• Touma

    Min son grinar Lätt!

    Jag har ett problem, min son gråter lätt, över det lilla minsta så grinar han, skriker jag eller pratar med honom eller om jag tittat på honom ifall han gjort ngt fel så grinar han!

    Hans pappa vill gärna inte att man gör honom ledsen samt ha tålamod, men jag har fått nog över att hålla ut för varje gång han gråter!

    Har försökt på lugnt sätt att förklara att det är fel och att det inte löser med att gråta, och att han ska säga ut sina känslor men han är så himla envis samt så tror han att han ska få göra nästan vad han vill genom att gråta och när hans pappa ser honom gråta då blir det heövettw hemma!

    Snälla kan någon hjälpa mig få honom att sluta gråta över allt och inget! Jag har fått nog :?(

  • Svar på tråden Min son grinar Lätt!
  • Touma
    Limajo skrev 2019-11-13 14:25:38 följande:
    Jag har en nioåring som också gråter lätt. Han kan minnas ett gosedjur som kommit bort för tre år sedan och börja gråta. Höjer jag rösten åt honom så börjar han alltid gråta. (Det är bra träning för tålamodet att ha ett sånt barn.)

    Jag anser att jag inte kan säga att en annan människas känslor är fel. Hans känslor, hans rädslor, hans sorg, hans skam etc är hans och om han gråter så är det hans sätt att hantera känslorna. Jag vill förmedla till honom att han har rätt till känslan, men sen kanske han ändå måste ändra beteendet som ledde fram till gråten. Tårar gör inte så att man får ett ny legoask eller får stanna hemma från skolan. Men det måste man som förälder kunna förmedla utan att skälla på gråten i sig.

    Nu hårdrar jag det rejält men tänk alla män som har noll kontakt med sina känslor, kan inte prata med vänner och bryter ihop fullständigt när det väl blir en kris och tar till alkohol, våld eller självmord. Är det en sådan person du vill fostra?
    Jag sitter alltid ner och pratar med honom ifall han haft en dålig dag i skolan, vem som varit dum mot honom samt hur vi kan lösa allt som får honom att bli ledsen och sårad, jag vill förstärka hans personlighet samt tilliten till sig själv så i framtiden så vet han hur han ska lösa saker och ting smidigt.

    Men lagt märke att han envisas hemma för att få "legoask" som du beskrev tidigare oasvett om han rätt eller ej så gråter han över allt! Ibland får jag nog över hur han blockerar mig och blir sur på mig för att jag ej uppfyller hans önskemål så går jag därifrån för att inte visa min ilska då jag blir så arg att jag spricker i mitt rum med stängd dörr! Blir så ledsen själv ! 
  • Touma
    Fighter57 skrev 2019-11-13 22:09:02 följande:

    Tycker också du får konstiga svar här TS. Ja klart det är synd om sin son om denne gråter. Men man kan ju inte börja lipa bara för vad som helst! Det är ju typ som att man gör nåt dumt och sen tror man att man bara kan lipa sig ur situationen. När man är 9 år borde man väl förstå lite mer.


    TACK  för att du förstår mig, tack gode gud !!!!!!!!
    Det är det jag menar, exakt som du skrev det är så jag menade!!!
    Jag vill få honom att sluta med sådana beteende hur i hela friden får jag honom att sluta med det, det är ju det jag är ute efter!

    Har börjat med förbjuda honom från alla sina elektroniska spel för varje gång han har ett fult och elakt beteende som han beter sig mot sina syskon samt när han gråter bara så.
  • Touma
    Överste Senap skrev 2019-11-13 15:19:09 följande:

    Skulle du tänka annorlunda om en dotter som hade lätt att ta till lipen?


    Hur menar du??

    Menar du ifall min dotter grät som min son skulle jag ta det med en tröst osv?
    Nej, jag skulle sträva lika mkt som för min son som min dotter, både har samma rättvisa och skiljer inget om det var en flicka mot pojke! Ingen skillnad alls!
  • Touma
    Aurora Borrealis skrev 2019-11-13 22:16:49 följande:
    Han är rädd för dig! Du skrämmer honom. Pröva att trösta, krama och ge kärlek och tillåt alla känslor få uttryckas. Alla känslor är lika viktiga. Att vara skratta är lika bra som att gråta. Det är inte rätt att förbjuda vissa känslouttryck att bli arg på den som gråter. Gråter han när du ser arg ut finns det anledning till det, eftersom alla känslor har en orsak.
    Han är definitivt inte rädd från mig, han har en tenedens att skrika på mig men med hans pappa så vågar han knappast öppna munnen, det kallas för att vara rädd för någon!

    Jag förbjuder inte min son att uttrycka sina känslor, han uttrycker sina känslor dagligen och jag är stor lyssnar hemma åt mina barn han gråter i min famn över allt som får honom att bli ledsen .

    Men han blir arg och skriker och gråter över saker som han han inte har rätt att vara det. Det är det jag vill få stop på!
  • Limajo
    Touma skrev 2019-11-14 03:12:49 följande:

    TACK  för att du förstår mig, tack gode gud !!!!!!!!

    Det är det jag menar, exakt som du skrev det är så jag menade!!!

    Jag vill få honom att sluta med sådana beteende hur i hela friden får jag honom att sluta med det, det är ju det jag är ute efter!

    Har börjat med förbjuda honom från alla sina elektroniska spel för varje gång han har ett fult och elakt beteende som han beter sig mot sina syskon samt när han gråter bara så.


    Der är ju helt absurt att du ska gå in och bestämma över vilka av dina sons känslor som är rätt och vilka som är fel. Visar han fel känslor tar du bort hans spel.

    Nu tror jag inte på straff mot barn överhuvudtaget men det är ju en himla skillnad att försöka korrigera ett barn som är elakt mot ett syskon och korrigera ett barn för att det gråter.
  • Wolfie13
    Touma skrev 2019-11-14 03:21:26 följande:

    Han är definitivt inte rädd från mig, han har en tenedens att skrika på mig men med hans pappa så vågar han knappast öppna munnen, det kallas för att vara rädd för någon!

    Jag förbjuder inte min son att uttrycka sina känslor, han uttrycker sina känslor dagligen och jag är stor lyssnar hemma åt mina barn han gråter i min famn över allt som får honom att bli ledsen .

    Men han blir arg och skriker och gråter över saker som han han inte har rätt att vara det. Det är det jag vill få stop på!


    Nu skriver du ju själv att han är rädd för sin pappa??

    Kanske därför han gråter
  • Aurora Borrealis
    Touma skrev 2019-11-14 03:21:26 följande:

    Han är definitivt inte rädd från mig, han har en tenedens att skrika på mig men med hans pappa så vågar han knappast öppna munnen, det kallas för att vara rädd för någon!

    Jag förbjuder inte min son att uttrycka sina känslor, han uttrycker sina känslor dagligen och jag är stor lyssnar hemma åt mina barn han gråter i min famn över allt som får honom att bli ledsen .

    Men han blir arg och skriker och gråter över saker som han han inte har rätt att vara det. Det är det jag vill få stop på!


    Om någon gråter ofta för småsaker betyder det att personen är olyklig. Er miljö är negativ. Vem som helst skulle gråtit ofta över allt möjligt om man hade en sådan olyklig stämning hemma. Hade ni varit behagligare skulle inte folk gråtit dagarna igenom hos er, inget är kul och kärleksfullt utan verkar vara mycket hårda ord, skrik, bråk och gråt hos er. Försök tänka på varför barnet är olykligt och gråter för allt alltid, istället för att skratta och trivas. Du får stopp på det om något hos er blir roligt, lättsamt, kärleksfull och trivsamt någon gång.
  • Martin44

    JAG tycker TS inte ska mjäka med denna 9 åring. Slår han, säger ful saker till syster, kompisar eller mamma eller annat olämpligt och börjar gråta när han blir tillrättavisad så ska man inte trösta. Det underminerar. In med honom på hans rum och han ska inte komma ut innan han lugnat ner sig och säger förlåt. Han måste lära sig att det inte lönar sig att grina. Självklart får man ju ha lite fingertoppskänsla hur kraftfullt man ska agera. Gör barnet elakheter så ska det lära sig att det blir konsekvenser ovsett om han grinar medvetet eller omedvetet för att få TS sympati.

    Det är inte normalt för en 9 åring att bete sig som beskrivet.. Ett beetende som är inlärt men absolut går åt ändra på om föräldrarna jobbar ihop.

    Lycka till

  • mammatill6

    Man äger sina egna känslor, ingen annan. Han har rätt att uttrycka sina känslor på det sätt som passar honom. Du kan inte säga till honom att det är fel att uttrycka känslor. Det är inte samma sak som att han får som han vill. Men du äger inte hans känslor.

  • Koncentration
    Touma skrev 2019-11-13 02:28:27 följande:

    Så ni låter era barn gråta över vad som helst och när som helst för att få barnet få sin vija uppfyld? Så när barnet blir 19 år gammal så gråter den över saker som den inte dokänner och allt fel i dens ögon ska det vara rätt?? ÄR det så uppfostran är i nutidens välrd? Då har jag nog valt fel plats att fråga!

    Att gråta är känslor som man får framföra till föräldrar, känslor över vara besviken över saker och ting, ledsen eller sårad det har vi full förståelse för .

    MEN, att gråta över allt och inget är FEL med extremt stora bosktäver, att låta barnet bete sig på det viset så kommer barnet köra över föräldrern när den växer!

    Tack men jag ´behöver nog inte era kommentarer mer för tror ingen har hittils hjälpt mig hur jag kan hjälpa min son och hjälpa mig själv för att få det att bli bättre!  


    Om du inte låter ditt barn få visa sina känslor/gråta, så kommer den förtrycka sina känslor med tiden och i tonåren kommer den ha inre tankar om att det är omanligt/fel att visa känslor vilket han kommer förmodligen ha väldigt svårt med i tonåren där det handlar väldigt mycket om hormoner och känslor. Det kan till och med bli så pass allvarligt att han kommer ha svårt med kontakt till andra och/eller bli väldigt osäker av sig. Kanske dessutom en känslokall typ som han ännu mer kommer ha svårt att hantera vuxna livet.

    Mycket av det du skriver är skrämmande. För det är just en sådan här uppväxt som många vuxna människor kommer ha svårt med saker och ting senare i livet.

    Han kanske upprepar sina ''misstag'' för att han känner sig orättvist behandlad och vill ha uppmärksamhet? Han kanske saknar känslor, bekräftelse och allmän uppmärksamhet ifrån sin mor. Du skriver själv att han är ''bortskämd'' på grund av pappan. Det låter snarare som om han får kärlek ifrån sin far. Men saknar kärlek ifrån sin mor och därav gör sina fel inför dina ögon i desperation av uppmärksamhet. Han gråter nog väldigt ''lätt'' för att han vill ha något ifrån dig. Så som kärlek och uppmärksamhet.

    Har du provat med att vara pedagogisk. Så som att varför han inte får slå. Pedagogisk, inte genom att skrika och skälla. Ta ett snack med honom varför han slår, med lugn och sansad ton. Krama om honom och kalla honom för något fint så som ''Gullunge'' eller något medan du är pedagogisk och ger en förklaring till varför man inte skall slå. Sedan kanske ni skall göra någonting tillsammans, alla ni tre eller hela familjen. Det kan vara nyttigt för honom att gå ut med sin syster på det viset efter att ni har samtalat.

    Att ge saker är inte kärlek. Det kan vara det. MEN han behöver närhet och kemi ifrån båda sina föräldrar.
  • myskmalva

    Jag tror att ni behöver gå djupare in på detta och försöka förebygga så att han inte behöver bryta samman så ofta. Har han det jobbigt i skolan (med t.ex. studierna, kompisar eller en stökig miljö) så att han inte har kraft över till att ta små motgångar på hemmaplan? Har han svårt att sätta sig in i hur andra tänker och känner, så att han inte riktigt kan förstå och hantera att någon inte vill detsamma som han själv? Brottas han med svåra tankar om livet och döden? Att förbjuda honom att vara ledsen och frustrerad funkar liksom inte. Känslorna kommer att finnas inom honom oavsett. Och ditt mål är väl att han ska må bra?

Svar på tråden Min son grinar Lätt!