Ni som på riktigt valt att fortsätta

Även detta är ju off topic, har ju inte med den ursprungliga frågan att göra. Förstår dock inte varför du väljer att göra detsamma som din man och är otrogen?

"Hur lyckas man med det???"

Jag vet inte hur andra skall göra med deras sexualitet, men vi använde SM-rollspel som en slags terapi. Där finns ett element av straff och försoning, som kan användas för att återupprätta relationen. Man skal bara vara tydlig med att aldrig blanda in verkliga aggressioner i leken.

Point made...Ja, jag hoppas att du gör det, men det tror jag inte. ALLA ljuger i sådana här situationer.

Men du verkar ju ha bestämt dig för att kämpa, så lycka till!

Och mitt mål i livet är inte att hitta ?en man?. Finns bara en jag vill vara med.

Vi är fortfarande gifta, och uppfattas som ett stabilt par som gått igenom kriser. Hos oss funkar egentligen det mesta utom just sexet. Det leder till frustration men vi håller ihop. Hur många förhållanden är så lyckliga efter 30 år.

Men tror du inte att det där ?mesta? hade funkat mellan er även om ni hade skilt er? Varför är skilsmässa så otänkbart? Jag är säker på att ni har vänner och bekanta med barn som har skilt sig och det funkar hur bra som helst. Det kan väl inte vara bättre att du också är otrogen, eller? Du verkar ju inte lycklig, han verkar inte lycklig. Man har ett liv.

Jo, jag vet att min sambo har ljugit. Men jag är mer eller mindre helt säker på att jag fått ärliga svar på det jag frågat. Om inte så finns det människor jag kan fråga.

Tror inte jag skrev något om vad målet i ditt liv är? Däremot hoppas jag att du hittar en man som är bara din och ingen annans.

Ja du vet att han ljugit, men det du inte verkar vilja tro är att det gör honom till en lögnare. Du verkar vilja tro på att han är ärligast i hela världen innerst inne trotts att han bevisat motsatsen. Du går på vad du VILL tro om honom istället på vad han visat i handlingar. Att blint lita på vad en person säger trotts att han precis bevisat att hans ord inte går att lita på är naivt hur man än vrider och vänder på det. Vad spelar det för roll att han säger att han ångrar sig när han blev påkommen? Det intressant är varför han inte ångrade sig INNAN han blev påkommen?

Hur VET du att han ångrar det han gjorde mot dig och inte bara att han blev påkommen? Det VET du inte eftersom det enda du har att gå på är hans ord och dem har han redan bevisat inte går att lita på. Så vad du egentligen har att förhålla dig till är om du ska eller inte ska fortsätta ha ett förhållande med någon som INTE är ärlig.

Du verkar ha bestämt dig för att du ska det, men då ska du inte bli förvånad om han sen visar sig vara så oärlig som han visat att han är. För då har du själv valt att gå på vad han säger och inte på vad han gör.

Ja, fast det var ju precis det du själv har gjort. Levt ett liv i en lögn och trott att en man älskade dig som bara utnyttjade dig. 
Jag fascineras alltid av älskarinnor. Hur du skriver här med stolthet över att du agerat tömhål åt en gift man, även försöker romantisera det lite i detta naiva tankesätt att detta ska göra dig lite speciellare och urskilja dig från alla andra älskarinnor. Det tänket hör väl i och för sig till att vara älskarinna. Liksom att du är så speciell att denna mannen inte kunde låta bli just dig. Just för att undvika fakta att otrohet handlar om ett lojalitetsdrag hos en människa som inte helt står rätt till. Ganska typiskt hos personer med låg självkänsla dock att tolka detta som att de blivit specifikt utvalda av denna otrogna person, som mest sett den naiva älskarinnan som en enkelt sätt att få boosta sitt ego lite, få intimitet lite extra samt tja... få ett tömhål. 

Blir helt ärligt talat förundrad och överraskad över hur du tror dig veta mer om frugan än vad hon vet om dig. Du påstår i ett inlägg att TS troligtvis inte vet allt om älskarinnan+mannen, men att älskarinnan (du) vet till 100% vad som hände mellan frugan+mannen. Ja väl, som sagt - den klassiska älskarinna naiviteten.

Intelligenta kvinnor blir inte älskarinnor, för de förstår ju att om denna man som inte bara gift sig (friat, älskat med, investerat så mycket tid i) med en kvinna (och skaffat barn) kan prata så illa/vara så illojal mot henne - så gör han det gånger tusen mot dig som älskarinna. Det är här det skils mellan de som väljer att bli älskarinnor mot de som är självsäkra med högt självförtroende. 

Personligen förstår jag inte din fascination och stolthet i förnedringen av att agera tömhål åt en gift man. Men kanske är detta det största du kan åstadkomma i livet. Vad vet jag. 

Tack för peppen! Verkligen. Tack.

Jag brukar inte peppa folk att göra saker som är destruktiva, brukar du?

Över ett år har gått sedan min sambo var otrogen. Efter upptäckt och konfrontation upphörde den fysiska kontakten(så vitt jag vet), men de fortsatte med hemlig sms och telefonkontakt i ytterligare ett halvår. Ett halvår där jag gick ner under isen men jag började gå i terapi och kom upp till ytan igen.

Vi började kommunicera bättre och kärleken fanns kvar hos oss båda. Kanske kommer det bli bra en dag, vi kämpar på. Jag jobbar på med att förlåta och bli en bättre partner. Hon gör detsamma.

Vi bestämde oss för att kämpa på och nu känns det bättre igen. Otroheten kunde jag varit utan men käftsmällen mot vår relation gjorde att vi redde ut bakomliggande problem, hos oss båda sedan flera år.

Som skrivits innan, ett förhållande dog men ett nytt tog dess plats. Jag tar inget för givet längre.