Anonym (Sorgsen) skrev 2019-01-17 19:01:43 följande:
Om vi nu bortser från min viktökning (vilket resulterat i putigare mage, större pattar, större lår)
Jag satsar på mig själv. Han är en "stanna hemma" typ men jag har slutat stanna hemma med honom. Jag ger mig ut på äventyr med vänner, både kvinnor och män, hobbys har jag så det räcker då jag tränar min hund, klädstil är redan varierande men senaste tiden har jag klätt mig i skjorta tex som han tycker är snyggt och han har påpekat att det är snyggt också. Konkurrens har han också fått och även ifrågasatt. Jag ber inte om sex, jag tragglar inte om det hela tiden.
Så... jag vet inte så mycket mer jag kan göra. Ja gå ner dessa tio kilo men det är jag redan igång och jobbar på.
Jag kan inte vara så mycket än mig själv, det är ju ändå mig han föll för. Han var playern som låg runt, han hade haft ett förhållande innan som varade typ två månader. Sen träffade han mig och här är vi nu flera år senare med ett fantastiskt liv ihop... förutom sexet.
Eller så får jag helt enkelt finna mig i att leva ett sexlöst liv.. även om jag kommer sakna det enormt.
Om han känner sig helt säker på att du inte kommer lämna honom, kommer han inte förändras. Då kommer han inte ha tillräckligt incitament. Människor förändras bara när det blir jobbigare att fortsätta som tidigare än att ändra sig. Trist men sant.
Sedan är ju frågan om du vill ha en förändring lite på nåder. Är det värt något om han går med på att ha sex ibland? Jag gissar att du snarare vill ha äkta lust från hans sida. Uppriktig vilja, längtan och passion.
Jag förstår hur omöjligt det känns att gå ifrån honom med tanke på allt gemensamt, men eftersom jag är en person som sätter fysisk närhet väldigt högt. skulle jag ändå landa i det till sist.
Och jag vet att man på sikt bygger upp all den där samhörigheten, allt det gemensamma, med en ny man. Plus att man får närheten och bekräftelsen man saknade. Trots att det kändes som en total orimlighet att ens kunna ersätta en bråkdel av allt det man hade, när man stod mitt i våndan.