Är jag hemsk?
Skriver denna tråd för att försöka lufta mina tankar och även få annat perspektiv genom era svar.
Jag är en 41-årig tjej med två barn (8+11 år), make, hus, stabilt liv osv osv. Jag känner sedan en tid panik för att allt är "över", och jag aldrig kommer att få barn igen. Maken känner sig väldigt nöjd med livet och att barnen börjar bli större och vi har mer frihet. Jag vill så gärna känna ett litet liv inom mig "en sista gång", få amma och gå igenom småbarnsåren, jag är inte "färdig"!
Vet att maken kommer att säga nej om vi pratar om det...
Det hemska jag funderar på nu är helt sonika att ta ut spiralen och låta livet sköta sitt, blir det så blir det. Tror att han faktiskt skulle bli glad ändå, över "ödet", och om inte så får vi ta den diskussionen då.
Jag vet att det är helt fel att tänka såhär men han är rationell och hade inte med "berått" mod velat ha fler barn, men det är ju lika lite bara han som det är jag som ska få bestämma? Jag vet inte hur jag ska tänka och känna.