• AndersK

    Mycket bråk efter förlossning

    Hej det är så att jag och min sambo för några veckor sen fått en bebis. Allt var bra och jätte mysigt dom 2 första veckorna , men sen började jag jobba igen. Det känns som vad jag än gör och hur mycket jag än hjälper till hemma med allt så räcker inte det. Min sambo är trött och väldigt irriterad både på mig och bebisen då hon tar nätterna med ungen för jag går upp vid 5 på morgonen och jobbar. Jag kommer direkt hem efter jobbet varje dag och tar hand om barnet och har varit hemma varje helg och hjälper till men ändå är hon grinig och säg att jag inte kan ta hand om bebisen och att dom klarar sig bättre utan mig och att hon önskar att jag kunde dö fast jag vet att hon tycker jag är duktig med barnet och att hon älskar mig. jag tar även nätter på helger men min sambo vaknar ändå och kan inte somna om och hon vill inte sova på dagen heller. Hon skriker på mig och ibland på bebisen när hon gråter och jag blir jätte orolig för dom båda,minsta lilla fel jag säger eller gör säger hon att jag ska dra därifrån men jag vill ju bara vara med mitt barn och sambo. Min sambo vilar inte själv när banet sover tycker det är viktigare att diska och dona varje dag snälla kom med tips

  • Svar på tråden Mycket bråk efter förlossning
  • Meriall

    Låter som förlossningsdepression. Sök hjälp av vården och om hon blir sjukskriven ett tag kan du vara föräldraledig?

  • AndersK

    Jag har misstankar om förlossnings depression och även på sakt det till henne men hon nekar och blir bara mer arg på mig när jag tar bebisen på morgonen kommer hon ut från sov rummet efter bara 15 minuter och vill inte lägga sig igen. När hon väll somnar i en timma är hon grinig och sur på oss båda för att tex barnet skriker 3 minuter när jag fixar ersättning till bebisen och tar då över och vill inte sova mer

  • Fiona M

    Gå med på nästa bvc-besök och ta upp det där för att få hjälp.

  • Carambolan

    Jag tycker också att det låter som förlossningsdepression, alternativt att hon har rejält svårt med omställningen. Det är tufft att gå från att själv kunna planera sin tid och att träffa vuxna människor på dagarna, till att plötsligt spendera större delen av tiden ensam med en bebis som gör tillvaron fullkomligt oberäknelig.

  • crispnuggets

    Tycker din sambo att problemet ligger hos henne eller att det är du som är orsaken till att hon mår dåligt? (Jag menar vad hon tycker de stunder hon är lugn och sansad.) Det låter som att du ställer upp allt vad du kan, jag fick inte så mycket hjälp av min sambo när vår bebis var nyfödd. Dock mår din sambo inte bra och ni behöver prata med er BVC. Försök berätta för din sambo att du vill söka någon slags hjälp för du tycker det känns oroligt/jobbigt/stressigt osv. Om hon totalvägrar så kan du själv prata med BVC och rådgöra. Var ärliga om er situation, det är er och bebisen det handlar om och bebisen mår inte bra om ni inte mår bra!

    Hoppas verkligen det löser sig, var rädda om er!

  • nnnnnnnn

    Ta mer FL tillsammans? Tänk på att ni kan vara FL tillsammans för att avlösa varandra mer. En ledig onsdag kan göra underverk på hur lång veckan verkar vara...

    Tag varannan natt? Eller byt enligt fast mönster tex att du har ansvaret mellan 02-05 om barnet vaknar, så sover du mellan 20-02 och hon har ansvaret fram till 02 men kan sova iallafall 02-05 + när barnet sover under dagen. Eller att du har ansvaret mellan 18-23 (tex har barnet i ett annat rum så att hon kan sova ostört dessa timmar) och sedan får du sova 23-05 med öronproppar.

    Prata med BVC om rådgivning eller stöttning?

  • AndersK

    Min sambo säger att det känns lättare på vardagar när jag är på jobbet för då vet hon att hon måste klara sig själv, men när jag är hemma tänker hon att jag ska göra allt fast hon förstår att det inte går men blir ändå sur på mig men lugnar ner sig efter några timmar och säger förlåt. Jag försöker så gott jag kan men jag tar ju bebisen när jag kommer hem för vill ju också umgås med barnet. Kan vi båda vara föräldra lediga samtidigt så jag kan vara mer till hands?, iallafall ett tag. Min sambo är verkligen en bra mamma och jag en bra pappa och vi älskar vårt barn mest av allt men sambon påstår att hon bara blir sur och frustrerad när jag är hemma (för jag inte är till hjälp) fast jag verkligen är det med bebisen och hus hållet. Problemet med att prata med BVC är ju att sambo erkänner inte detta för sig själv eller någon annan. Tack så mycket för svar mvh ung pappa

  • tryp

    Jag tycker det låter som förlossningsdepression i kombination med sömnbrist och en känsla av maktlöshet eftersom all min tid slukades av bebisens behov.

    Jag känner igen det väldigt väl från mitt första barn, fast jag fattade inte förrän i efterhand att jag nog var deprimerad. Dels för att det kändes fult att vara deppig när jag borde vara lyckligast i världen som blivit mamma, dels för att jag inte kände mig direkt ledsen, utan mer arg, och förstod inte att det också är symtom på deppighet.

    Min man gjorde allt han kunde för både mig och bebisen men jag tyckte att allt han gjorde var fel. Om han diskade blev jag arg för att han inte var med bebisen, om han hade bebisen var jag arg för att han inte diskade... Jag ammade fullt och sov dåligt och bebisen var rätt gnällig under dagarna. Så jag var ju helt slut. 

    Mitt råd till dig är att sätta dig ner och prata ordentligt med din fru. Berätta att du ser att hon är olycklig och arg, säg att du vill att hon ska få hjälp så att hon mår bättre. Läs på lite om förlossningsdepression, hur vanligt det är och att man inte är en sämre mamma för att man drabbas. 

  • BossHoss
    Meriall skrev 2017-10-15 20:44:16 följande:

    Låter som förlossningsdepression. Sök hjälp av vården och om hon blir sjukskriven ett tag kan du vara föräldraledig?


    Håller med ovanstående, se till att ta tag i detta innan det går för långt. 
  • Psykolog Sara

    Hej! Du verkar vara en fin förälder och partner, tråkigt att höra att ni har det jobbigt!

    Det finns hjälp att få på MVC/BVC av både sköterskor och psykologer. Börja med att ringa dem och beskriv situationen så kan du få råd och stöd och förhoppningsvis kan du och din sambo gå dit tillsammans och prata.

    Lycka till!

  • 12345hopp

    Åh jag känner med dig, jag var också sådan ett tag efter förlossningen. Vet inte om jag skulle säga att det var en förlossningsdepression men jag blev så himla trött på min sambo så jag skämdes, men det släppte sedan och jag tror det är en ganska vanlig reaktion på hela omställningen. Allt han gjorde tyckte jag var fel och jag kände mig så frustrerad över att det inte gjordes på mitt sätt.

    Men jag är medveten om problemet själv och försökte tygla mig så gott jag kunde men ofta blev jag irriterad och sur, och liksom din sambo så ville jag hinna med typ allt hushållsarbete vilket var typ omöjligt i början och det gjorde mig också besviken på mig själv och han fick nog agera bollplank :(

    Alla känslor för min sambo var som bortblåsta under denna perioden och jag kände mig ledsen över att jag inte tyckte om honom längre (utelämnade dock den infon för sambon), men det vände rätt snabbt igen i takt med att jag blev mer bekväm i min roll som mamma och nu när vårt barn är strax över 8 månader är allt precis som det var innan förutom att vi har en bebis nu :)

  • Sparkliie

    Att hon tar nätterna för att du ska jobba är feltänk. Det är viktigare hon är utvilad för att orka en hel dag med ert barn än att du är trött på jobbet tycker jag. 
    Sen skulle jag rekommendera dig att ta med bebisen utanför hemmet ensam. Gå på promenad, handla eller nått annat. Hon verkar inte kunna hitta lugn i att du hjälper till och kan inte slappna av. Säg till i förväg, nu går jag och bebisen ut i 3 timmar så passa på och sov om du kan. 

    Fråga henne vad hon vill du ska göra, du kanske tycker du gör saker medans hon tycker du gör 1 av 10 saker. 

  • EmberEyes
    Sparkliie skrev 2017-10-16 21:10:15 följande:

    Att hon tar nätterna för att du ska jobba är feltänk. Det är viktigare hon är utvilad för att orka en hel dag med ert barn än att du är trött på jobbet tycker jag. 
    Sen skulle jag rekommendera dig att ta med bebisen utanför hemmet ensam. Gå på promenad, handla eller nått annat. Hon verkar inte kunna hitta lugn i att du hjälper till och kan inte slappna av. Säg till i förväg, nu går jag och bebisen ut i 3 timmar så passa på och sov om du kan. 

    Fråga henne vad hon vill du ska göra, du kanske tycker du gör saker medans hon tycker du gör 1 av 10 saker. 


    Så kan du väl inte kategoriskt säga. Du vet inte om TS är läkare, ssk, busschaffis eller annan typ av yrkeschaufför, SOS-operatör, polis, eller något annat av de hundratals yrkeskategorier där han måste vara skarp för att inte försätta andra liv i fara varje dag.
  • Jeska

    Hon borde sova när bebisen sover. Har man fått för lite sömn. Så är man lätt irriterad. Disken kan ni ta sen. Finns det någon mormor eller farmor i närheten. Som skulle kunna gå ut med bebisen en stund?

  • möjligt

    Någonting som jag känner igen här var tänket jag också hade I börjat om att fixa hemmet när man väl fick lite tid över, och det var hemskt okonstruktivt när man hade en krävande nyfödd. Det skapade bara mer trötthet och en känsla av frustration att man inte räckte till till någon, varken hem, bebis, sambo eller en själv.

    Även om jag visste att det var fel så landade det mesta av den frustrationen på sambon när han kom hem, det kändes som att allt var hans fel och han kunde inte göra något rätt. Så här i efterhand tror jag att en del av det handlade om en försvarsmekanism, tröttheten frustration och ilska blev riktad mot sambon så att den aldrig skulle riskera att hamna på bebisen.

    Ibland undrar jag om det inte hjälpt att få boxa på en boxboll, skrika och slå isönder lite porslin bara för att få utlopp för det

    Tycker som flera andra i tråden att du ska se om du kan få ta lite mer föräldraledighet, kanske en dag I veckan. Kan ni klara er ekonomiskt så får du lov att göra det utan att ta ersättningsdagar( och därmed kan du göra det så länge du vill).

    Rent praktiskta grejer jag kan rekommendera är att säga till din sambo att strunta I alla hemma sysslor på dagarna just nu. Hennes jobb dagtid är att ta hand om bebis och sig själv, punkt!

    Försök hjälpa till praktiskt så mycket du kan, laga mat, disks och tvätta på kvällen. Jag förstår ofta själv I fällan att när sambon kom hem så tog han bebisen en stund och då satte jag igång med alla sysslor vilket skapade en känsla av att man jobbade konstant och aldrig fick en paus. Det var faktiskt skönare att ha bebisen själv när han var hemma ibland eftersom det kändes mer som kvalitetstid istället för jobb och stress av den simpla anledningen att om det blev jobbigt så fanns alternativet att lämna över bebisen.

    Men där får du se vad som funkar bäst för er

    Laga extra mat på kvällen och lägg upp en portion färdig på en tallrik så att hon har något hon kan bara värma.

    En fotmassage och lite ryggkli då och då är också guld när man är så slut.

    Och kom ihåg att det inte är ditt fel, du är säkert en jättebra partner och pappa som gör allt du kan för din lilla familj.

    Massa styrka och grattis till bebisen!

  • Topcom

    Herregud, stackars henne OCH dig. Kan inte vara helt lätt att ha press på sig att ta barn plus göra allt annat när man är trött efter en arbetsdag. Men samtidigt förstår jag henne också, var nog större utmaning än vad hon trodde att bli mamma, samtidigt som hon vill att hemmet ska se fint ut som det alltid gjort tidigare. Hon måste nig få höra utifrån att det är helt ok att släppa lite på standarden hemma, hon måste vila när bebisen gör det. Sen borde hon utredas för förlossningsdepression. Många gånger inser man inte själv vad man behöver.

  • erikaABC
    Sparkliie skrev 2017-10-16 21:10:15 följande:

    Att hon tar nätterna för att du ska jobba är feltänk. Det är viktigare hon är utvilad för att orka en hel dag med ert barn än att du är trött på jobbet tycker jag. 
    Sen skulle jag rekommendera dig att ta med bebisen utanför hemmet ensam. Gå på promenad, handla eller nått annat. Hon verkar inte kunna hitta lugn i att du hjälper till och kan inte slappna av. Säg till i förväg, nu går jag och bebisen ut i 3 timmar så passa på och sov om du kan. 

    Fråga henne vad hon vill du ska göra, du kanske tycker du gör saker medans hon tycker du gör 1 av 10 saker. 


    Bra råd här. Fast kanske lite kortare promenad i början, fråga mamman.
Svar på tråden Mycket bråk efter förlossning