroende?

    Knappt avfärdas?
    Jag säger ju det är ett problem, så varför får jag den på mig?

    Om det hade varit så extremt starkt psykiskt beroende, så kan man undra varför de problematiska konsumenterna är få å cannabis mot andra substanser.
    ~4% får en problematisk konsumtion(Källa:NIDA), och det finns inga missbrukare utanför det epitetet "Problematisk konsument".

    Cannabis är meningslös att avgifta, då cannabis inte fungerar så.
    Utan all kraft ska läggas på samtal av en som är utbildad.


    Sen är min erfarenhet att soc mer och mer struntar i att ta tag i de som tar cannabis, knappt när de är kraftigt minderåriga
    I samhället i övrigt så har man noll intresse och hjälpa brukaren med vård(gäller alla droger).


    Beroende är ett syndrom dvs flera symptom.  När du prata om psykiskt eller fysiskt beroende så kan jag inte hitta några sådan diagnoskriterier. Sug kopplas till hjärnan och kan finnas utan att man uppfyller tillräckligt med kriterier för beroende och abstinens kan sägas vara fysiskt men även abstinens kan uppstå hos människor som inte är beroende. Hjärnan är även den fysisk så att helt skilja psykiska och psykiska symptom åt är svårt.

    Förövrigt lider jag med föräldrarna i detta fallet för helt uppenbart som är det en svår situation. Jag tycker Soc. borde erbjuda boende för sonen sen får det utreda därifrån vad de ska göra.
  • klyban
    Legssk skrev 2017-10-03 07:00:38 följande:
    Hej tyvärr måste han få kännbara konsekvenser. För mig blev det skilsmässa och förlorad vårdnad av mitt barn. Som gjorde att jag tog tag i mitt liv. Det är en sjukdom men vi är allergiska 1 liten tablett eller spliff och jag vet att det alltid slutar så småningom med institution fängelse eller död.
    Medicinen för mig är ju att gå på NA eller AA beroende som beroende. Vi behöver lära oss att hantera våra känslor på ett annat sätt. Och man får nya vänner där som vill leva drogfritt. Kram jag hoppas det går bra för honom. Nu förtiden drogtestar de på jobb oxå
    Döm inte andra genom dig själv., det blir sällan rätt då.
    hur många meter var det?
  • klyban
    Anonym (Soc.) skrev 2017-10-02 22:47:03 följande:
    Missbruk är det när man får negativa resultat av något man sysslar med. Kan handla om att man super till en gång om året fast man vet att man kommer att ställa till det för sig själv och andra. Eftersom cannabis ÄR olagligt så ligger det i sakens natur att bruk=missbruk då det är ett icke accepterat socialt beteende som kan få stora konsekvenser socialt (jobb familj etc)
    Det är arrogant att hävda att folk inte får fysiska symptom. Ett hån mot alla de som faktiskt upplever detta. Sömnproblem tillhör de vanligaste exempelvis.

    Ledsen missbruk är en medicinsk diagnos med kriterier, vet ni inte ens detta på soc?


    Det är inte arrogant och säga cannabis inte är fyskisktberoende, det är just så det är.
    Och man får fysiska abstinens av att sluta med spelmissbruk också, så jag säger inget om de fysiska reaktionerna, bara att det är av det psykiska beroendet och inte nått fysiskt.
    Du har ju själv sagt flera ggr att det psyksikaberoendet är extra jobbigt på cannabis, och man får även fysiska reaktioner av att sluta med psykiska beroenden/missbruk.


    hur många meter var det?
  • klyban
    Anonym (D) skrev 2017-10-03 10:50:38 följande:
    Beroende är ett syndrom dvs flera symptom.  När du prata om psykiskt eller fysiskt beroende så kan jag inte hitta några sådan diagnoskriterier. Sug kopplas till hjärnan och kan finnas utan att man uppfyller tillräckligt med kriterier för beroende och abstinens kan sägas vara fysiskt men även abstinens kan uppstå hos människor som inte är beroende. Hjärnan är även den fysisk så att helt skilja psykiska och psykiska symptom åt är svårt.

    Förövrigt lider jag med föräldrarna i detta fallet för helt uppenbart som är det en svår situation. Jag tycker Soc. borde erbjuda boende för sonen sen får det utreda därifrån vad de ska göra.

    Beroende har diagnoskriterier, dock avgör inte kriterierna om vart beroendet kommer ifrån.
    Utan dessa kriterier är bara till för avgöra beroende och missbruk.

    För göra det mer klart, så pratar vi om det som man kallar kemisktberoende(när vi pratar om fysisktberoende), här hamnar mediciner/droger som benzo, opiater, opioider inom kemisktberoende och ett gäng till.


     


    Det är alltid en svår situation man hamnar i som förälder och helt plötsligt har någon som skiter i allt och gör som den vill.


    hur många meter var det?
  • klyban
    Anonym (Soc.) skrev 2017-10-02 22:47:03 följande:
    Missbruk är det när man får negativa resultat av något man sysslar med. Kan handla om att man super till en gång om året fast man vet att man kommer att ställa till det för sig själv och andra. Eftersom cannabis ÄR olagligt så ligger det i sakens natur att bruk=missbruk då det är ett icke accepterat socialt beteende som kan få stora konsekvenser socialt (jobb familj etc)
    Det är arrogant att hävda att folk inte får fysiska symptom. Ett hån mot alla de som faktiskt upplever detta. Sömnproblem tillhör de vanligaste exempelvis.
    Kom på det, du kanske inbillar dig att jag säger att pga det inte är fysiskt beroendeframkallande så är det enkelt att sluta med cannabis?
    Om det är så, så sluta tro detta, för det är aldrig enkelt och sluta med cannabis när man hållit på med det i par år.
    hur många meter var det?
  • Anonym (Herregud!)
    Anonym (Tjej 30år) skrev 2017-10-03 10:15:32 följande:

    Fast att du ger upp ditt liv är ju knappast rätt väg att gå och gör inte att du har rätt att vara bitter mot allt och alla på det här sättet. Att ge upp sitt eget för någon annans är aldrig en bra väg och resulterar i att man sitter såhär efteråt precis som du gör nu och är sur och anklagar.

    Att din son betedde sig sådär betyder inte att TS kommer att göra det. Att berätta skräckexempel för en mamma som vill hjälpa är onödigt.


    Hej. Utan tvekan kan jag låta bitter - ja, jag kände maktlöshet, stor sorg, ilska mm.

    Och nej, TS kommer inte att bete sig som mitt barn gjorde, hoppas att ts son också reder ut sig! :-P

    MEN

    Jag tror inte att du orkade läsa allt vad jag skrev. För då hade du föståttt att jag INTE gav UPP MITT LIV.

    Tvärtom. Och jag gjorde det som krävdes av mig i denna situation. Mitt barn har förstått vad som hände och varför. Mitt barn lever och missbrukar inte längre. Ungen saknade sin familj, sina syskon, sina husdjur mer än det älskade droger.

    Så slutet ÄR ju gott. Men vägen dit var ett helvete.

    Och varför skulle jag sopa det under mattan, menar du? Det var min story.

    Din story var annorlunda. Fint att bidra där.

    Min point var egentligen att:

    Den som knarkar - har valt det själv. Och VÄLJER SJÄLV ATT SLUTA eller söka hjälp. Ingen kan tyvärr göra det åt en.

    Och den andra sidan- de anhöriga, väljer också själv var gränsen går. Om man är tvungen att ställa om sitt liv, t ex städa sköta sitt vuxna barn, att välja bort alla resor/utlandsresor, för att man är rädd för att ungen och company ställer till det på hemmaplan, om man går runt med ångest, oro och rädsla för det missbrukande barnet, typ 140/180 i blodtryck... som sagt -det finns gränser. Jag vet t o m en mamma som ville "hjälpa" sitt barn och skaffade själv droger åt henne.., så man bestämmer ju själv hur långt och hur länge man står ut, hur man "hjälper". Man älskar sitt barn. Och det gör ont.

    Ts har inga skyldigheter att uppehälla sin son, hon måste ta hårdhandskarna på nu, INNAN sonen är helt inne i dimman, tycker jag. Däremot får inte socialen säga att det är gatan som gäller för sonen- det finns lagar som kommunen måste följa. En 21åring ska inte bo på gatan! Och det är svårt att fightas mot kommunen i dessa tider.

    Kram och styrka till TS.
  • Anonym (D)
    klyban skrev 2017-10-03 11:09:26 följande:

    Beroende har diagnoskriterier, dock avgör inte kriterierna om vart beroendet kommer ifrån.
    Utan dessa kriterier är bara till för avgöra beroende och missbruk.

    För göra det mer klart, så pratar vi om det som man kallar kemisktberoende(när vi pratar om fysisktberoende), här hamnar mediciner/droger som benzo, opiater, opioider inom kemisktberoende och ett gäng till.


     


    Det är alltid en svår situation man hamnar i som förälder och helt plötsligt har någon som skiter i allt och gör som den vill.


    Ja jag ser att du vill sortera bort cannabis ur sammanhanget och hävda att sonen inte har några beroende/missbruksproblem.


    Nu har vi cannabinoidreceptorer som kan överstimuleras av cannabismissbruk.


    Soc. utreder även andra sociala problem om de vänder sig dit så det är inte så att de lägger allt enbart på cannabisen utan de försöker nog se till helheten.


    Ta du din cannabisdebatt till de allmänna forumet för här ser den debatten inte ut att behövas.

  • klyban
    Anonym (Herregud!) skrev 2017-10-03 11:27:34 följande:
    Hej. Utan tvekan kan jag låta bitter - ja, jag kände maktlöshet, stor sorg, ilska mm.

    Och nej, TS kommer inte att bete sig som mitt barn gjorde, hoppas att ts son också reder ut sig! :-P

    MEN
    Jag tror inte att du orkade läsa allt vad jag skrev. För då hade du föståttt att jag INTE gav UPP MITT LIV.

    Tvärtom. Och jag gjorde det som krävdes av mig i denna situation. Mitt barn har förstått vad som hände och varför. Mitt barn lever och missbrukar inte längre. Ungen saknade sin familj, sina syskon, sina husdjur mer än det älskade droger.
    Så slutet ÄR ju gott. Men vägen dit var ett helvete.
    Och varför skulle jag sopa det under mattan, menar du? Det var min story.

    Din story var annorlunda. Fint att bidra där.

    Min point var egentligen att:

    Den som knarkar - har valt det själv. Och VÄLJER SJÄLV ATT SLUTA eller söka hjälp. Ingen kan tyvärr göra det åt en. smile4.gif

    Och den andra sidan- de anhöriga, väljer också själv var gränsen går. Om man är tvungen att ställa om sitt liv, t ex städa sköta sitt vuxna barn, att välja bort alla resor/utlandsresor, för att man är rädd för att ungen och company ställer till det på hemmaplan, om man går runt med ångest, oro och rädsla för det missbrukande barnet, typ 140/180 i blodtryck... som sagt -det finns gränser. Jag vet t o m en mamma som ville "hjälpa" sitt barn och skaffade själv droger åt henne.., så man bestämmer ju själv hur långt och hur länge man står ut, hur man "hjälper". Man älskar sitt barn. Och det gör ont.

    Ts har inga skyldigheter att uppehälla sin son, hon måste ta hårdhandskarna på nu, INNAN sonen är helt inne i dimman, tycker jag. Däremot får inte socialen säga att det är gatan som gäller för sonen- det finns lagar som kommunen måste följa. En 21åring ska inte bo på gatan! Och det är svårt att fightas mot kommunen i dessa tider.

    Kram och styrka till TS.

    Inte alltid en missbrukare ens gjort valet själv, drogmissbruk är ofta en orsak av psykiskohälsa dvs en symtom.
    Och ofta de som hamnar i missbruk, har inte fått adekvat hjälp ifrån sjukvården.
    Sen går det alldeles utmärkt och bli missbrukare ändå, om nu någon trodde annat.

    Hade ditt barn psykisk ohälsa före drogdebuten?
    Vi vet ju TS son har, ej vad dock.
    Begynnande schizofreni är den som suger in många, då de tydligen känner långt innan schizofrenin bryter ut eller psykosens  som föregår ofta.
    Sen en grupp som är större, är bokstavskombinationerna, sen finns det många till.
    Ger man inte dessa hjälp tidigt, så kommer många av dom bli missbrukare, just för de mår så dåligt psykiskt.
    Även inom psykvården så vet man att psykisk ohälsa ofta föregår ett missbruk.

    Håller med dig, man slänger inte ut sin unga bara så där, men man kan komma till en punkt att det är ohållbart att han bor kvar.


    hur många meter var det?
Svar på tråden Vuxen son bor hemma och missbrukar, Vad göra?