Ogillar mitt barns farmor

Ja det vet ju du bäst själv förstås. Inget som jag kan tycka något om.
Själv skulle jag bara anlita en sådan ragata om det gällde livet.

Att kalla henne ragata för att hon vill det bästa för sitt barnbarn, och är lite påstridig om barnuppfostran tycker jag är lite hårt. Förmodligen vill hon bara väl, och ser inte att hon trampar TS på tårna.

Tar man i beaktande att hon bor granne med TS men ändå inte kommer och tränger sig på i tid och otid tycker jag är väldigt fint gjort av henne. Jag tror att TS borde ta ett snack med sin svärmor.

-Du Berit, jag förstår att du menar väl när du ger mig böcker om barnuppfostran, men det gör faktiskt att jag känner mig ifrågasatt som mamma.
-Ojdå, det var ju inte alls meningen. Är det därför ni kommer hit så sällan?'
-Ja, jag är faktiskt inte så sugen på att bli ifrågasatt hela tiden. Kan vi inte bara umgås över en kopp kaffe och prata om annat än bebisar?

Då får du nog räkna med att "ragatan" inte ställer upp.

Jag hade nog fortsatt låta farmor vara barnvakt. Det är skönt att veta att man har en barnvakt som barnet känner i fall det krisar. Om barnet sover mindre bra någon natt är det kanske inte hela världen.

Om farmor går igång hade jag inte tagit någon konflikt. Sådana människor kommer ändå inte att ändra sig. Nicka och le när hon kommer med råd " oj, säger du det, det visste jag jag inte, jaså säger forskningen det? Intressant, jag ska tänka på det". Som andra sagt behöver du inte redovisa hur ni gör. Kanske kan du komma med frågor som" hur var maken när han var liten? " för att förekomma att hon korsförhör dig.

Blir det jobbigt, be din man tala med sin mamma.

Förresten,varför vill hon inte besöka er?

Varför hon inte vill besöka oss vet jag inte. Hon är väldigt bekväm av sig och håller sig alltid hemma. Hennes man ska handla, laga mat osv. Ingen av dem har något socialt liv över huvud taget. Dem har även städhjälp. Inte för att det är något negativt, men vill bara att ni ska få en bild utav henne.

Jag försöker alltid hålla mig lugn när hon kommer med sina pikar men det blir bara svårare och svårare. När jag sagt att jag tagit illa upp tycker hon att jag är ?fjantig? och måste skaffa mig ett bättre självförtroende när det gäller min mammaroll. När hon inte får något gehör på sina utläggningar om att jag gör fel kan hon sitta och leta upp forskningsartiklar som styrker det hon säger och posta på min Facebook-sida och skriva något i stil med ?titta här, precis vad jag sa ju!?

Har inte anlitat någon själv men kolla om veteranpoolen finns på er ort, kan anlita dem till det som behövs, fixa en extra "farmor" som inte kommer med en massa råd.

Det är din man som ska ta den fajten och sätta mer foten.

Det du kan säga för att bemöta henne är:

"Det tycker du, men det tycker inte jag"

"Man kan i princip alltid hitta forskning som stödjer ens teori"

"Det får du gärna tycka, men det är vi som bestämmer och vi vill ha det på det här viset"

"Du är välkommen när du vill!"

"Jättebra tips, men det passar inte oss"

Ge henne en bok om viktnedgång

Men strunta i det bara... varrrrrför ska det vara så känsligt med sånt där hela tiden.

-samsovning är bäst

-jaha vad spännande det visste jag inte tack för att du berättade. Appropå sömn såg jag en jättebra film som handlade om blablablabla.

Släpp det bara. Och det gör väl inget om ungen är lite grinig efter en natt hos farmor. Det är väl oftast hon som får hantera merparten av den dagen ändå. Har hittills inte hört talas om en tonåring som samsover så det löser sig av sig självt.

Håller med med många i tråden. Berätta inte om allt ni gör. Ha några fraser till hands när hon sätter igång.  Det är din sambo som ska ta konflikten. Skaffa annan barnvakt. Sedan: Strunta i vad hon säger.

Fast om barnet är "grinigt" så är det för att barnet mår dåligt. Det är gissningsvis barnets mående ts oroar sig över, inte att drabbas av grinigheten som kommer med det...

Ts prata med din man och se till att ni är av samma uppfattning, annars bli det jobbigt.

Blockera farmor på facebook om hon skickar massa skit.

Tala om för henne att du inte är intresserad av hennes åsikter.

Hitta någon annan ni kan ta hjälp av när ni behöver barnvakt, så slipper barnet må dåligt och ni slipper känna att ni får stå ut med hennes beteende för att ni är beroende av henne.

Umgås mindre med henne om hon inte tar till sig av det ni säger. Ni har ingen skyldighet att umgås med henne.

Det är väl bara att säga.

Det är MITT barn och vi uppfostrar denne på det sätt som vi finner bäst, inte som du finner är bäst var vänlig att repektera detta. Har vi undringar och frågor så lovar vi att vi frågar dig isåfall. Annars så har vi koll på detta.

TACK

Anlita barnvakt istället, finns bra företag för sånt.

Det är din man som får ta det här med henne, det är ju hans morsa.

Åh tack, känns verkligen som du förstår, och kommer mer bra tips. Min man är på samma sida som mig och har även sagt ifrån. Bland annat en gång då hon skickade sina artiklar via Facebook. När han säger ifrån brukar hon oftas bara leka dum och inte förstå. Känns som om det är enbart riktat mot mig på något sätt, eftersom hennes eget barn aldrig kan göra fel..