Vid vilken ålder började ni lära era barn att sova i eget rum?
Jag har fått höra att man ska börja tidigt för att det blir svårare ju äldre de blir. Jag vill inte att vårt barn ska sova i vårt rum i flera år, känner att förhållandet skulle ta alldeles för mycket stryk av det.
Nu är vår bebis bara 6 veckor gammal. Är det för tidigt att börja eller är det bara bra att sätta igång direkt?
Jag tycker det. Vidrigt!
Först och främst måste jag svara alla er som påstår att förhållandet är så himla bräckligt om man inte tåler att ha barnen i samma säng... Vårt förhållande är inte bräckligt, och har aldrig sagt att världen skulle gå under om vi inte kunde ha sex i vår säng. Just nu kan vi inte ha sex över huvud taget pga problem med mitt underliv, så det handlar alltså inte ens om sex öht för tillfället. Jag är en person som mår väldigt dåligt om jag inte får närhet från min sambo, och det sabbas om bebisen alltid måste ligga nära när han sover, eftersom att alla tre inte får plats att sova i samma säng (vi gör alltid ett "nest" runt bebis för att inte råka skada honom). Då måste antingen sambon eller jag ta soffan (och nej, vi köper inte en större säng bara för att kunna samsova). Förhållandet är därför inte bräckligt, utan JAG är bräcklig och behöver hans närhet för psykiskt välmående. Några synpunkter på det också??
Undrar verkligen vad det är för självgoda, trångsynta människor som tycker att deras förhållanden är så perfekta men att andra genast bör göra slut om man anser att ens förhållande tar lite skada av minskad närhet. Vidga era perspektiv innan ni uttalar er är ni snälla. Ni framstår inte alls som så intelligenta som ni verkar tro att ni gör...
Och sex i samma säng som barnet? Skulle ALDRIG falla mig in. Ger honom inte ens en avsugning om bebis ligger bredvid. Vill helst inte ens göra det med bebis i samma rum men egen säng, men det har fått gå någon gång. Kan inte riktigt förklara varför, men tycker bara att det känns fel.
Förstår inte varför vissa blir så upprörda över att folk låter sina bebisar sova i eget rum? Man skaffar ju såklart baby monitor och kommer när de är ledsna... Jag kan absolut inte tänka mig att ha barnet i min säng i flera år, och sen kommer det fler bebisar som också ska sova i sängen... Snacka om att sova packade som sardiner! Inte vår grej.
Just nu får vi inte plats med spjälsängen i vårt sovrum och bebis sover därför i vagnen i vårt rum. Har beställt hem en monitor, så nu ska jag bara försöka känna efter när jag kan börja flytta in honom i sitt eget rum... Hur märker man när han är redo för det??
Problem nummer 2 blir väl att han avskyr att sova i spjälsängen öht. Kan det vara en idé att först ha vagnens liggdel i spjälsängen för att vänja honom vid nya miljön, och sen ta bort liggdelen och försöka ha honom i själva sängen...? Eller är det bäst att bara gå rakt på att lägga honom i sängen...? Hur tänker ni?
Men herregud, vad är det för fel på dig? De allra flesta låter sina bebisar sova i egen säng, ofta får de ligga i en vagga i sovrummet första tiden för att sedan byta till eget rum. Det är inget konstigt med det och när bebisen vill ha närhet kommer denna säga ifrån på skarpen och då tar man helt enkelt upp bebisen. Om bebisen sover gott finns det absolut ingen anledning att ta upp den till föräldrarnas säng.
Vår fyramånaders bebis har precis flyttat in i sitt eget rum. Anledningen till det var att vi höll på och måla i vårt rum och sen märkte vi att han sov så bra själv (rätt lättväckt). Men han har också sovit hela nätter ett tag (men sover ännu lite längre nu). Läste häromdagen också någon artikel om att forsking har visat att barn som får eget rum sover lite bättre ;) men det är individuellt såklart. Funkar bra för oss iaf!
Suck, läste vissa av de andra kommentarerna och alltid finns det någon muppmamma som alltid vet bäst... vad som gäller för alla familjer.... i hela världen.
Gör det som är bäst för dig och din familj. En mamma (eller pappa) som mår bra har förmodligen också en bättre fungerande relation och anknytning till barnet.
Vid vilken ålder började ni lära era barn att sova i eget rum?
Jag har fått höra att man ska börja tidigt för att det blir svårare ju äldre de blir. Jag vill inte att vårt barn ska sova i vårt rum i flera år, känner att förhållandet skulle ta alldeles för mycket stryk av det.
Nu är vår bebis bara 6 veckor gammal. Är det för tidigt att börja eller är det bara bra att sätta igång direkt?
Våran dotter började sova i eget rum när hon inte vaknade på nätterna längre, vilket var 4 år typ. Ja det är absolut för tidigt att låta ditt barn sova i eget rum, just pga plötslig spädbarnsdöds risken.
nä men asså dom menar på att man har mindre koll på barnet då, men om man har en monitor så är det ju samma sak som att barnet är i samma rum.
Jag kan dock instämma med att 6 veckor låter lite väl tidigt för evigt rum. Vår plan var från början att han skulle sova i eget rum från dag ett, men när vi kom hem med honom och lade den lilla, lilla bebisen i spjälsängen kändes det inte bra alls... Han såg så liten och skör ut (han var en väldigt liten bebis, vägde bara 2,7 kg när han föddes.
Så vi rullade in en vagga i vårt sovrum istället för att dels minska risken för plötslig spädbarnsdöd (man hör ju lättare om de andas om de ligger i samma rum och vi hade inget andningslarm, bara en babymonitor). Dessutom var vi tvungna att mata honom var tredje timme eftersom han hade svårt att gå upp i vikt och då blev det smidigare om han ändå låg i samma rum. Vid tre och en halv månaders ålder tyckte vi dock att han var så stor och robust att det var bättre att han låg i eget rum. Både för hans och vår skull. Vi kunde ha sex utan att oroa sig för att han skulle vakna (det är sjukt svårt att komma med ett barn i samma rum kan jag berätta) och dessutom sov han mycket, mycket bättre i eget rum.
*eget, inte evigt 
Vad är osmakligt? Att vi hade tyst sex i samma rum när han sov hårt i sin vagga med höga kanter när han var ett litet spädbarn och inte kunde lyfta sig?