Jojie

Äldre 28 Feb 20:45

66 svar

Min man vill inte ha sex

Jag har lagt det här även i kategorin ?sex och sånt? innan jag hittade denna kategorin.

Det blev ett långt inlägg men jag hoppas ni orkar läsa igenom för jag behöver alla tips jag kan få.

Jag och min man har varit ihop i drygt 9 år. Vi träffades när jag var 23 och han var 40 och han är mitt livs stora kärlek.

I början hade vi, som många nykära par, sex flera gånger per dag. Detta gick sedan ner till en gång/dag, ibland varannan dag. Helt normalt. Men när jag blev gravid för 6 år sen minskade sexet dramatiskt, helt på hans initiativ. Då hade vi sex max 1 gång/vecka. Efter förlossningen fick jag förlossningsdepression och sexet låg på is helt i 2-3 månader. Efter det har vi aldrig kommit igång ordentligt igen. Jag är kåt och vill men han vill ?aldrig?. Känns som att jag försökt allt. I början försökte jag göra närmanden, smeka honom lite när vi låg i sängen m.m. men jag blev alltid avvisad. Han var antingen för trött, stressad eller så skrattade han bara och sa ?men älskling...? och tog bort min hand. Efter flera månader av att ständigt bli avvisad bröt jag ihop, grät, bönade och bad. Fullständigt avtändande och fel, jag vet. Vi har pratat om det otaliga gånger och svaret blir alltid ?jag vet inte varför? Jag har försökt få veta om jag kan göra något annorlunda men får alltid höra ?Du gör inget fel, allt är bra. Jag ska försöka bättra mig? Kvällen efter att vi pratat har vi alltid sex men sen är allt tillbaka till det vanliga.

Jag har även försökt med att inte ta något initiativ alls, sagt att när du är sugen får du ta ett initiativ, fram till dess ska jag inte tjata. Men jag har dålig karaktär och efter 4 månader gav jag upp och tog initiativet i alla fall. Då hade vi sex, pratade efteråt och sa att nu skulle det bli ändring och vi skulle hitta tillbaka. Hade sex igen 2 dagar senare och sen var det tillbaks till avvisanden igen.

Nu har vi sex max 1 gång/månad. Varje gång jag försöker är det ?jag är kåt men jag är så trött. Vi kanske kan ha sex imorgon istället?? Och imorgon är det samma sak.

När vi väl har sex är det bra enligt mig (och enligt vad han säger, om det nu stämmer) Han kommer ganska snabbt men tyvärr tar det tid för mig trots att jag är jättekåt. Han får oftast smeka eller slicka i 20 minuter och blir såklart trött i armen och tungan. Det blir en stress för mig också och jag ligger och tänker ?nu måste jag komma, kom nu då..?

Jag funderar nu på om en lösning kan vara att jag pratar med honom om att jag bara smeker/suger honom till orgasm. Jag tänder ju sjukt mycket på att få ta på och smeka honom och skulle bli jättekåt av det och han skulle slippa känna pressen och stressen av att han måste få mig att komma och att det ska ta lång tid innan han kan sova eller vad han nu vill göra efteråt. Kanske kan det också öka hans lust och kåthet med bara njutning och ingen press.

Tror ni det är en lösning att ta upp med honom eller har ni några andra tips? Jag börjar bli smått desperat att få igång förhållandet. Jag har levt med ett i princip obefintligt sexliv sedan jag var 26 år och vill inte ha det så resten av mitt liv.

Anonym (Man45)

Äldre 2 Mar 10:27

#51

Jojie skrev 2018-03-01 14:41:41 följande:

Tack, vilket bra svar! Där har jag en del att fundera på. Enligt honom själv kan han inte komma ihåg att han någonsin känt sig utvilad men han tycker inte det är ett problem så att söka läkare är enligt honom uteslutet. Jag försöker underlätta genom att han får sova ut på de helger han är ledig men han är oftast trött ändå. Han jobbar väldigt mycket så jag kan förstå att han blir trött av det. Samtidigt VILL han jobba mycket. Han gillar jobbet och tar gärna ett extrapass om någon vill vara ledig.

Tror det är en kombination av mycket jobb och svårt att släppa kontrollen på saker han inte behöver ha kontroll på. Tankarna snurrar hela tiden liksom.

Jag ska fundera lite hur jag kan ta upp allt detta på ett bra sätt utan att det blir anklagande.

Jag kan känna igen mig i det där. Jobbar ganska mycket själv, även om jag har jobbat mer (i tid) för ett antal år sedan. Har tidvis ett stressigt jobb (högre chef) som ger en känsla att man inte riktigt hinner med eller räcker till emellanåt. Men det får man jobba på... För det är oerhört lätt att det spiller över på ens privatliv och relation, såväl mot en sambo som barn. Det kan lätt spilla över på ens sexliv också...

En annan vinkling som du/ni kan fundera på, är att se till att prioritera sex-och samliv. Jag och min sambo har haft våra svackor under våra +15år tillsammans. Oftast så har det handlat om frekvens av sex, och/eller att det går "för lång tid mellan gångerna".

Min tes handlar då om att man måste sätta upp "att ha sex" på sin "to-do-lista". Så här, är man mitt i livet så har man många gånger fullt upp (!). Det är jobb, det är familj, det är socialt umgänge, det är "egen tid", det är aktiviteter, hobbies, hus och hem ska skötas etc. Mycket av detta planerar man, kanske inte allt, men mycket.

Men sex-och samliv och "relation" kan ibland tendera att bli något som bara ska "sköta sig själv" eller bara "hända". Det hamnar sällan på en "to-do-lista"... För man anser att sex ska vara spontant, det handlar om lust, passion, åtrå och "kåthet". Men ibland så kanske man får tänka lite (mer) utifrån att "nu ser vi till att göra det här". Speciellt som du skriver att ni trots allt tycker att sexet är ok och ni mår bra av det. Se det lite som träning och/eller fysisk aktivitet - det är ju inte alla gånger man känner sig superpigg på att sticka till gymmet, eller ta en löprunda. Men nästan varje gång man "ser till att få det gjort" så är det en skön känsla efteråt...

Trumslagaren

Äldre 2 Mar 12:30

#52

Håller med dig. Sex kan bli lågprioriterat trots att det får oss att må så bra. Man måste inland tvinga sig att låta det ske.

Anonym (T)

Äldre 2 Mar 14:08

#53

Varför väljer ni partners som inte vill ha sex och gnäller sedan?

Anonym (Man45)

Äldre 2 Mar 14:22

#54

Anonym (T) skrev 2018-03-02 14:08:19 följande:

Varför väljer ni partners som inte vill ha sex och gnäller sedan?

?

Vet inte om det var riktat mot TS eller även om oss "andra" som ger lite tips och infallsvinklar...

Frågan är väl mer "vad gör man om det går stå i sexlivet?". Precis det TS efterfrågar.

Det finns folk som har sex som kaniner inledningsvis i ett förhållande, sen kanske det avtar och blir mer "normalt" (vad det nu än må vara), sen kan det uppstå saker under en längre relation som kan, inte måste, men som kan göra att det uppstår "hack i kurvan".

Sen finns det säkerligen folk, och par, som har samma frekvens av sex och samma typ av sex år ut och år in. Come rain, come shine. Fine.

Handlar inte nödvändigtvis om att gnälla...

dream on

Äldre 2 Mar 19:24

#55

Jag kunde till viss del ha skrivit det här inlägget själv så jag känner med dig men har en lite annorlunda sits eftersom min mans uteblivna libido beror på MS. Kanske är det därför jag först tänker på att det kan vara bra att utesluta fysiska/psykiska åkommor, särskilt om han ofta är trött. Hjärt- och kärlsjukdom, sköldkörtelproblem, stress, depression eller sömnproblem kan ligga bakom. Hur har han det med alkohol? Motionerar han? Såna faktorer i kombination med att han blir äldre kan påverka.

Min andra fundering är hur har ni det? Du skriver att du älskar honom men radar samtidigt upp flera, framförallt praktiska skäl, till varför du inte kan lämna honom. Det låter ändå lite som att du inte är helt främmande inför tanken?

I slithered here from Eden just to sit outside your door

Jojie

Äldre 2 Mar 21:15

#56

Anonym (Man45) skrev 2018-03-02 10:27:20 följande:

Jag kan känna igen mig i det där. Jobbar ganska mycket själv, även om jag har jobbat mer (i tid) för ett antal år sedan. Har tidvis ett stressigt jobb (högre chef) som ger en känsla att man inte riktigt hinner med eller räcker till emellanåt. Men det får man jobba på... För det är oerhört lätt att det spiller över på ens privatliv och relation, såväl mot en sambo som barn. Det kan lätt spilla över på ens sexliv också...

En annan vinkling som du/ni kan fundera på, är att se till att prioritera sex-och samliv. Jag och min sambo har haft våra svackor under våra +15år tillsammans. Oftast så har det handlat om frekvens av sex, och/eller att det går "för lång tid mellan gångerna".

Min tes handlar då om att man måste sätta upp "att ha sex" på sin "to-do-lista". Så här, är man mitt i livet så har man många gånger fullt upp (!). Det är jobb, det är familj, det är socialt umgänge, det är "egen tid", det är aktiviteter, hobbies, hus och hem ska skötas etc. Mycket av detta planerar man, kanske inte allt, men mycket.

Men sex-och samliv och "relation" kan ibland tendera att bli något som bara ska "sköta sig själv" eller bara "hända". Det hamnar sällan på en "to-do-lista"... För man anser att sex ska vara spontant, det handlar om lust, passion, åtrå och "kåthet". Men ibland så kanske man får tänka lite (mer) utifrån att "nu ser vi till att göra det här". Speciellt som du skriver att ni trots allt tycker att sexet är ok och ni mår bra av det. Se det lite som träning och/eller fysisk aktivitet - det är ju inte alla gånger man känner sig superpigg på att sticka till gymmet, eller ta en löprunda. Men nästan varje gång man "ser till att få det gjort" så är det en skön känsla efteråt...

Jo, det är ju så att vi gärna vill att det ska sköta sig själv. Eller jag i alla fall, jag kan inte prata för honom för det har vi aldrig diskuterat. Känns trist att planera det men som du skriver så kommer ju det långt ner på priolistan. Tror säkert att båda två hade varit kåtare om vi hade sex tidigare på kvällen. Med barn i hemmet blir det ju inte jättetidigt men istället för att sätta igång med alla sysslor när barnet somnat och sen försöka ha sex när man väl kommit i säng borde vi kanske börja med sex och sen gå upp och göra alla måsten.

Jojie

Äldre 2 Mar 21:28

#57

dream on skrev 2018-03-02 19:24:43 följande:

Jag kunde till viss del ha skrivit det här inlägget själv så jag känner med dig men har en lite annorlunda sits eftersom min mans uteblivna libido beror på MS. Kanske är det därför jag först tänker på att det kan vara bra att utesluta fysiska/psykiska åkommor, särskilt om han ofta är trött. Hjärt- och kärlsjukdom, sköldkörtelproblem, stress, depression eller sömnproblem kan ligga bakom. Hur har han det med alkohol? Motionerar han? Såna faktorer i kombination med att han blir äldre kan påverka.

Min andra fundering är hur har ni det? Du skriver att du älskar honom men radar samtidigt upp flera, framförallt praktiska skäl, till varför du inte kan lämna honom. Det låter ändå lite som att du inte är helt främmande inför tanken?

Vad tufft för er. :(

Min man dricker väldigt sällan. För mycket på semestrar men i princip aldrig i vardagen. Motionerar inte direkt men är fysiskt aktiv i jobbet. Men det kan säkert finnas andra fysiska orsaker.

Förstår din fundering, men just nu har vi det bra bortsett från sexlivet. Vi hade en period förra året när vi inte hade det alls bra. Vi var mest osams och irriterade på varandra. Han tyckte att jag var negativ, vilket jag säkert var eftersom jag mådde väldigt dåligt psykiskt och var slutkörd. Främst på grund av situationer hemma med en son med funktionshinder. Med andra ord egentligen inget som hade med min man att göra. Och jag tyckte att han var oförstående och prioriterade annat före familjen. En liten svacka som gjorde att jag under den tiden funderade på skilsmässa. Då kom jag fram till alla dessa hinder. Men vi kom ur svackan och nu känns inte skilsmässa aktuellt alla längre. Utan mina svar här har snarare handlat om att flrklara för dessa personer som skrivit om att jag kanske skulle lämna honom att det inte skulle hända, ens om jag kände att jag ville.

dream on

Äldre 3 Mar 08:00

#58

Jojie skrev 2018-03-02 21:28:29 följande:

Vad tufft för er. :(

Min man dricker väldigt sällan. För mycket på semestrar men i princip aldrig i vardagen. Motionerar inte direkt men är fysiskt aktiv i jobbet. Men det kan säkert finnas andra fysiska orsaker.

Förstår din fundering, men just nu har vi det bra bortsett från sexlivet. Vi hade en period förra året när vi inte hade det alls bra. Vi var mest osams och irriterade på varandra. Han tyckte att jag var negativ, vilket jag säkert var eftersom jag mådde väldigt dåligt psykiskt och var slutkörd. Främst på grund av situationer hemma med en son med funktionshinder. Med andra ord egentligen inget som hade med min man att göra. Och jag tyckte att han var oförstående och prioriterade annat före familjen. En liten svacka som gjorde att jag under den tiden funderade på skilsmässa. Då kom jag fram till alla dessa hinder. Men vi kom ur svackan och nu känns inte skilsmässa aktuellt alla längre. Utan mina svar här har snarare handlat om att flrklara för dessa personer som skrivit om att jag kanske skulle lämna honom att det inte skulle hända, ens om jag kände att jag ville.

Jag förstår. Jag projicerar nog en smula då jag själv vacklat mycket fram och tillbaka i känslorna de senaste åren.

Att leva med någon med funktionshinder, barn eller partner, är tufft. Har ni möjlighet till tid med bara varann? Tid ifrån varann? Kan någon hjälpa till och avlasta när det är tufft med barnet?

I slithered here from Eden just to sit outside your door

Love69

Äldre 3 Mar 08:07

#59

Anonym (T) skrev 2018-03-02 14:08:19 följande:

Varför väljer ni partners som inte vill ha sex och gnäller sedan?

Det är ju en förändring som skett och det kan man ju knappast veta i förväg...

Jojie

Äldre 3 Mar 08:23

#60

dream on skrev 2018-03-03 08:00:19 följande:

Jag förstår. Jag projicerar nog en smula då jag själv vacklat mycket fram och tillbaka i känslorna de senaste åren.

Att leva med någon med funktionshinder, barn eller partner, är tufft. Har ni möjlighet till tid med bara varann? Tid ifrån varann? Kan någon hjälpa till och avlasta när det är tufft med barnet?

Vi har i vardagen inte jättemycket tid med bara varandra. Det blir sent på kvällarna när min man kommit hem från jobb. Och vi har ingen avlastning i närheten som kan ta honom bara över dagen när man känner att det varit för mycket. Mina föräldrar, som då bor 50 mil bort, brukar ofta ha honom själva hos sig 1 vecka på sommaren. Nu har de precis haft honom 1 vecka hos sig redan nu, mest för att de saknade honom, inte för att vi/jag behövde avlastning just nu. Däremot så blir ändå problemet att vi jobbar om varandra och inte hinner ses så mycket. Men vi hade helgen ihop själva. Det var skönt för relationens skull, att kunna göra vardagliga saker som att handla i lugn och ro, inte behöva planera allt i minsta detalj i förväg.

Visst är det jobbigt att leva med någon med funktionshinder. Kan tänka mig att det måste bli ännu tuffare att leva med en partner med funktionshinder eftersom relationen blir väldigt ojämnfördelad. En arbetskamrat som har en funktionshindrad man säger att hon ibland mer känner det som att hon är vårdare/assistent än fru.

Men ett ?krävande? barn med funktionshinder påverkar ju såklart också relationen och framförallt orken i vardagen.

Anonym (Vii)

Äldre 3 Mar 08:36

#61

Hej

Det låter jättetufft och som att du försökt en hel del men utan att egentligen få några svar ifrån din man. Är ni fysiska och kärleksfulla mot varandra för övrigt? Det låter ju som att ni kan kommunicera en hel del med varandra iaf.

Jag skulle rekommendera att ni söker er till parrådgivning kring detta. Det är ett stort problem med olika sexfrekvens men ack så vanligt. Du behöver ju få svar på varför (riktiga svar!). Vill han ens fortsätta vara gift med dig? Om han vill det, så behöver han ju möta dig på något sätt (ni möta varandra). Sex borde ju inte normalt sett vara en pina för honom utan något som borde komma mer spontant utan påtryckningar.

Jag har också haft det så i tidigare relation när jag var yngre, det var hemskt. Jag lider med dig för det är inte bara sexuellt frustrerande, det tär ju på psyket så.

Jojie

Äldre 3 Mar 09:27

#62

Anonym (Vii) skrev 2018-03-03 08:36:38 följande:

Hej

Det låter jättetufft och som att du försökt en hel del men utan att egentligen få några svar ifrån din man. Är ni fysiska och kärleksfulla mot varandra för övrigt? Det låter ju som att ni kan kommunicera en hel del med varandra iaf.

Jag skulle rekommendera att ni söker er till parrådgivning kring detta. Det är ett stort problem med olika sexfrekvens men ack så vanligt. Du behöver ju få svar på varför (riktiga svar!). Vill han ens fortsätta vara gift med dig? Om han vill det, så behöver han ju möta dig på något sätt (ni möta varandra). Sex borde ju inte normalt sett vara en pina för honom utan något som borde komma mer spontant utan påtryckningar.

Jag har också haft det så i tidigare relation när jag var yngre, det var hemskt. Jag lider med dig för det är inte bara sexuellt frustrerande, det tär ju på psyket så.

Det är absolut den psykiska delen av det som är värst.

Kärlek kan man ju visa på många sätt och jag tycker han visar att han älskar mig, men inte genom närhet direkt. Han blir oftast stressad om jag kramar om honom t.ex. Han tycker det är obekvämt om jag lutar mig mot honom i soffan när vi ser på film. Jag frågade igår om jag fick ligga på hans arm när vi skulle sova men då ville han inte eftersom han inte duschat på kvällen, bara på morgonen. Så han är inte direkt bekväm med närhet. Det vände väl ungefär samtidigt som sexet avtog.

Anonym (Vii)

Äldre 3 Mar 14:10

#63

Jojie skrev 2018-03-03 09:27:59 följande:

Det är absolut den psykiska delen av det som är värst.

Kärlek kan man ju visa på många sätt och jag tycker han visar att han älskar mig, men inte genom närhet direkt. Han blir oftast stressad om jag kramar om honom t.ex. Han tycker det är obekvämt om jag lutar mig mot honom i soffan när vi ser på film. Jag frågade igår om jag fick ligga på hans arm när vi skulle sova men då ville han inte eftersom han inte duschat på kvällen, bara på morgonen. Så han är inte direkt bekväm med närhet. Det vände väl ungefär samtidigt som sexet avtog.

Hej,

Ja men så kan ni ju inte ha det. Då får du ju inte bekräftelse alls genom fysisk närhet (som ofta kan vara mer effektfullt än ord). Vi behöver det allihopa. Sök parrådgivning, de är vana vid detta!

Styrkekramar

Love69

Äldre 3 Mar 19:40

#64

Anonym (Vii) skrev 2018-03-03 14:10:09 följande:

Hej,

Ja men så kan ni ju inte ha det. Då får du ju inte bekräftelse alls genom fysisk närhet (som ofta kan vara mer effektfullt än ord). Vi behöver det allihopa. Sök parrådgivning, de är vana vid detta!

Styrkekramar

Fysisk närhet är inte jämförbart med ord. Det påverkar kroppen på helt andra plan och är en nödvändighet för nästan alla.

Jojie

Äldre 4 Mar 07:27

#65

Jag håller med er att fysisk närhet inte kan ersättas av något annat. Det jag menade var bara att jag ändå tror att han älskar mig. Han visar det mer genom handling än ord och närhet dock. Men det klart jag vill ha närheten. Jag längtar enormt efter att bara få hångla lite, eller att få en stor lång kram. Men det kanske kommer om sexlivet vänder...

Anonym (Vii)

Äldre 4 Mar 18:54

#66

Jojie skrev 2018-03-04 07:27:25 följande:

Jag håller med er att fysisk närhet inte kan ersättas av något annat. Det jag menade var bara att jag ändå tror att han älskar mig. Han visar det mer genom handling än ord och närhet dock. Men det klart jag vill ha närheten. Jag längtar enormt efter att bara få hångla lite, eller att få en stor lång kram. Men det kanske kommer om sexlivet vänder...

Ok men att visa det genom handling måste kännas bra. Skönt att höra att du känner dig trygg i honom. Då kanske resten mer bara är något för honom att öva upp, ex tänka på att ge mer kramar etc. (Och ha mer sex då men det låter ändå som att det kan behöva utredas vidare). Jag är själv inte en sån fysisk person av mig så allt det där mittemellan handslag och samlag kan lätt glömmas bort.. ;)

Min man vill inte ha sex

INNEHÅLL