Anonym (Behov) skrev 2018-11-02 16:09:00 följande:
Jag förstår inte riktigt varför du envisas med att försöka reda ut skillnaden mellan person, relation och var problemet ligger..
Min gissning är att du bearbetar egna trauman och vill få belägg för att du inte haft något ansvar i en sån situation..
Om det BARA beror på personen, personen har ett slags okontrollerbart behov att vara svartsjuk så skulle ju alla otrogna ständigt vara otrogna, även i nya relationer.
Så är det ju inte.
Det finns massor av människor som är otrogna i en relation men som hittar rätt och slutar bedra. Eller personer som varit otrogna under en period i relationen men som slutar när saker ändras.
Det är inte ett försvar eller en moraliskt godtagbar ursäkt men ett sätt att förstå varför en del väljer att vara otrogna.
Utifrån ett terapeutiskt perspektiv så är det helt klart att en längtan efter något i ens liv, situation, relation kan leda till att man väljer att vara otrogen.
Det betyder inte att man är utan skuld men det betyder inte heller att det kommer som en blixt från klar himmel.
I många otrohetssituationer så har den bedragne en del i beslutet. Även om ansvaret för handlingen alltid ligger på den otrogne så kan den bedragne ha bidragit till frustration, saknad, längtan och behov - exempelvis genom att vara kass på att lyssna, kommunicera, bry sig om och vårda relationen.
Det går inte att bryta isär individerna i relationen för de beslut de fattar, som påverkar dem båda. Allt hänger ihop.
För att hela denna långa konversation och bla det inlägg som du kommenterade har handlar om just att vissa människor i denna tråd vill påstå eller tror att otrohet ALLTID beror på problem i förhållandet och att det är omständigheterna och inte personen som är avgörande för vilka val man gör.
Så dina gissningar och psykologiska diagnoser kan du lägga åt sidan för i så fall är du lika "traumatiserad" eftersom om jag förstått det rätt så verkar du inte heller anse att det är situationen som avgör utan personen.
Ett tips när man svarar eller kommenterar ett inlägg kan vara att ta reda på i vilket sammanhang den skrevs och inte bara plocka ut den ur sitt sammanhang. För läser man bara ett inlägg utan att förstå att den är en del i en konversation så kan det bli lite missvisande.
Jag har förstått mycket väl att människor kan förändras, att det finns många orsaker till otrohet och att en del av dem KAN (observera KAN) bero på problem i förhållandet. Det ENDA (observera ENDA) jag ifrågasätter är att det ALLTID skulle bero på problem i förhållandet. Så du sparkar in öppa dörrar pga av att du inte riktigt förstått att texten du kommenterade vad en del av ett pågående resonemang.
Jag är inte ute efter att demonisera otrogna människor men jag ogillar att man försöker lägga skulden för deras egna val på förhållandet eller deras partner. Ett förhållande kan absolut vara hemskt och personens partner ett jäkla as som förtjänar att bli bedragen MEN att påstå att otroheten var någon slags kompulsiv reflexmässig konsekvens av förhållandet är fel. Otrohet är ALLTID ett medvetet VAL som man aldrig kan lägga på någon annan.
Dessutom är det lång ifrån alla som är otrogna pga problem i förhållandet, otrohet förekommer precis lika ofta även i bra förhållanden, och kan många ggr bero på brister hos individen som till exempel sexmissbruk, sjuklig bekräftelsebehov, självskadebeteende, etc, etc....
Förstår du vad jag menar nu?