Ska jag stanna och vänta eller ska jag lämna?
Jag är 29 år och min sambo är 36 år. Vi har varit tillsammans i 3 år och bott ihop i nästan 3 år. Tidigt i vårt förhållande diskuterade vi barn och kom fram till att vi båda vill ha barn. 2 år in i relationen började jag få en enorm längtan efter barn och kände mig redo. Han kände sig inte redo och ville vänta.
Vi planerade att till denna sommaren skulle vi börja försöka, men redan i april ville han köra oskyddat, men sen ångrade han sig och ville vänta till sommaren. I juni började vi med oskyddat och haft oskyddat juli månad också. Efter att ha nekat mig sex i nästan 2 veckor kände jag på mig att något var fel och nu har det kommit fram att han ångrat sig och är inte alls redo och vill att vi slutar försöka. Han säger också att han vet inte längre om han vill ha barn eller om han är säker på att jag är den rätta. Han säger att han älskar mig och vill leva ihop med mig men han vet inte om jag är den rätta att skaffa barn med OM han nu vill ha barn.
Jag är chockad och jätte ledsen och besviken. Jag älskar honom och vill egentligen inte lämna honom men jag känner mig så kluven. Jag vill ju ha bar, mest av allt. Har så stor längtan. Så frågan är är det värt att vänta på någon som inte vet om han vill ha barn och vill vänta och se men som inte heller vet om jag är den rätta? Mycket talar ju för att jag borde lämna. Men tanken på det ger mig ångest. Han vet inte heller hur lönge han vill vönta och vi blir ju inte yngre. Han har även sagt att vill jag lömna honom så har han full förståelse men hoppas inte att jag ska göra det eftersom han älskar mig.
Känner mig så kluven! Ska jag stanna och vänta och hoppas eller ska jag lämna? Någon som är i samma sits eller varit?