Tonåringar som vägrar äta det mesta

Men svälta dessa barn finns inte ens på bordet, för då komemr PK och ropar.
Varför skapa en irrelevant poäng?

Jag hade lagt ?det felande märkets? pålägg och likande i det ?rätta märkets? förpackning. Tror inte dom märker skillnad. Då får dom väl köpa sin egen mat. Mina ungar åt inte köttbullar eller köttfärssås om dom såg lök. Lätt fixat med rivjärn. Dom märker inget och äter med stoooor aptit

Klart att det inte är, men det visar att det inte är en riktig diagnos.

Vi har så gott om mat nu att maten blivit ett sätt att visa sin personlighet - på samma sätt som man förr var en "Gul-och-blå"-tjej eller Levis-tjej är man nu en vegan eller en person som bara äter ett visst märke eller som minsann bara äter vissa grönsaker. och det är där lösningen ligger.

Varför ska allt ursäktas med diagnoser idag? Varför måste det finnas en diagnos så fort någon inte uppför sig som man bör? Varför kan det inte bara vara dålig uppfostran eller kinkiga ungar?

Ni får tro mig när jag säger att tonåringarna inte har några diagnoser och inte heller SÄ. Och inte för att det har med saken att göra men jag är inte plastmamma till dom heller.

Jag ser att det finns lite rim och reson i dom senaste inläggen där tonåringarna inte tas i försvar. Halleluja!

Det är liksom mer än hopplöst för folk i deras närhet som har tonåringarna på besök och försöker göra det trevligt för ungdomarna men inget duger att äta för dom.

Någon kanske har bakat en äppelpaj och vaniljsås att bjuda på men det går inte att äta för det är äckligt. Inte heller går det att äta lunchen som är kokt potatis och köttbullar med sås. (barnvänligt så det förslår) Frukosten går inte heller ner för att det är "fel" bröd och flingorna är inte det rätta märket eller just den sorten som dom föredrar så då äter dom ingenting. Chipsen har gräddfilssmak istället för barbecue- nej tack! Läsken är fel sort! Åh, ni har köpt nötter! Jaha, det var mixade nötter vi gillar bara jordnötter och kan inte plocka ut jordnötterna ur mixen så då äter vi ingenting. Och så vidare i all oändlighet!

Eller så ska man äta ute och erbjuder att gå till ställen man vet att dom gillar men nej idag vill dom varken äta på den eller den restaurangen och är inte heller sugna på det tredje stället man föreslår. Så otacksamt och hopplöst!

Jag tror jag skrev det förut och jag säger det igen att vi har alla våra favoriter och ett fåtal saker vi absolut inte tål och det är helt okej men när så gott som ingenting duger så är det något stort fel och föräldrarna har inte gjort ungarna någon tjänst som inte har tagit i med hårdhandskarna. Man äter det som bjuds, speciellt om man är bortbjuden, och man kan inte räkna med att äta sina favoriträtter vid varje måltid. Som tonåring borde man fatta det och just suck it up!

Varför ska allt ursäktas med diagnoser idag? Varför måste det finnas en diagnos så fort någon inte uppför sig som man bör? Varför kan det inte bara vara dålig uppfostran eller kinkiga ungar?

Ni får tro mig när jag säger att tonåringarna inte har några diagnoser och inte heller SÄ. Och inte för att det har med saken att göra men jag är inte plastmamma till dom heller.

Jag ser att det finns lite rim och reson i dom senaste inläggen där tonåringarna inte tas i försvar. Halleluja!

Det är liksom mer än hopplöst för folk i deras närhet som har tonåringarna på besök och försöker göra det trevligt för ungdomarna men inget duger att äta för dom.

Någon kanske har bakat en äppelpaj och vaniljsås att bjuda på men det går inte att äta för det är äckligt. Inte heller går det att äta lunchen som är kokt potatis och köttbullar med sås. (barnvänligt så det förslår) Frukosten går inte heller ner för att det är "fel" bröd och flingorna är inte det rätta märket eller just den sorten som dom föredrar så då äter dom ingenting. Chipsen har gräddfilssmak istället för barbecue- nej tack! Läsken är fel sort! Åh, ni har köpt nötter! Jaha, det var mixade nötter vi gillar bara jordnötter och kan inte plocka ut jordnötterna ur mixen så då äter vi ingenting. Och så vidare i all oändlighet!

Eller så ska man äta ute och erbjuder att gå till ställen man vet att dom gillar men nej idag vill dom varken äta på den eller den restaurangen och är inte heller sugna på det tredje stället man föreslår. Så otacksamt och hopplöst!

Jag tror jag skrev det förut och jag säger det igen att vi har alla våra favoriter och ett fåtal saker vi absolut inte tål och det är helt okej men när så gott som ingenting duger så är det något stort fel och föräldrarna har inte gjort ungarna någon tjänst som inte har tagit i med hårdhandskarna. Man äter det som bjuds, speciellt om man är bortbjuden, och man kan inte räkna med att äta sina favoriträtter vid varje måltid. Som tonåring borde man fatta det och just suck it up!

Selektiv ätstörning? Måste vara en diagnos som endast existerar i västvärlden.

Undrar om barn i svältande länder som Jemen eller i vissa delar av Afrika kan lida av samma?!?