• Anonym (Hjärnan eller hjärtat?)

    Skapa ett förhållande med slutdatum?

    Hej!

    Jag är väldigt kluven då det finns en tjej som jag vet är intresserad av mig och jag är också intresserad av henne. Vi hade en liten flirt för ett bra tag sedan och hon poppar ofta upp i mina tankar och när jag har pratat med henne så verkar det vara lite likadant hos henne. Men saken är den att våra framtider inte riktigt matchar och sist så gjorde vi slut för att en av oss flyttade iväg och hade vi inte gjort det så hade vi säkert fortsatt längre än vad vi gjorde.

    Men nu är saken den att vi bor nära varandra igen. Vi trivs i varandras sällskap och båda skulle nog vilja ha mer. Vi träffas inte regelbundet eftersom att båda har en typ av känslor för varandra och kan det inte vara vi så blir det bara komplicerat.

    Men så till det som ska diskuteras. Jag pluggar och kommer vara klar om 4 år. I samband med detta så planerar jag att flytta härifrån (till Spanien, USA, asien, Australien) ja, lite var som istället för att leva här. Hon har inte börjat plugga än men har drömmar som jag aldrig hade velat hålla henne borta ifrån och vet att hon innerst inne då kan tänka sig flytta till en annan ort för att plugga till vad hon vill bli om hon inte kan komma in på önskad linje här. Samma sak gäller när jag är klar sen. Jag vill flytta men sannolikt så kommer hon inte kunna flytta med mig och kärlek får en att inte kunna tänka klart när man är inne i det även om man vet vad man "bör" göra.

    Att lämna någon som man bryr sig om men känner att man måste för ens egen skull är en hemsk sak och då talar jag av erfarenhet. Sen å andra sidan är 4 år en lång tid och mycket kan ändras under denna tiden. Men det känns som att jag gör bäst i att hålla mig borta(om hjärnan får bestämma) men hjärtat säger(ni kanske skulle ge det en till chans?). Det spelar ingen roll riktigt vem jag skulle träffa under denna tiden, eftersom att dilemmat kommer att vara detsamma, men hon här har vad jag letar efter hos en tjej, men vill inte såra henne igen och därmed mig själv på köpet...

    Vad tror ni? 
    Har ni varit med om en liknande situation?
    Gör jag rätt i att leva ett mer ytligt liv som singel även om det inte är det jag riktigt vill ha just nu?

  • Svar på tråden Skapa ett förhållande med slutdatum?
  • Anonym (Hjärnan eller hjärtat?)

    Okej det låter som att jag bör hålla mig undan henne och då får det bli så, oavsett vad anledningen är som ligger bakom det.

    Jag har mina planer som jag vill uppfylla och de är viktiga för mig just nu och om jag tydligen inte är mogen nog för den kärlek som ni beskriver så kanske jag gör bäst i att hålla mig borta och jobba på mig själv och som sagt så kanske det i så fall dyker upp någon som passar in i bilden bättre där jag tror att vi kan förbli lyckliga och hålla ihop under en längre tid.

    Jag kanske vet för lite om livet och gör ett misstag eller så vet jag tillräckligt om mig själv för att veta vad jag behöver och hur det påverkar mig själv och människor i min omgivning. Min erfarenhet är att när jag kommer nära en tjej, så har de alltid varit beredda att ge upp allt för att vi ska fortsätta vara nära. Det har inte varit något fel på tjejerna i fråga utan de har kanske varit mer mogna för att bli seriösa i ett förhållande än vad jag är. Men jag vill inte låta någon göra det för min skull, jag vill att man ska vilja någorlunda samma saker och om jag inser om två år att det är orealistiskt så är det en bra lärdom vid en fortfarande relativt låg ålder i min mening.

  • Anonym (C)
    Anonym (Hjärnan eller hjärtat?) skrev 2020-04-30 14:23:44 följande:

    Okej det låter som att jag bör hålla mig undan henne och då får det bli så, oavsett vad anledningen är som ligger bakom det.

    Jag har mina planer som jag vill uppfylla och de är viktiga för mig just nu och om jag tydligen inte är mogen nog för den kärlek som ni beskriver så kanske jag gör bäst i att hålla mig borta och jobba på mig själv och som sagt så kanske det i så fall dyker upp någon som passar in i bilden bättre där jag tror att vi kan förbli lyckliga och hålla ihop under en längre tid.

    Jag kanske vet för lite om livet och gör ett misstag eller så vet jag tillräckligt om mig själv för att veta vad jag behöver och hur det påverkar mig själv och människor i min omgivning. Min erfarenhet är att när jag kommer nära en tjej, så har de alltid varit beredda att ge upp allt för att vi ska fortsätta vara nära. Det har inte varit något fel på tjejerna i fråga utan de har kanske varit mer mogna för att bli seriösa i ett förhållande än vad jag är. Men jag vill inte låta någon göra det för min skull, jag vill att man ska vilja någorlunda samma saker och om jag inser om två år att det är orealistiskt så är det en bra lärdom vid en fortfarande relativt låg ålder i min mening.


    Du verkar ha ångest över att binda dig och när en tjej är okej med att vara tillsammans med dig så får du kalla fötter? Du vill ha kvar kakan och äta den med. Du verkar tycka att de tjejer du hittar blir för "på". Du vill vara fri att kunna ta egna beslut och vill inte någon binder upp sig på dig, då vekar du få ångest? Du har tydligen problem med att ha ett förhållande där du gör upp planer tillsammans med någon. Jag kan förstå att när man är ung vill man vara fri och sattsa på sin karriär och sina drömmar och det gör du rätt i tycker jag. Sattsa på det för annars kommer du säkert ångra dig, det är det du befarar iaf. Sen om 7 år eller så då kanske du är på en plats i livet där du är öppen för att göra upp planer med någon annan. Jag vet inte riktigt vad det är men vissa vill bo själva, andra vara singler efter de haft långa förhållanden sen de var typ 16, en del vill ut och resa, kanske är det en form av personlighetskris eller ett behov av att känna sig fri och självständig och som verkar drabba de flesta som är någon stans mellan 18-25.
  • Anonym (Hjärnan eller hjärtat?)
    Anonym (C) skrev 2020-04-30 14:59:34 följande:
    Du verkar ha ångest över att binda dig och när en tjej är okej med att vara tillsammans med dig så får du kalla fötter? Du vill ha kvar kakan och äta den med. Du verkar tycka att de tjejer du hittar blir för "på". Du vill vara fri att kunna ta egna beslut och vill inte någon binder upp sig på dig, då vekar du få ångest? Du har tydligen problem med att ha ett förhållande där du gör upp planer tillsammans med någon. Jag kan förstå att när man är ung vill man vara fri och sattsa på sin karriär och sina drömmar och det gör du rätt i tycker jag. Sattsa på det för annars kommer du säkert ångra dig, det är det du befarar iaf. Sen om 7 år eller så då kanske du är på en plats i livet där du är öppen för att göra upp planer med någon annan. Jag vet inte riktigt vad det är men vissa vill bo själva, andra vara singler efter de haft långa förhållanden sen de var typ 16, en del vill ut och resa, kanske är det en form av personlighetskris eller ett behov av att känna sig fri och självständig och som verkar drabba de flesta som är någon stans mellan 18-25.
    Nej det handlar inte om att jag är rädd för att binda mig. Vad jag är rädd för när det gäller det är att jag har svårt att hitta tjejer som jag börjar gilla, men när jag väl gör det så vill jag gå all in. Men när jag går all in så förlorar man sig lite i det och med tanke på att planerna är att ändra mitt liv helt om några år så är jag lite rädd för att hamna i en situation där jag antingen behöver välja den jag älskar(då) eller göra det jag alltid drömt om. Detta för att jag vet att det finns många tjejer som kan bli min framtida fru, men vissa av dem kommer kräva uppoffringar som jag inte riktigt känner är värt det, men det är svårt att veta från början.
  • Anonym (C)

    Välj en relation där du har möjlighet att uppfylla dina framtidsdrömmar, välj bort alla andra kärleksrelationer.

  • Anonym (Hjärnan eller hjärtat?)
    Anonym (C) skrev 2020-04-30 15:37:00 följande:

    Välj en relation där du har möjlighet att uppfylla dina framtidsdrömmar, välj bort alla andra kärleksrelationer.


    Ja tänker så med. Kanske slutar med att jag tröttnar på att välja bort bra tjejer för att de inte passar i min fantasivärld men förhoppningsvis så är det värt väntan och letandet i så fall.
  • Anonym (C)
    Anonym (Hjärnan eller hjärtat?) skrev 2020-04-30 15:45:06 följande:

    Ja tänker så med. Kanske slutar med att jag tröttnar på att välja bort bra tjejer för att de inte passar i min fantasivärld men förhoppningsvis så är det värt väntan och letandet i så fall.


    Du verkar vilja träffa någon som vill samma sak som du men inte på grund av dig? Så om en tjej säger att hon kan tänka sig bo utomlands med dig räcker igentligen inte det. Utan hon ska vilja bo utomlands även om du inte hade nämnt det. Det är lite synd tycker jag att du inte kan låta någon annan bestämma åt sig själv vad denna vill göra även om hon vågar sig på att göra något tillsammas med dig som hon kanske inte skulle gjort annars. Men du verkar vara rädd för att hon ska dra någon vals om att hon offrade allt för din skull typ. Men du hittar nog någon som du vill dela livet med som är där du vill vara. Någon som visar dig vägen istället för tvärt om.
  • Anonym (Hjärnan eller hjärtat?)
    Anonym (C) skrev 2020-04-30 17:26:17 följande:
    Du verkar vilja träffa någon som vill samma sak som du men inte på grund av dig? Så om en tjej säger att hon kan tänka sig bo utomlands med dig räcker igentligen inte det. Utan hon ska vilja bo utomlands även om du inte hade nämnt det. Det är lite synd tycker jag att du inte kan låta någon annan bestämma åt sig själv vad denna vill göra även om hon vågar sig på att göra något tillsammas med dig som hon kanske inte skulle gjort annars. Men du verkar vara rädd för att hon ska dra någon vals om att hon offrade allt för din skull typ. Men du hittar nog någon som du vill dela livet med som är där du vill vara. Någon som visar dig vägen istället för tvärt om.
    Saken är det att jag hittade just det och hon skulle komma til Sverige för min skull. Aldrig blivit så sårad i hela mitt liv när vi inte kunde och behövde göra slut trots att båda verkligen ville ha varandra, så nej tack, aldrig igen.
    Då ser jag hellre att det finns en möjlighet till det från början, eller är inställd på ett förhållande med slutdatum och sedan letar efter min framtida fru på platsen som jag flyttar till. Jag är inte stängd för att hitta någon här, men är inte helt säker på hur lätt det lär bli.
  • Anonym (C)
    Anonym (Hjärnan eller hjärtat?) skrev 2020-05-01 13:17:44 följande:

    Saken är det att jag hittade just det och hon skulle komma til Sverige för min skull. Aldrig blivit så sårad i hela mitt liv när vi inte kunde och behövde göra slut trots att båda verkligen ville ha varandra, så nej tack, aldrig igen.

    Då ser jag hellre att det finns en möjlighet till det från början, eller är inställd på ett förhållande med slutdatum och sedan letar efter min framtida fru på platsen som jag flyttar till. Jag är inte stängd för att hitta någon här, men är inte helt säker på hur lätt det lär bli.


    Okej, synd att hon inte kunde flytta. Jag har en kompis kompis som blev tillsammasn med en tjej när hon studerade. De gifte sig, hennes familj är ganska konservativa och noga med sådant, och hon flyttade till Japan och bodde och jobbade där några år så de hade ett distansförhållande under den tiden. Det var säkert ganska tufft men hon kunde inte bara ge upp sina drömmar och det hon arbetat för att uppnå och han stöttade henne i det. Sen tror jag hon flyttat hem igen och att de har barn och hus och så. Han fick liksom köpa läget om de skulle vara tillsammans och de ville verkligen sattsa på varandra.
  • Anonym (Hjärnan eller hjärtat?)
    Anonym (C) skrev 2020-05-01 13:30:15 följande:
    Okej, synd att hon inte kunde flytta. Jag har en kompis kompis som blev tillsammasn med en tjej när hon studerade. De gifte sig, hennes familj är ganska konservativa och noga med sådant, och hon flyttade till Japan och bodde och jobbade där några år så de hade ett distansförhållande under den tiden. Det var säkert ganska tufft men hon kunde inte bara ge upp sina drömmar och det hon arbetat för att uppnå och han stöttade henne i det. Sen tror jag hon flyttat hem igen och att de har barn och hus och så. Han fick liksom köpa läget om de skulle vara tillsammans och de ville verkligen sattsa på varandra.
    Ja, så var det för mig med. Vi provade men visade sig att vi inte skulle kunna lösa visum åt henne. Så istället för långdistans i 4-5 år så valde vi att inte gå igenom det lidandet och göra slut eftersom att de 6 månader som vi hade provat på det redan hade varit tuffa. Det gick, men flera år till av det, nja....

    Och det var bara en ofattbar smärta att veta att du äntligen hittat någon du vill ha, som vill ha dig men det bästa för er är att inte vara tillsammans. Har tänkt igenom det från alla infallsvinklar som finns och ångrat mig och sedan fått inse igen, om och om och om igen att detta är vad som är bäst för oss om vi ska kunna bli lyckliga igen. Antigen på egen hand eller kanske i någon gemensam stad i framtiden, men hon är lite äldre än mig och vill säkert ha barn inom några år och det är nog inte världens hit under en långdistans heller.

    Men vi får se vad framtiden har planerat, men en sak är säker. Jag vill inte gå igenom detta igen. Gör man slut för att man stör sig på varandra eller det finns något som klyver en isär, ja då gör det ont, men man slipper iaf (valfritt svärord) sen. Men i ett fall som detta så har man såklart de känslorna att man vill tillbaka till sitt ex men måste hålla sig stark eftersom att man annars aldrig kan börja läka. Du vet att hon hade valt dig och du henne, men det spelar ingen roll för ni kan inte.
  • Anonym (C)
    Anonym (Hjärnan eller hjärtat?) skrev 2020-05-01 13:46:43 följande:

    Ja, så var det för mig med. Vi provade men visade sig att vi inte skulle kunna lösa visum åt henne. Så istället för långdistans i 4-5 år så valde vi att inte gå igenom det lidandet och göra slut eftersom att de 6 månader som vi hade provat på det redan hade varit tuffa. Det gick, men flera år till av det, nja....

    Och det var bara en ofattbar smärta att veta att du äntligen hittat någon du vill ha, som vill ha dig men det bästa för er är att inte vara tillsammans. Har tänkt igenom det från alla infallsvinklar som finns och ångrat mig och sedan fått inse igen, om och om och om igen att detta är vad som är bäst för oss om vi ska kunna bli lyckliga igen. Antigen på egen hand eller kanske i någon gemensam stad i framtiden, men hon är lite äldre än mig och vill säkert ha barn inom några år och det är nog inte världens hit under en långdistans heller.

    Men vi får se vad framtiden har planerat, men en sak är säker. Jag vill inte gå igenom detta igen. Gör man slut för att man stör sig på varandra eller det finns något som klyver en isär, ja då gör det ont, men man slipper iaf (valfritt svärord) sen. Men i ett fall som detta så har man såklart de känslorna att man vill tillbaka till sitt ex men måste hålla sig stark eftersom att man annars aldrig kan börja läka. Du vet att hon hade valt dig och du henne, men det spelar ingen roll för ni kan inte.


    Förstår att det är tufft. Hoppas du mår bättre med tiden. Satsa på annat ett tag än förhållanden, som du själv verkar vara inne på att göra. Hoppas det löser sig, vilket det säkert gör. Ha det bra!
  • Anonym (svårt)
    Anonym (Hjärnan eller hjärtat?) skrev 2020-05-01 13:17:44 följande:
    Saken är det att jag hittade just det och hon skulle komma til Sverige för min skull. Aldrig blivit så sårad i hela mitt liv när vi inte kunde och behövde göra slut trots att båda verkligen ville ha varandra, så nej tack, aldrig igen.
    Då ser jag hellre att det finns en möjlighet till det från början, eller är inställd på ett förhållande med slutdatum och sedan letar efter min framtida fru på platsen som jag flyttar till. Jag är inte stängd för att hitta någon här, men är inte helt säker på hur lätt det lär bli.
    Jag förstår att man vill undvika långdistans och flytt när man blivit bränd tidigare.

    Min man var gift i sitt hemland. Efter flera år blev det skilsmässa pga svartsjuk fru. Han kände en person som bodde i ett annat land, ca 500 mil bort, och blev förälskad. Hon ville flytta till honom, men två gånger avstod hon från att gå på flygplanet, och gjorde sedan slut för att hon inte klarade flytten. Han blev förkrossad.
    Sedan träffades vi. Också långdistans. Ca 1000 mil isär. Under nästan 2 år sågs vi bara var 3e månad. Han var självklart tveksam först, med tidigare erfarenheter i bagaget. Trots allt kändes det såpass bra att han valde att flytta till mig. Han har nu bott här i 9 år.
    Själv hade jag innan dess dissat alla som bodde längre bort än typ 3 mil, eftersom det verkade jobbigt. När jag fann den rätte var inte avståndet viktigt längre.

    Kanske kommer du ändra dina prioriteringar i framtiden, kanske inte. Hur som helst skall du inte göra något som känns fel.
  • Anonym (Hjärnan eller hjärtat?)
    Anonym (C) skrev 2020-05-01 14:25:42 följande:
    Förstår att det är tufft. Hoppas du mår bättre med tiden. Satsa på annat ett tag än förhållanden, som du själv verkar vara inne på att göra. Hoppas det löser sig, vilket det säkert gör. Ha det bra!
    Får nog bli så ja. Hoppas allt är och förblir bra med dig med!
  • Anonym (Hjärnan eller hjärtat?)
    Anonym (svårt) skrev 2020-05-01 16:05:19 följande:
    Jag förstår att man vill undvika långdistans och flytt när man blivit bränd tidigare.

    Min man var gift i sitt hemland. Efter flera år blev det skilsmässa pga svartsjuk fru. Han kände en person som bodde i ett annat land, ca 500 mil bort, och blev förälskad. Hon ville flytta till honom, men två gånger avstod hon från att gå på flygplanet, och gjorde sedan slut för att hon inte klarade flytten. Han blev förkrossad.
    Sedan träffades vi. Också långdistans. Ca 1000 mil isär. Under nästan 2 år sågs vi bara var 3e månad. Han var självklart tveksam först, med tidigare erfarenheter i bagaget. Trots allt kändes det såpass bra att han valde att flytta till mig. Han har nu bott här i 9 år.
    Själv hade jag innan dess dissat alla som bodde längre bort än typ 3 mil, eftersom det verkade jobbigt. När jag fann den rätte var inte avståndet viktigt längre.

    Kanske kommer du ändra dina prioriteringar i framtiden, kanske inte. Hur som helst skall du inte göra något som känns fel.
    Det är en fin historia. För min egen del så ändras saker för mycket nu och just det hade inte varit optimalt nu eller inom en snar framtid...

    Jag ser dock fram emot att träffa någon som jag vill göra allt för, hoppas jag bara är redo nästa gång så att man slipper såna här dilemman för de är väldigt tuffa att ha att göra med, men samtidigt är det en risk för kärleken, men man behöver vara villig att satsa på att det kanske inte blir guld och gröna skogar och tror inte att jag är det i dagsläget...

    Kul iaf att det löste sig för er och jag hoppas att de förblir bra mellan er!
Svar på tråden Skapa ett förhållande med slutdatum?