Gå vidare efter ett uppbrott

Jag vet mycket väl att hjärtekross gör ont. Men läs va TS skrivit.. han kallar henne "tjej". Det är knappast någon han inte kan leva utan.

Jag kan inte heller leva utan min tilltänkta tjej. Men hon vet inte det eller så förstår hon inte det. Så jag avstår från att leva tills hon skärpt till sig och kommer tillbaka tills dess tänker jag vara död.

Du är inte död. Och det låter som ett val du gör... att vara "död".

Om du väljer att leva istället så tror jag inte ditt hjärta kommer att sluta slå.

Hörredudu! Det bestämmer inte du!

Äh jag behöver inte mitt hjärta ändå. Det har redan blivit stulet och inte fan lär jag väl få det tillbaka heller.

Ta tillbaka det och ge det till mig ????

Det hör till vansinnets natur att göra samma saker igen och förvänta sig annat resultat. Varför fortsätter du ha relationer?

Källa på det här? Dina egna ord eller är det en text från någon känd person? ( nyfiken)

Det som är menat för dig kommer alltid att finnas hos dig, så stark är universum. Vissa personer passerar genom ditt liv för att lära dig något. Kanske är det något om dig själv eller något om världen men en persons plats i våra liv är aldrig förgäves! Oavsett om de är där i 2 dagar eller 20 år. Acceptera det som är menat för dig och acceptera det som bara finns där för en stund - för att sedan lämna dig.

Till att börja med kan du sätta dig ner och fundera på ditt värde. Alla människor förtjänar ömsesidig kärlek oavsett vilka vi är. Om du inte kan få det av henne så är det bara för dig att förstå:

Du har dig själv:
En som aldrig lämnar. En som varit där i alla motgångar.

Du förtjänar kärlek tillbaka:
Oavsett om du inte vill ha det av någon annan så är det dags att acceptera att andra människor kommer att älska dig och vilja ha dig!

Ingen dör av ett hjärtekross:
Finns inga studier som säger att man faktiskt dör av att bli lämnad. Vad som sker efter en breakup är upptill dig själv och hur du väljer att hantera det. Våra hjärnor vill gärna make sense av smärtan i bröstet - trots att det inte behövs. Att bli lämnad för en viss anledning är inte så dramatiskt som våra hjärtan ibland vill att vi ska tro. Hur göra det mindre dramatiskt? Jo tänk på situationen som att du tittar på en film. Tjej har tröttnat och vill lämna, mer än så är det faktiskt inte. EGENTLIGEN. Att tröttna är legit skäl att lämna någon. Det är en anledning och hur smärtsamt det än är för oss som blir lämnade så måste vi återigen försöka se det odramatiska i det. Det är som att du ska tröttna på en maträtt.. mer dramatiskt är det inte än att bara tröttnat.

ACCEPTERA.
Det som är menat för dig kommer alltid att finnas hos dig, så stark är universum. Vissa personer passerar genom ditt liv för att lära dig något. Kanske är det något om dig själv eller något om världen men en persons plats i våra liv är aldrig förgäves! Oavsett om de är där i 2 dagar eller 20 år. Acceptera det som är menat för dig och acceptera det som bara finns där för en stund - för att sedan lämna dig.

Menar inte att låta kall, jag vet att det är svårare än vad man tror - själv blivit lämnad av samma man 2 gånger! Hoppas det inte blev för flummigt ?

Hur ska det gå till? Det är bara kvinnor som pysslar med sådana häxkonster.

Jag har bara min trollstav och den kan inte fyllas på utan hjärta. :(

(anonym s)

Okej tack! Träffade mig oerhört så jag fick gåshud... Går själv igenom ett uppbrott och det där gav mig styrka! Tack för de fina orden.

Rent nyfiket är du man eller kvinna? Tack för tips!

Rent nyfiket är du man eller kvinna? Tack för tips!

Ja det är vansinnigt att göra samma misstag om och om igen om man är medveten om dem.

Självkännedom är en bra sak att lära sig, hela livet blir lättare att manövrera då.

Och förhoppningsvis kan man t ex göra annorlunda i nästa förhållande, finns många parametrar.

Kanske dras man till fel typer, kanske är man för osjälvständig, för självständig, för osäker, för säker, kanske har man gamla sår som aldrig läkt och som man tar med sig in i nästa relation, och nästa...

TS! Tycker Anonym (S) skrev väldigt bra till dig i första inlägget!

Det är hemskt i början, men tiden läker! Man repar sig!

Okej =) jag är man!

Det är vansinnet som är värt att ha i livet annars vore det inte så mycket att ha. Självkännedom utgår jag från att man lär sig själv och där är en komponent där livet manövrerar åt en istället så slipper man ödsla tid på det.

Mitt förhållande är till omvärlden. Skulle jag förhålla mig till en enskild individ som är obetydlig för helheten skulle det bli dysfunktionellt.
Kanske dras man också till människor för att människor har skapat människor och sedan är det inte svårare än så.

Jag är inte intresserad av att läka eftersom jag inte har några sår. Jag gillar det som det är nu. Visst är det ensamt ibland. Men lyckligtvis blir jag mätt av att se andra som har sina relationer och vetskapen att någon mer är vansinnig. Min relation är till världen reflekterad genom mitt eget sinne i första hand.