• Anonym (Ärlig eller ej?)

    Är otrohet/affärer ett no-no för en ny relation

    Jag lämnade nyss en relation. Killen frågade väldigt tidigt i relationen om jag varit otrogen vilket jag sa att jag inte varit. (Jag har dock flirtat och blivit kysst nån gång och kanske inte stoppat ögonblickligen men inget mer än så.) Han tog upp det flera gånger att han tyckte det var så bra, att han inte kunnat lite på en tjej som strulat runt och att otrohet förändrar en.

    Det ledde till att jag fortsatte mörka. Mitt kk som jag hade under ett år innan jag träffade killen i fråga var gift men det sa jag inte, utan beskrev det bara som en lös relation.

    I efterhand så känner jag mer skuld över mina lögner än över snedstegen jag tagit. Jag tycker man ska kunna förlåta, gå vidare och försöka bli bättre. Han var dock av åsikten att vissa gränser kan man inte backa ifrån om man passerat dem.

    Vad tycker ni? Kan man aldrig lita på en person som varit otrogen? Har man en korrupt syn på relationer om man har en affär med någon som är upptagen?

    Det är som sagt slut nu men jag undrar hur ärlig jag kan vara i nästa relation.

  • Svar på tråden Är otrohet/affärer ett no-no för en ny relation
  • Anonym (Ärlig eller ej?)
    Anonym (Neh) skrev 2018-03-15 19:36:51 följande:

    Eller "kan" kan vi alla göra, men dom som har ett fungerande moraliskt kompass gör det inte.


    Tänker du att en moralisk kompass pekar åt samma håll hela livet?
  • Inga bekymmer
    Anonym (Neh) skrev 2018-03-15 19:36:06 följande:

    Nej, det kan inte "alla" göra, vissa av oss vet vad moral, etik och impulskontroll är.

    Jag antar att du själv tillhör det bottenskrapet som har gjort detta och intalar dig själv det där för att inte känna dig så rutten, korrekt?


    Läs mitt långa inlägg ovan där jag ger ett exempel och fundera lite. Jag anser inte att varken kvinnan eller mannen i det förhållandet tillhör något bottenskrap. Gör du det? En person som har det bra i sitt förhållande men ändå väljer helt lättvindigt att vara otrogen med inställningen att det man inte vet mår man inte dåligt av, ja då är hen ett svin och ett bottenskrap.
  • KlunsSmurfen
    Anonym (Neh) skrev 2018-03-15 19:36:51 följande:
    Eller "kan" kan vi alla göra, men dom som har ett fungerande moraliskt kompass gör det inte.
    Alla har potentialen att göra bort sig, det kan vara bra att tänka på om livet jävlas för mycket och skapat rätt förutsättningar för det.
  • Inga bekymmer
    KlunsSmurfen skrev 2018-03-16 02:32:14 följande:

    Alla har potentialen att göra bort sig, det kan vara bra att tänka på om livet jävlas för mycket och skapat rätt förutsättningar för det.


    Precis så:) Jag tror det är lite farligt att slå sig för bröstet och tänka rakt av att alla gör inte så utan att bara moraliskt förtappade människor gör så. Risken är då, tror jag, att man inte är obeservant på små saker som i längden skulle kunna leda till att man ändå går över gränsen tillslut. Under särskilda omständigheter när livet suger. Jag har aldrig själv varit otrogen eller ens funderat på att vara det, men det gäller att jobba på det man har har, om man tycker det är värt!
  • Anonym (man)
    Anonym (Ärlig eller ej?) skrev 2018-03-15 19:47:01 följande:
    Tänker du att en moralisk kompass pekar åt samma håll hela livet?
    Eh ja?
    Att bete sig illa mot andra människor är ju fel oavsett hur gammal man är eller?
    Det blir ju inte helt plötsligt ok att ligga med upptagna män bara för att du själv ändrar uppfattning, det blir inte ok att bedra sin partner bara för att man själv helt plötsligt känner för det?

    Hur tänkte du där?
  • Anonym (man)
    Inga bekymmer skrev 2018-03-15 21:28:19 följande:
    Läs mitt långa inlägg ovan där jag ger ett exempel och fundera lite. Jag anser inte att varken kvinnan eller mannen i det förhållandet tillhör något bottenskrap. Gör du det? En person som har det bra i sitt förhållande men ändå väljer helt lättvindigt att vara otrogen med inställningen att det man inte vet mår man inte dåligt av, ja då är hen ett svin och ett bottenskrap.
    Fast jag tycker inte den säger så mycket annat än att det verkar vara två personer som har väldigt svårt för att lösa problem på ett vuxet sätt. Man blir ju inte immun mot att bete sig illa mot andra bara för att andra betett sig illa mot en först, och även om man själv beter sig illa mot andra så kommer man fortfarande blir sårad om andra beter sig illa mot en. En studie som gjordes av yougov visade på att otrogna människor var mindre toleranta mot otrohet än genomsnittet. Mao dessa människor gjorde saker mot sin partner som de själv aldrig skulle acceptera och påstod sig bli oerhört sårade och dumpa sin partner med en gång om han/hon skulle göra mot dem som de gjorde mot sin partner.

    Hur man agerar under olika situationer, hur man agerar på motgångar, problem, saknad, missnöje, frestelser, etc avgörs av många faktorer, allt från barndom till tidigare erfarenheter. Det är en del av ens personlighet. Det är inte situation som gör att du är otrogen det är hur du förhåller dig till situationen som avgör hur du agerar. Så att påstå att en peson som är otrogen pga ett dåligt förhållande skulle vara lite bättre än någon som är otrogen i ett lyckligt förhållande stämmer inte, det enda som skiljer är hur mycket som krävdes för att personen skulle välja att vara otrogen, men i båda fallen valde personen hellre att svek och lögner framför ärlighet.

    Sen kan man absolut lära sig av sina misstag men det sker väldigt sällan om man kommer undan med dem.
  • Anonym (man)
    KlunsSmurfen skrev 2018-03-16 02:32:14 följande:
    Alla har potentialen att göra bort sig, det kan vara bra att tänka på om livet jävlas för mycket och skapat rätt förutsättningar för det.
    Japp, potential, men i praktiken så väljer folk under samma situation olika.
    Det är väl kanske så enkelt som att det är när saker ställs på sin spets som man visar vad man går för? Det är ju enkelt att göra rätt när allt flyter på som man vill, men hur är det när det blir tufft?
  • Inga bekymmer
    Anonym (man) skrev 2018-03-16 10:31:33 följande:

    Fast jag tycker inte den säger så mycket annat än att det verkar vara två personer som har väldigt svårt för att lösa problem på ett vuxet sätt. Man blir ju inte immun mot att bete sig illa mot andra bara för att andra betett sig illa mot en först, och även om man själv beter sig illa mot andra så kommer man fortfarande blir sårad om andra beter sig illa mot en. En studie som gjordes av yougov visade på att otrogna människor var mindre toleranta mot otrohet än genomsnittet. Mao dessa människor gjorde saker mot sin partner som de själv aldrig skulle acceptera och påstod sig bli oerhört sårade och dumpa sin partner med en gång om han/hon skulle göra mot dem som de gjorde mot sin partner.

    Hur man agerar under olika situationer, hur man agerar på motgångar, problem, saknad, missnöje, frestelser, etc avgörs av många faktorer, allt från barndom till tidigare erfarenheter. Det är en del av ens personlighet. Det är inte situation som gör att du är otrogen det är hur du förhåller dig till situationen som avgör hur du agerar. Så att påstå att en peson som är otrogen pga ett dåligt förhållande skulle vara lite bättre än någon som är otrogen i ett lyckligt förhållande stämmer inte, det enda som skiljer är hur mycket som krävdes för att personen skulle välja att vara otrogen, men i båda fallen valde personen hellre att svek och lögner framför ärlighet.

    Sen kan man absolut lära sig av sina misstag men det sker väldigt sällan om man kommer undan med dem.


    Fast jag läste tex en gång i nån tråd där de som var otrogna skrev, där det var en man som var systematiskt otrogen och menade på att hans fru led ju inte av det eftersom hon inget vet. Hon var nöjd eftersom han bekräftade och tog hand om henne och han verkade inte ha nåt dåligt samvete alls. Det är väl det som skiljer också. Personer som går emot sina egna principer och värderingar mår dåligt av det, medan den man som den jag läste om är totalt samvetslös, ingen moralisk kompass alls. Tycker du verkligen inte att det är någon skillnad alls? Jag personligen är väldigt emot otrohet och oärlighet överlag. En del tycker att jag är onödigt ärlig. Tex satte en lapp på en bil jag råkat backa på fast det inte syntes nåt, ut ifall att. Jag har tex svårt för att dra en vit lögn även om det inte skadar nån. Delvis är det nog för att jag är uppväxt i en stor familj där det fanns saker som hänt i det förflutna som vuxna försökte dölja. Och mönsret att mörka och dölja saker finns fortfarande kvar, tyvärr..

    Ändå har jag svårt för när omgivningen dömer ut en man eller en kvinna som ett fullblodsegoistiskt svin pga en otrohet medan den icke otrogna i förhållandet ses som ett offer. Om man inte vet något mer om hur de haft det menar jag. Så på det sättet är allt inte alltid svart eller vitt. Det så kallade offret kan ju som exempel ha misshandlat den otrogna partnern psykiskt, det vet man ju inget om ifall man inte har väldigt mkt insyn i deras liv. Jag menar heller inte att om man blir psykiskt misshandlad så är det en ursäkt för att vara otrogen, utan jag tänker det mer som bakomliggande förklaringar till hur det kunde bli som det blev i vissa situationer. Förstår du hur jag menar då?
  • KlunsSmurfen
    Inga bekymmer skrev 2018-03-16 06:43:06 följande:
    Precis så:) Jag tror det är lite farligt att slå sig för bröstet och tänka rakt av att alla gör inte så utan att bara moraliskt förtappade människor gör så. Risken är då, tror jag, att man inte är obeservant på små saker som i längden skulle kunna leda till att man ändå går över gränsen tillslut. Under särskilda omständigheter när livet suger. Jag har aldrig själv varit otrogen eller ens funderat på att vara det, men det gäller att jobba på det man har har, om man tycker det är värt!
    håller med men de där små sakerna har olika orsaker.
    kan ta #118 som exempel
    Jag vet ett par där tjejen som ung var otrogen i form av en kyss på krogen av en kille som flirtat med henne flitigt och som hon tyckte var väldigt attraktiv. De hade träffats i något annat sammanhang tidigare via jobb har jag för mig.
    Många har potentialen att göra bort sig i en sån situation och jag tror inte att det var menat att det skulle bli så men det är väldigt dumt att sätta sig i den situationen.
    Hon hade jättedåligt samvete och berättade för sin sambo på morgonen dagen efter.
    Hon hade skuldkänslor (dömer sig själv) och valde att prata om det istället för att vara tyst för att slippa skamkänslor (bli dömd av andra) och han fick ju ett val om han de skulle göra slut eller jobba på relationen.
    Hade hon varit tyst om det så kunde känslorna börjat gå ut över partnern/förhållandet.
    Han tog det hårt och är dessutom väldigt långsint men han valde att inte lämna henne. Dock drogs det upp väldigt många ggr i bråk som från början inte handlade om det alls, kanske i två år eller så.
    Han hade ett val men han ville inte göra slut och kunde inte förlåta och det verkar som att de inte pratat ut om det och förklarat hur han känner så han går och surar istället och tar upp något som borde höra till det förflutna i konflikter.

    Man kan göra en grov jämförelse med narcissister som gör så, det spelar ingen roll vad man gör eller hur mycket man utvecklas så är man evigt dömd för misstaget man gjorde för 5 år sen för att narcissisten använder det som argument i konflikter eller för att trycka ner.

    Man har börjat tappa respekten för sin partner när man håller på så och det kan sluta med att man tappar respekten för varandra.
    Några år senare gifte de sig, köpte hus och ett par ungar blev det med. Relationen var inte alls bra under lång tid och det fanns inte längre nån glädje eller respekt dem emellan. När de tjafsade och bråkade vilket de gjorde vardagligen sa de saker som "Du är ju dum i huvudet" eller "Idiot" och andra liknande respektlösa kommentarer. Sexlivet var nästan helt dött.
    Om man skaffar hus och ungar när förhållandet knakar i fogarna och man har svårt att respektera varandra har man börjat skapa en situation som kan ställa till det rejält och det kan gå ut över ungarna.
    Det är inte så konstigt att sexlivet dog ut.
    Kvinnan bestämde sig för att anstränga sig och göra ett försök att få det bättre så hon gjorde sig fin, skaffade nya kläder som bara han skulle få se och försökte sedan överraska honom en kväll. Mannen som nyligen inlett en affär med en annan kvinna fick så dåligt samvete och kunde inte spela med, så då kröp det fram att han förälskat sig i en annan kvinna.
    Han dömde henne hårt för en kyss och lät inte henne lämna det bakom sig och har samtidigt bidragit till att skapa en situation som är värre.
    Krisen var ett faktum! Kvinnan som visste med sig att hon inte varit så lätt att leva med bestämde sig för att ge mannen en chans om han ville jobba på relationen tillsammans med henne och det var då upp till mannen att bestämma sig för om han ville satsa på att rädda äktenskapet
    Det var i den situationen de hamnat i efter hon berättat om kyssen på krogen och de var kvar i den, det hade börjat gå över gränsen redan då.
    Efter några dagar hade han bestämt sig för att bryta med den andra och satsa på sin fru och familj med det liv de byggt upp. De arbetade aktivt med sitt sätt att vara mot varann och pratade, pratade och pratade. De analyserade och satte ord på vad de saknat mest i förhållandet. De försökte från båda håll förstå varann. Idag, några år efter krisen är de fortfarande gifta och man märker att de är på ett helt annat sätt mot varann och att de är gladare.
    Det var så de skulle ha löst det från början men det krävs två för att göra det.

    Vissa vägrar gå i parterapi för att de ser det som ett misslyckande där det inte är någon mening längre om man inte kan lösa det själva medan vissa andra gör det i förebyggande syfte för att slippa hamna i liknande situationer.

    #118 är ett bra exempel på hur det kan bli om man är dum och envis och inte vill se de övriga valen man har och det handlar ju inte bara om otrohet.
    Anonym (man) skrev 2018-03-16 10:44:24 följande:
    Japp, potential, men i praktiken så väljer folk under samma situation olika.
    Det är väl kanske så enkelt som att det är när saker ställs på sin spets som man visar vad man går för? Det är ju enkelt att göra rätt när allt flyter på som man vill, men hur är det när det blir tufft?
    Har man hamnat i en situation där saker ställs på sin spets och man gör bort sig får man till att börja med får man tänka på hur de olika val man gjort bidragit till situationen och hur man skulle ha gjort istället.

  • Anonym (man)
    Inga bekymmer skrev 2018-03-24 10:54:29 följande:
    Fast jag läste tex en gång i nån tråd där de som var otrogna skrev, där det var en man som var systematiskt otrogen och menade på att hans fru led ju inte av det eftersom hon inget vet. Hon var nöjd eftersom han bekräftade och tog hand om henne och han verkade inte ha nåt dåligt samvete alls. Det är väl det som skiljer också. Personer som går emot sina egna principer och värderingar mår dåligt av det, medan den man som den jag läste om är totalt samvetslös, ingen moralisk kompass alls. Tycker du verkligen inte att det är någon skillnad alls? Jag personligen är väldigt emot otrohet och oärlighet överlag. En del tycker att jag är onödigt ärlig. Tex satte en lapp på en bil jag råkat backa på fast det inte syntes nåt, ut ifall att. Jag har tex svårt för att dra en vit lögn även om det inte skadar nån. Delvis är det nog för att jag är uppväxt i en stor familj där det fanns saker som hänt i det förflutna som vuxna försökte dölja. Och mönsret att mörka och dölja saker finns fortfarande kvar, tyvärr..

    Ändå har jag svårt för när omgivningen dömer ut en man eller en kvinna som ett fullblodsegoistiskt svin pga en otrohet medan den icke otrogna i förhållandet ses som ett offer. Om man inte vet något mer om hur de haft det menar jag. Så på det sättet är allt inte alltid svart eller vitt. Det så kallade offret kan ju som exempel ha misshandlat den otrogna partnern psykiskt, det vet man ju inget om ifall man inte har väldigt mkt insyn i deras liv. Jag menar heller inte att om man blir psykiskt misshandlad så är det en ursäkt för att vara otrogen, utan jag tänker det mer som bakomliggande förklaringar till hur det kunde bli som det blev i vissa situationer. Förstår du hur jag menar då?
    Jag ser absolut skillnad på det, precis som jag ser skillnad i att slå någon med en fjäder och slå någon med en klubba. Dock tycker jag inte det ena blir rätt och bra bara för att det finns saker som är värre vilket många verkar ha en tendens att göra.

    En omoralisk handling är en omoralisk handling som förtjänar den kritik den får oavsett om det finns värre saker. Gör du något dumt så döms du för det, gör du något ännu dummare så döms du ännu hårdare. Du blir liksom inte frikänd bara för att du kunde gjort något ännu dummare.

    Hur de haft det spelar ingen som helst roll, otrohet är ett VAL inte något som bara händer pga yttre omständigheter. Alla springer inte omkring och är otrogna när saker inte blir som de vill, vissa gör det andra inte. De enda bakomliggande förklaringarna till varför vissa människor väljer att hantera en situation på ett sätt som andra inte gör ligger hos personen själv och inte i situationen. Istället för att skylla otrohet på omständigheterna så borde man istället fråga sig istället varför vissa under liknande omständigheter väljer otrohet där andra inte gör det?
  • Inga bekymmer
    Anonym (man) skrev 2018-03-25 16:26:16 följande:

    Jag ser absolut skillnad på det, precis som jag ser skillnad i att slå någon med en fjäder och slå någon med en klubba. Dock tycker jag inte det ena blir rätt och bra bara för att det finns saker som är värre vilket många verkar ha en tendens att göra.

    En omoralisk handling är en omoralisk handling som förtjänar den kritik den får oavsett om det finns värre saker. Gör du något dumt så döms du för det, gör du något ännu dummare så döms du ännu hårdare. Du blir liksom inte frikänd bara för att du kunde gjort något ännu dummare.

    Hur de haft det spelar ingen som helst roll, otrohet är ett VAL inte något som bara händer pga yttre omständigheter. Alla springer inte omkring och är otrogna när saker inte blir som de vill, vissa gör det andra inte. De enda bakomliggande förklaringarna till varför vissa människor väljer att hantera en situation på ett sätt som andra inte gör ligger hos personen själv och inte i situationen. Istället för att skylla otrohet på omständigheterna så borde man istället fråga sig istället varför vissa under liknande omständigheter väljer otrohet där andra inte gör det?


    Självklart blir det inte rätt bara för att det finns värre handlingar eller ännu dummare saker. Jag personligen tror som jag skrivit förut att de som väljer otrohet under sådana omständigheter är sådana personer som har ett flyktmönster, dvs flyr från egna problem på olika sätt. Förnekar ofta sina egna problem, tar inte ansvar, har ofta en ursäkt för sitt eget beteende, skyller ifrån sig. Gör inget konkret för att ta tag i problemen. Förnekar problem.
  • KlunsSmurfen
    Inga bekymmer skrev 2018-03-25 19:22:41 följande:
    Självklart blir det inte rätt bara för att det finns värre handlingar eller ännu dummare saker. Jag personligen tror som jag skrivit förut att de som väljer otrohet under sådana omständigheter är sådana personer som har ett flyktmönster, dvs flyr från egna problem på olika sätt. Förnekar ofta sina egna problem, tar inte ansvar, har ofta en ursäkt för sitt eget beteende, skyller ifrån sig. Gör inget konkret för att ta tag i problemen. Förnekar problem.
    Det finns ett undantag, de som inte har någon större förmåga att känna skuldkänslor har ofta en trasig moralisk kompass men de brukar ha en förmåga att känna skam så de vill ändå inte vara öppna med om hur de egentligen är, resten av ditt inlägg skarvar jag med mina gamla.
    KlunsSmurfen skrev 2017-07-04 15:30:06 följande:
    Jag förstår vad du menar med lyckligt ovetande, i TS situation kan det vara bättre så eftersom hon inte tänker det man inte vet, lider man inte av men det är så många resonerar när de gjort ett misstag.

    Ibland skyller folk att de gjort ett "misstag" när de tänkt det man inte vet, lider man inte av och själva misstaget är det som göms i snö kommer upp i tö, de undviker att associera sig med det dåliga i sina handlingar. Blir något slags självbedrägeri genom att förneka. Det är att äta kakan och ha den kvar. De som tänker så har inte mycket till konsekvenstänk och är väldigt egoistiska.
    Man hittar det i trådar om otrohet där vissa har ursäkter eller försöker få ursäkter för att vara otrogen.
    [...]
    KlunsSmurfen skrev 2017-05-15 16:42:17 följande:
    [...]
    Håller med om att lögner och tystnad oftast är för att skydda sina egna känslor, ego och självbild. Människor utan integritet är oftast fega, egocentrerade, falska, manipulativa, har ett jäkla bekräftelsebehov och är styrda av sin låga självkänsla. Självbilden ljuger inte men man kan förneka sanningen och det fungerar halvt genom att vägra stå för det man gör, de som inte kan stå för något saknar ofta konsekvenstänk eftersom de sällan tänker på andra eller konsekvenserna i de situationerna.
    Det kan bli en ond cirkel med ökat bekräftelsebehov, att de själva inte mår bra av det och bara blir fegare är rätt åt dem.
    [...]
    Du ansåg dig som singel "Det man inte vet, lider man inte av", du klarade helt enkelt inte av att tänka utanför ditt eget ego. Det är det som är problemet med vissa människor. Är du lättkränkt och får offerkofta när du får skit för det du gör också?
    KlunsSmurfen skrev 2017-07-11 00:34:12 följande:
    Person A: Du har inte gått i mina skor och? Vissa som plockar stenarna ur sina skor drar sig inte för att lägga dem i andras skor för att må lite bättre själva (det är också att ge en ursäkt till de som lagt stenar i person A:s skor). Min vilja att vara förstående försvann med den handlingen.

    Må den som är utan skuld kasta första stenen... När det handlar om otrohet är jag helt fri från skuld och en av anledningarna till att jag är att jag är medveten om risken att jag kan göra bort mej själv någon gång i framtiden så jag vill inte göra gråzoner av gränserna så att det ökar risken.

    Man kan fördöma någons handlingar utan att döma ut personen för all framtid.

    Ska alla vara så förstående, förlåtande och tycka synd om folk hela tiden kommer gör vad du vill med ditt liv så länge du inte skadar andra eller sårar i onödan sakna betydelse eftersom det blir accepterat att såra andra.

    "Liv kan raseras på ett ögonblick" ditt eget liv kan raseras p.g.a någon annans brist på moral.
    Några av dem kan ju också ha en väldigt otrygg anknytning som ställer till det.
Svar på tråden Är otrohet/affärer ett no-no för en ny relation