Måste vi göra oss av med vår amerikanska bulldog?

Det lär nog inte gå att ta med hunden, har ni inte någon familj i Sverige som kan ta hand om hunden? Ifall ni nu har tänkt återvända. Annars så är det nog bäst att hitta en helt ny ägare.

Jag förstår inte varför du har fått så många hårda kommentarer, det är knappast ovanligt att hundar får nya ägare, och din anledning tolkar jag som god.

Att göra sig av med en familjemedlem?

Ska du göra dig av med dina ungar också ts?

Jag hade inte flyttat, inte en chans, utan mina hundar.

Men skärp till dig. En hund kommer aldrig att vara lika värdefull som ens egna barn. Prata med någon du känner som förlorat både ett barn och ett djur och fråga vilken sorg som var tyngst.

Det finns gott om människor som inte ser ett djur på samma sätt som en mänsklig familjemedlem.

OT, jag vet, men det kanske hade det varit bättre om TS familj åt upp hunden? Djuruppfödare som äter köttet från sina egna djur verkar ju inte få samma arga blickar (om man bortser från veganer), så det kanske vore något?

Jag har inte stött på någon med just ert problem förut (ta med förbjuden hundras från Sverige) så jag har inga raka svar att ge dessvärre, men min erfarenhet är att danska myndigheter är stenhårda och efterlever förbudet väldigt effektivt. Om du försöker importera en förbjuden ras kommer du inte lyckas. Är hunden helt renrasig? Annars kan man registrera den som blandras i Sverige och därefter försöka få in den in Danmark.

Helst av allt så vill vi ju givetvis ha kvar vår hund! Vi har haft henne i fem år och hon är definitivt en del av familjen.

För fem år sedan hade dock min man ett arbete och jag var stationerad i Sverige. Numera är mannen arbetslös (företaget han arbetade på konkade) och jag fick som sagt nyligen reda på att jag fått möjligheten till en mer välbetald tjänst i Danmark (efter samtal med chefen då maken blev varslad, vi behöver att jag tjänar mer för att vi ska kunna överleva).

Det finns folk som ger upp sina barn för att de ska kunna överleva! Ibland måste man.

Men jag undrar om man som utländsk kan få möjlighet att ha hunden på någon slags nåder, då det endast handlar om tre år.

Vi ska som sagt kontakta danska myndigheter imorn, men om någon vet så får ni gärna svara.

Helst av allt så vill vi ju givetvis ha kvar vår hund! Vi har haft henne i fem år och hon är definitivt en del av familjen.

För fem år sedan hade dock min man ett arbete och jag var stationerad i Sverige. Numera är mannen arbetslös (företaget han arbetade på konkade) och jag fick som sagt nyligen reda på att jag fått möjligheten till en mer välbetald tjänst i Danmark (efter samtal med chefen då maken blev varslad, vi behöver att jag tjänar mer för att vi ska kunna överleva).

Det finns folk som ger upp sina barn för att de ska kunna överleva! Ibland måste man.

Men jag undrar om man som utländsk kan få möjlighet att ha hunden på någon slags nåder, då det endast handlar om tre år.

Vi ska som sagt kontakta danska myndigheter imorn, men om någon vet så får ni gärna svara.

Jag skulle aldrig ta med en hund till något land där hunden är förbjuden. Den kan i princip avlivas på plats bara för att den liknar en av raserna som år förbjudna - det är otroligt sorgligt att norge också hoppar på det tåget. Att Danmark är rabiat förvånar mig inte, men nej, det hjälper inte att registrera hunden som blandras i Sverige. 
Dags att börja tänka på att pendla ändå kanske?