Varför ger ni era barn så mycket skräp att äta - ge riktig mat!

Det är ju jättebra att du gör detta! Inga tillsatser och allt är naturligt och från grunden. Men hade min familjemedlem med diabetes ätit det där så hade det varit katastrof! Både bananglassen och bananpannkakorna hade fått blodsockret att skjuta i höjden och sedan dala. Insulin hade krävts. Likaså frukt; all frukt orsakar blodsockerhöjningar och det finns inget i frukt som man inte kan få av annan mat.

Morötter äter inte heller min diabetesfriska familjemedlem, det är väl den sötaste underjordgrönsaken man kan hitta? Jag skriver diabetesfriska, eftersom en uteslutning av alla kolhydrater utom de från ovanjordgrönsaker har gjort att insulin inte längre behövs. Alls! Och de vanliga diabetesföljdsjukdomarna som min familjemedlem tidigare hade (trots perfekt skött diabetes på traditionellt sätt med livsmedelsverkets kostråd och sedan insulinsprutor för att försöka hålla bodsockret i schack) som sår på fötterna, ögonförändringar, kärlkramp, har försvunnit och inte kommit tillbaka. Att leva frisk utan insulinsprutor och utan följdsjukdomar! Bara för att man uteslutit sådant som bananer, morötter och frukt. 

Kanske den resistenta stärkelsen i bönorna häver lite av blodsockerchocken från dadlarna, så de där kakorna kan vara supersmarta och jag tar gärna receptet. På allvar så kan det vara intressant att prova och sedan kolla vad blodsockret hamnar på. Men det är inte säkert att bara för att kroppen inte reagerar fullt ut på sockret, att de negativa effekterna ändå uteblir. När man dricker alkohol gör man levern upptagen med att metabolisera alkohol och därför sjunker blodsockret: levern hinner inte hålla på med sin glukoneogenes. Det kan vara så med andra blodsockersänkande livsmedel också (snott rakt av från Martina Johanssons blogg, så inte min idé, men jag väntar med spänning på vad hon kan tänkas komma fram till).

Jag bara menar att du skriver: "Håller verkligen med dig Ang alla sötsaker" och ändå har du skrivit allt det där om bananglass och bananpannkakor och morötter och dadlar(!). Att det känns lite konstigt. Det är ju sötsaker ändå som du ger ditt barn. Och det får man göra! Men man ska ju veta vad man gör så att man kan välja om barnet ska äta de där bananpannkakorna varje dag till frukost eller inte. Hade du skrivit "Håller verkligen med dig Ang alla tillsatser", så hade det legat mer i linje med vad du skrivit tidigare. 

Själv äter jag som om jag hade diabetes. Det måste ingen annan göra. Mina barn måste inte det. De gillar bananer och de är unga och friska och deras kroppar klarar det. Fast jag försöker oftast ge dem en mer blodsockerstabil frukost än bananer, och sedan kanske bananpannkakor eller vanliga pannkakor till festfrukost ibland på helgen. Men jag som är över 40 tänker på min egen hälsa på ett annat sätt. Jag tänker på det som jag har läst om socker och cancer, socker och alzheimers, socker och olika metabola sjukdomar. Jag förklarar för mina barn att till exempel dadlar innehåller socker. Egentligen är det ju värre än socker, eftersom det är fruktsocker som lagras in i levern. Men det är överkurs att veta, men barnen vet att allt som smakar sött innehåller någon form av socker och att det kan vara bra att äta med måtta och att vissa inte kan äta det alls, om de vill slippa att medicinera. 

Absolut vet att det är sockrigt med dadlar osv MEN dadlar är ett av de mest näringsrika grejer man kan äta. När barnen efterfrågar glass och jag råkar ha bananer hemma så äter de lika gärna den glassen och slipper alla e-ämnen. Våra barn är pinn- smala sen vi köpte studsmatta och rör på sig mycket så de behöver även energi i maten men att bara ge tex en näve russin gör vi inte då det blir samma effekt på blodsockret som godis. Ger mycket nötter

De flesta har skrivit om föräldrar som ger onyttig mat pga okunskap och bekvämlighet. Tänkte ge ett lite annat perspektiv. Det kan även finnas andra orsaker, som sjukdom av något slag. För mig är tex det här med matlagning en riktig stressfaktor och något jag kämpar jättemycket med.

Jag är bipolär och helt sjukskriven. I perioder dippar jag i mer eller mindre djupa depressioner (trots medicinering), men jag har i stort sett konstant en väldigt låg stresströskel och blir väldigt lätt trött, så trött att jag måste sova några timmar för att funka igen. I perioder har jag också huvudvärk varje dag och måste ta medicin som gör mig ganska trött, den också.

Mig kan man kanske se med barnen på nåt snabbmatställe under mina dåliga dagar. Men mer troligt är att jag beställer hem mat, för jag vill inte gå ut, inte till affären och verkligen inte sitta i stojiga miljöer och äta.

Jag hatar matlagning, och gör en hel del "dålig" mat hemma, tex falukorv och makaroner eller pannkaka. Tacos på fredagar, vilket är en jättestress för mig med så många olika ingredienser (redan att ta mig iväg och handla allt är en utmaning).

Men jag försöker uppväga med att köpa extra mycket nötter, frukt och grönt (jo, det är socker i det också, men även fibrer och vitaminer). Mina barn äter massor av grönsaker och de efterfrågar inte söta flingor eller yoghurtar, för de kan en hel del om näringsriktig mat. Tack och lov har de en pappa som lagar väldigt bra och hälsosam mat, vilket gör att jag får liiiiite bättre samvete för min ganska usla kosthållning. De håller också på med sport så de rör sig en hel del.

Skulle verkligen önska att jag fixade att laga mat från grunden och allt sånt. Men ibland mår jag tyvärr såpass dåligt att jag inte ens orkar diska, så vi har inte rena tallrikar eller grytor osv. Det är bättre nu när barnen är större och det inte går åt lika mycket energi för att bara "passa" dem. Nu kan jag ta en tupplur och de klarar sig själva en stund, vilket har gjort att jag klarar att upprätthålla en bättre nivå på hushållssysslorna (detta gäller ju tyvärr inte bara mat utan tvätt och allt möjligt).

Jag har haft hjälp av arbetsterapeut hemma och även övervägt boendestöd, så jag försöker verkligen jobba med detta. Min familj är ett väldigt bra stöd, jag får emellanåt hjälp att handla och att fixa matlådor med bra mat. Vill betona att jag inte är särskilt nöjd med mig själv. 

Finns säkert fler som jag, som av hälsoskäl har tuffare att fixa riktigt bra mat.

Jag tror som någon skrev, att kosten egentligen inte måste vara perfekt för de flesta människor. Jag tror faktiskt att särskilt unga människor klarar en sämre kost bättre, särskilt om det är under begränsade perioder och sedan perioder med bättre mat. Och dina barn äter ju inte ens särskilt mycket socker. Det är viktigare för barnen att du vilar när du mår sämre. Jag tror att det är viktigast för äldre och sjuka med bra kost, så jag tänker att det egentligen främst är du själv som hade behövt en riktigt bra kost. Men det är ju verkligen inte lätt i den situationen. Så vila du först och främst och ha inte dåligt samvete för barnen. 

Tack så mycket för ditt svar, jag fick dåligt samvete när jag läste tråden - för jag vill ju, och kan en hel del om kost och vet mycket väl att det inte är bra med socker osv.

Men du har helt klart en poäng när det gäller det jag själv äter, min egen kosthållning är inte särskilt bra. Jag äter inte skräp, men det blir inte varierat och jag lagar i stort sett aldrig riktig mat till mig själv. Är mer noga med barnen!

Ja, det är ju så att alla gör så gott de kan och det är kanske dumt att hålla på och skriva om kost. Det är ju så komplicerat också nu, när det finns så många kosthållningar och så mycket forskning som spretar åt olika håll om vad 17 som är bäst att äta. Dumt att ge folk dåligt samvete, verkligen, det är ju inte meningen! Själv växte jag ju upp på bara konserver i stort sett, men jag hade det bra och blev en frisk vuxen av det. Just nu kör jag en helt vansinnig diet, men jag ska ändå berätta den för dig, men jag hoppas att inga barn läser: jag äter bara kött, skaldjur, ägg, fisk, fet ost och smör. Inga grönsaker. Det kallas för carnivore diet. Jag berättar det för dig eftersom den första bloggaren jag läste om som gick på den dieten, gjorde det för att få vara frisk från sin bipolära sjukdom och för att få slippa medicinera mot den (Amber nånting). Men det är såklart något man omedelbart slutar med om man mår sämre av kosten, om man provar. Det kan ju vara ren trams och dessutom reagerar alla olika på olika kost. Men jag tänker att det inte kräver så mycket matlagning att prova: ölkorv, stekt köttfärs, stekta/kokta ägg med extra smör och oststavar, så har du dieten klar typ. Man kan ha färdigkokta ägg i kylen så klarar man sig på det de dagar man mår sämre. Det är liksom meningen att dieten ska vara enahanda och det gör inget om man äter kokta ägg med smör i tre dagar. Jag tror inte att det är farligt att prova på en vuxen i någon månad, men jag vet ju inte. Om du provar, så släpp det omedelbart om du mår sämre!

Det är ju jättebra att du gör detta! Inga tillsatser och allt är naturligt och från grunden. Men hade min familjemedlem med diabetes ätit det där så hade det varit katastrof! Både bananglassen och bananpannkakorna hade fått blodsockret att skjuta i höjden och sedan dala. Insulin hade krävts. Likaså frukt; all frukt orsakar blodsockerhöjningar och det finns inget i frukt som man inte kan få av annan mat.
Morötter äter inte heller min diabetesfriska familjemedlem, det är väl den sötaste underjordgrönsaken man kan hitta? Jag skriver diabetesfriska, eftersom en uteslutning av alla kolhydrater utom de från ovanjordgrönsaker har gjort att insulin inte längre behövs. Alls! Och de vanliga diabetesföljdsjukdomarna som min familjemedlem tidigare hade (trots perfekt skött diabetes på traditionellt sätt med livsmedelsverkets kostråd och sedan insulinsprutor för att försöka hålla bodsockret i schack) som sår på fötterna, ögonförändringar, kärlkramp, har försvunnit och inte kommit tillbaka. Att leva frisk utan insulinsprutor och utan följdsjukdomar! Bara för att man uteslutit sådant som bananer, morötter och frukt. 

Kanske den resistenta stärkelsen i bönorna häver lite av blodsockerchocken från dadlarna, så de där kakorna kan vara supersmarta och jag tar gärna receptet. På allvar så kan det vara intressant att prova och sedan kolla vad blodsockret hamnar på. Men det är inte säkert att bara för att kroppen inte reagerar fullt ut på sockret, att de negativa effekterna ändå uteblir. När man dricker alkohol gör man levern upptagen med att metabolisera alkohol och därför sjunker blodsockret: levern hinner inte hålla på med sin glukoneogenes. Det kan vara så med andra blodsockersänkande livsmedel också (snott rakt av från Martina Johanssons blogg, så inte min idé, men jag väntar med spänning på vad hon kan tänkas komma fram till).

Jag bara menar att du skriver: "Håller verkligen med dig Ang alla sötsaker" och ändå har du skrivit allt det där om bananglass och bananpannkakor och morötter och dadlar(!). Att det känns lite konstigt. Det är ju sötsaker ändå som du ger ditt barn. Och det får man göra! Men man ska ju veta vad man gör så att man kan välja om barnet ska äta de där bananpannkakorna varje dag till frukost eller inte. Hade du skrivit "Håller verkligen med dig Ang alla tillsatser", så hade det legat mer i linje med vad du skrivit tidigare. 

Själv äter jag som om jag hade diabetes. Det måste ingen annan göra. Mina barn måste inte det. De gillar bananer och de är unga och friska och deras kroppar klarar det. Fast jag försöker oftast ge dem en mer blodsockerstabil frukost än bananer, och sedan kanske bananpannkakor eller vanliga pannkakor till festfrukost ibland på helgen. Men jag som är över 40 tänker på min egen hälsa på ett annat sätt. Jag tänker på det som jag har läst om socker och cancer, socker och alzheimers, socker och olika metabola sjukdomar. Jag förklarar för mina barn att till exempel dadlar innehåller socker. Egentligen är det ju värre än socker, eftersom det är fruktsocker som lagras in i levern. Men det är överkurs att veta, men barnen vet att allt som smakar sött innehåller någon form av socker och att det kan vara bra att äta med måtta och att vissa inte kan äta det alls, om de vill slippa att medicinera. 

En fundering, det kan inte varit diabetes typ 1, eftersom det inte ens finns någon kroppsegen insulinproduktion då. Den kan inte återuppstå pga kostförändringar. Däremot kan även diabetes typ två behöva insulinsprutor, men då har den gått väldigt, väldigt långt.

Oj, vilken intressant diet! Att den är tänkt att vara enahanda låter ju perfekt för mig, haha. Jag har aldrig hört om carnivore diet faktiskt, annars har man som sagt hört om alla möjliga dieter. Tror inte det skulle passa mig, men jag äter nog lite liknande ändå. Kokta ägg, ost, makrill och ibland räkor. Men jag ser också till att få i mig nötter och grönsaker, och fröknäcke för kolhydraternas skull. Din diet verkar sakna kolhydrater? 

Men jag har även problem med sköldkörteln, och har hört flera som äter mycket begränsat med stärkelse för att bli bättre. Det är väl som du skriver, man får prova sig fram.

Ja, det är en nollkolhydratdiet. Nej, det är nytt för mig också, men steget är inte så långt för mig som redan skurit ner på kolhydraterna rätt kraftigt. Men detta är ju så skumt så det är inget man ens vill berätta för folk att man provar.