Seperation o barn?

Normala tider.

Jobbar du bara tre dar i veckan då eller vad? Hur ska du klara dig med det som ensamstående?

Klart ni ska ha varannan vecka. Att du ska välja bort pappan som boendeforälder pga två dagars dagis låter ju inte klokt, vad missar jag??

Vilket skitsnack. Anser du det bara av att TS använder ett ord som "mammig"?? Jisses.

Normalt för så små barn att gå 9 timmar på förskola, dvs mer än en vuxen människas heltidstjänst? Knappast.

Ser ut som att jag kommer hamna i samma sits som dig.

Jag har börjat titta på annat boende alt köpa ut min sambo, men funderar mycket på hur det kommer bli för barnen...
5 och nästan 8, där 5åringen knappt vill se på pappan just nu. Hur han bemöter barnen är en stor del i beslutet att gå skilda vägar. Men man vill ju ändå att det skall fungera, att dom får ha en bra relation till honom ändå. Men hur löser man det?

jobb + ev lunch om man måste + restid. Ja helt normalt.

Sen sover de flesta små barn ett par timmar på fsk.

Det gör man inte, utan behandlar han barnen illa har de all rätt i världen att slippa honom. Påtvinga aldrig en relation.

Hör dig för med barnen vad de verkligen vill i detta avseende.

Jag skulle kanske inte säga att han behandlar dem direkt illa, men han är inte heller direkt där för dem. Lyssnar inte så bra, och vill de prata med honom om något så är han ofta onödigt hård både i ton och ordval.

Och gällande påtvinga dem en relation med honom. Hur tror du att vårdnadssituationen kommer bli vid en eventuell skillsmässa? Han kommer ju ha "rätt" till varannan vecka. Så att få det att fungera bra är absolut ett måste.

Nu har inte jag läst alla inlägg, bara TS. Men jag tänkte lite på hur vi hade det. Det hade nog blivit så också. Men mina barn fick vara hos mig när pappa jobbade längre och han hämtade dem då hos mig istället för att hämta dem på fritis. Visserligen bodde jag mycket nära fritis också och jag bodde kvar där vi hade bott tillsammans. Pappan bodde bara 2 - 3 kilometer bort, men ändå.  Kanske finns det någon flexibel lösning för er också med att den som slutar först kan hämta och den andre sedan hämtar barnen därifrån - om ni inte bor för långt ifrån varandra.

Varannan helg vore mer passande, om han nu ska ha dem alls. Varför ha någon kontakt med barn man inte verkligen älskar? De kommer enbart fara illa av det du beskriver. Är det det han vill?

Som sagt, hör för dig med barnen och framför fakta (under proceduren) kring hur det faktiskt förhåller sig.

Din beskrivning påminner mig om mina föräldrar: de var missbrukare och gav oss förvisso mat, husrum etc. men brydde sig i övrigt inte ett skvatt om mig. Tack och lov skilde de sig då jag var 14, sålde huset och flyttade åt var sitt håll - behövde aldrig mer se dem efter det.

Nu framgår bara pappans arbetstider och barnets, men det går kanske lägga ett schema med t ex 4+3 dagar per vecka istället, allt behöver inte vara låst vid 7+7 dagar.

Sedan att pappan är en "dålig människa"  för att han jobbar heltid kan ju bero på att han ska ha råd med huset. Väljer man ändå 7-dagarsvecka för ett barn som har mest relation med en förälder som längtar mycket går det t ex skypa/facetima mitt i veckan eller bara ses på eftermiddagen en stund om du ändå kan hämta tidigt. Båda barnen behöver inte behandlas exakt lika, utan man får se utifrån barnet.

Hej, 

Jag är i precis samma situation som dig. 

Vi separerade den 5 oktober och kör varannan vecka. Mitt ena barn är 6 och vårt andra är 9 år. Det kommer att gå jätte bra men klart har man många funderaringar. Känner igen ångesten med att barnen får längre dagar, men varje gång jag har hämtat dem på fritids så mår de toppen bra! 

Det som har varit A och O för oss är att om man vill man träffa pappa så ringer vi och se om han vill komma förbi en liten stund. Barnen ville detta mest vecka 1-2 men nu efter 5 veckor så har de liksom vant sig liiite. 

Jag har en liten blogg, inga följare men det gör inget =D 

Men kanske kan du känna igen dig i något? 

https://nouw.com/camsar/profile