• RiaraMaria

    Tidig vattenavgång i vecka 16. Hotande missfall

    Väljer nu att skriva en egen tråd om detta så den går att söka på då jag haft tröst i att läsa liknande fall från 2017.

    Jag är i vecka 17+ nu enligt sista mens. Typ en vecka mindre enligt kub ul i vecka 12.

    Sedan vecka 16 ca kom mina blödningar tillbaka. Jag hade en i vecka 10, en minimal, då förlorade jag en tvilling o ett myom upptäcktes. Sedan dess har de bara talat om ökad missfallsrisk men allt fortskred. Hade även lite ljusa blödningar o rikliga flytningar i vecka 12 efter kub ultraljudet i några dagar. Även det gick över. Men sedan i vecka 16 kom det tillbaka. Hade då haft rikligt av ngn vätska o blod blandat ända sedan läkaren kollade upp mitt myom. Det höll i sig från torsdagen till måndagen då jag åkte till gynskuten. Där visade det sig att barnet nästan inte hade något vatten kvar och den i skalle överläkaren sa att egentligen borde vi bara avsluta här och nu men du kan gå hem och vänja dig vid tanken. Fick ett återbesök på måndagen efter, eftersom fredag var midsommar och jag ville inte veta över helgen om fostret dött.... Måndagen kommer och läget är samma. Bara lite vatten under rumpan på fostret men det lever o rör sig! Denna gången är överläkaren lite mjukare och förstår att jag vill fortsätta så länge inget händer. Besöket innan topsade de och konstaterar gbs streptokocker som jag även hade på slutet av min förra graviditet för 12 år sedan och min dotter föddes sjuk i det i vecka 34+5. Så jag fick två sorters antibiotika. De upplyser mig om den höga missfallsrisken och infektion hos mig och att jag ska vara mycket uppmärksam. Om jag får infektion är det kört då mjäkar de inte. Den första läkaren var ung och otroligt trevlig, pedagogisk upplysande, lugn och mjuk. Han kallade in överläkaren för extra konsultation. Jag får en återbesökstid till fredag som skulle varit imorgon då.

    Men inatt blev jag rädd. Nätterna har varit lugna sedan i måndags annars. Torrt trosskydd o torrt hela dagarna tills jag går en hundpromenad eller åker bil. Då har det kommit en minifläck med flytning o ljusrosa i. Inatt kom det lite mörkare. Det kom en 5 mm blodklump men framförallt ilade det. Blev jätterädd o sov dåligt. På morgonen på toaletten ploppade det ut en stor blodkoagel och när jag åt frukost drog livmodern ihop sig kortvarigt men ofta. Det gjorde knappt ont men eftersom bilen var på lagning å jag har 30 min till sahlgrenska med spårvagn åkte jag dit så fort jag kunde. Kom in nästan direkt. Kom en till koagel där när jag lämnade urinprov. Grät hos sköterskan som kände igen mig från vecka 10. Hb var bra på 125, crp o blodtryck likaså.

    Väl inne hos samme, unge, goa läkare så fick jag se barnet igen. Lika lite vatten dvs 20 mm vid rumpan men hjärtat slog och det hade hicka!! Han kollade mycket, mycket noga. Min livmodertapp var en mm mer öppen än sist men inte oroväckande och den var helt normallång och opåverkad. Hade ingen blödning i buken men en koagel under barnets rumpa i vattnet. Han berättade att de får in många sådana här ofarliga blödningar före vecka 18. Det är oftast moderkakan som är känslig o växer i takt med livmoderns snabba tillväxt i vecka 16-20.

    Han sa att det verkar hoppfullt tycker jag. Det har de inte sagt innan!! Min infektionsrisk är hög dock. Vid minsta feber känning eller andfådd o påverkad så ska jag åka in. Likaså om jag får mer ont o blödningar. I gynstolen upphörde mina sammandragningar. Han kallade in överläkaren denna gång en kvinnlig. Hon sa samma sak. Du kan avvakta hemma. Men börjar det sätta igång ett missfall bör du komma hit då det kan blöda mycket. De tog bort min tid imorgon och sa att om inget händer så är nu nästa grej rutinultraljudet om en vecka.

    I samma veva när jag skulle gå ringde de från östra. Jag hade bett om det på 1177. Berättade läget. De sa att allt såg ju fint ut i vecka 12. När du kommer på fre ska vi göra allt vi kan. Vi har duktig personal, bra maskiner och lyckas vi inte se och mäta det vi vill så har vi MR röntgen att ta till! Hennes ord gjorde mig verkligen trygg. Beroende på vad de kommer säga för vecka så kommer jag tillhöra dem på östra efter vecka 18.

    Nu kan jag bara hoppas allt går bra. Helst att det blir lite mer vatten också... Åkte sportbil igår em och den är så nära marken så vartenda gupp känns och min sambo körde fort i kurvorna. Efter det kom detta... Vi börjar misstänka sådana vibrationer skapar blödning så det gör vi inte om mer!!!

    Läst på och hicka ska vara ett bra tecken. Barnet utvecklas åt rätt håll då. Tränar diafragman och därmed också sväljrörelser. Jag hoppas så att det har vatten då och då så det kan öva på att andas.

    Nu har jag vilat o tittat på film. När jag går till toaletten rinner det till lite. Men det är gammalt och mörkt nu. Inga mer klumpar hittills. Livmodern blir hård ibland men annars är det lugnt.

  • Svar på tråden Tidig vattenavgång i vecka 16. Hotande missfall
  • Nykär15
    RiaraMaria skrev 2020-06-27 12:01:49 följande:

    Tyvärr det sket sig. Satte mig o kissade i det gröna vid husvagnen när fostret gled ur mig. Dött. På väg in nu då moderkakan är kvar då alla sammandragningar stannat upp. Vi är såklart ledsna men samtidigt oerhört lättade den känslomässiga berg och dalbanan är över nu.


    Åh nej, beklagar det djupaste <3 hoppades så för er :(

    Många många kramar <3
  • RiaraMaria

    Ville bara uppdatera. Blev operation. Moderkakan satt hårt fast o förlorade en liter blod. Har kollat mig på uppvaket i sex timmar. Fastande med dropp o kateter o oxycontin dropp för livmodern ska dra ihop sig. Nu på avdelningen til imorgon em om allt går bra. Fått blodstillandd tabletter. Hade inte ont under värkar o när fostret gled ut o inte efter heller. Känner mig helt trygg vi har en fantastisk sjukvård! Hade bra hb på 128 så har 102 nu som tur e. Blir inga mer barn. Jag är faktiskt bara lättad nu. Visst kommer jag gråta när sambon släpper fram sin sorg sen men det är ok. Jag är glad jag gjorde allt jag kunde det dog o stötte ut tillslut lugnt o fint utan smärta. Fick se det dessutom det hade jag inte fått annars o sambon med. En liten perfekt tjej för sin ålder. Min sambo känner oxå att det var bra. Han som inte sett ett enda ul behövde få se o förstå på riktigt o gå vidare sen. Jag var helt lugn hela tiden. Oundvikligt är oundvikligt. Tänkte bara berätta att missfall kan gå fint, lugnt o smärtfritt till. Visst förlorade en liter blod här sen men är trygg här. Fått blodstillande tablett. Nu kan jag njuta av min semester (kommer dock sjukskriva mig två veckor). Kan gå promenad igen o dricka vin. Bara inte ha sex o bada på ett tag.

  • Tiffany

    Jag har läst från börjar och beklagar det tuffa ni fått gått igenom. Vad skönt endå att du ej hade ont och fått bra vård .. krya på dig!!

  • Nykär15

    Ligger du på KK Sahlgrenska? Har själv akutopererats där efter MA (som vi dock födde ut på Östra, vi träffade med vår lilla och sa farväl till den vackraste minimänniskan som nu ligger i minneslund). Förlorade massa blod med och låg på CIVA en natt, så rädd de skulle ta livmodern om blödningen inte slutade...men till slut lugnade de sig. Håller med om den fantastiska sjukvården <3

    Nu får du läka tillsammans med din man, njuta av sommaren och veta att du gjorde allt du kunde för er lilla tjej <3

    Jag blöder med nu sen i onsdags, så vi förlorar nog med vår lilla snart...tror dock redan det avstannat men kroppen inte fattat...så väntar nu bara. Har ul på torsdag så får nog mer besked då om det inte kommit ut innan...

  • RiaraMaria
    Nykär15 skrev 2020-06-28 07:42:34 följande:

    Ligger du på KK Sahlgrenska? Har själv akutopererats där efter MA (som vi dock födde ut på Östra, vi träffade med vår lilla och sa farväl till den vackraste minimänniskan som nu ligger i minneslund). Förlorade massa blod med och låg på CIVA en natt, så rädd de skulle ta livmodern om blödningen inte slutade...men till slut lugnade de sig. Håller med om den fantastiska sjukvården <3

    Nu får du läka tillsammans med din man, njuta av sommaren och veta att du gjorde allt du kunde för er lilla tjej <3

    Jag blöder med nu sen i onsdags, så vi förlorar nog med vår lilla snart...tror dock redan det avstannat men kroppen inte fattat...så väntar nu bara. Har ul på torsdag så får nog mer besked då om det inte kommit ut innan...


    Usch lider med dig. Jag har inte blött mycket efter ingreppet. Får åka hem 12 idag. Är bara fruktansvärt öm i luftrören långt ner då jag tydligen fick spasmer i dem när de skulle extubera mig o näsblod så de fick intubera mig igen.
  • Nykär15
    RiaraMaria skrev 2020-06-28 10:16:23 följande:

    Usch lider med dig. Jag har inte blött mycket efter ingreppet. Får åka hem 12 idag. Är bara fruktansvärt öm i luftrören långt ner då jag tydligen fick spasmer i dem när de skulle extubera mig o näsblod så de fick intubera mig igen.


    Usch då, ta hand om dig nu <3
  • RiaraMaria
    Nykär15 skrev 2020-06-28 11:02:34 följande:

    Usch då, ta hand om dig nu <3


    Tsck. Mår bra egentligen men med en fjärde graviditet så känns eftervärkarna värre än när barnet kom. Ipren hjälper. Blöder knappt nåt. Luftrören bättre men otroligt stel o träningsvärk i nacke o axlar får ont om jag lyfter hakan i vädret. Otroligt trött o Matt.
  • viseversa

    var en nästan exakt likadan tråd för några år sen. Ts i den tråden kämpade för sitt barn och fick enm frisk flicka i v 26 tror jag det var som klarade sig strålande trots sin tidiga födsel. Hennes vatten hade också gått väldigt tidigt men hon hade vägrat ge upp. 

  • RiaraMaria
    viseversa skrev 2020-06-28 20:42:34 följande:

    var en nästan exakt likadan tråd för några år sen. Ts i den tråden kämpade för sitt barn och fick enm frisk flicka i v 26 tror jag det var som klarade sig strålande trots sin tidiga födsel. Hennes vatten hade också gått väldigt tidigt men hon hade vägrat ge upp. 


    Vi gav inte heller upp. Men jag hade blödningar det hade inte hon förrän barnet kom så min prognos var urusel. Vi gjorde allt vi kunde. Varför jag blödde vet vi inte men antingen retade de hål på fosterhinnan eller så var det infektionen jag fick med gbs streptokocker. Det blir ju så här ibland. Jättetråkigt men för oss börjar livet gå vidare nu. Jag är så glad barnet kom ut vid husvagnen lugnt o smärtfritt. Vi fick se det. Nu efteråt är det bara jobbigt att min kropp tror den fött barn och igår stasade mina bröst rejält. De har svullnat upp o blivit varma o hårda. Går omkring med amningsbh o ullinlägg och tar Ipren och låter bli att röra vid dem så ska det lugna sig. För min syster som fick MA i samma vecka gick det över på en vecka. Det är värre än vid jobbig pms men mindre än när bröstmjölken rinner till vanligtvis för mig. Så uthärdligt. Det jobbiga är att det påminner mig om tiden efter jag fött barn. Men nu finns inget barn. Det är fortfarande delade känslor. Min sambo förlorade möjligheten någonsin få blir far mer än bonuspappa till mina tonåringar. Och samtidigt så var det ju inte ett planerat barn så livet återgår till som innan. Nu behöver vi inte fundera på flytt om ett par år från lägenheten vi flyttade in i för bara ett år sedan. Som vi bara älskar. Det är en otroligt liten fyra som vi fått planera väl med smart förvaring och ett barn hade knappt fått plats. Jobbigt är också att jag snart måste ta itu med grejerna jag fixade. Ge bort lite tygblöjor till syrran och sälja resten. Ge tillbaka selarna jag lånat och avboka min kö till barnvagnsförrådet. Sådana grejer. Blev ledsen när preglife skickade Mail till mig idag jag gått in i vecka 19 (18+1) och raderade det illa kvickt. Har blåmärken och är öm där de satte nålarna på mig och de påminner mig också. Men blöder knappt något. Mitt låga hb kommer ta tid få upp. Trots järntillskott. Är sjukskriven från min semester. Orkar gå lugnt ca 3 km men är trött efteråt som om jag gått en mil. Har ju en bra grundkondition så det beror på hb t. Håller på och rensar bort gräs från buskarna runt vår lilla gräsplätt vid husvagnen. Det orkar jag och är lite som terapi att göra fint. Men somnat som en stock på kvällarna och rätt så tidigt. Så jag sover ju bra.
  • MinNaj13

    Jag vill först säga att jag är så stolt över alla som delar med sig. Detta har hjälp mig väldigt mycket då jag just nu har PPROM i vecka 19 (strax innan 20) är snart i vecka 22.

    Har sökt och sökt efter liknande historier men de är få. Fick kontakt med en otroligt hjälpsam mamma som startat gruppen ?PPROM Sweden? på Facebook nyligen. Gå med om du är i detta eller har erfarenhet som kan hjälpa andra, om ni orkar.

    Skriver detta för den som behöver det nu och eventuellt längre fram även om jag hoppas ingen ska behöva sökan information om tidig vattenavgång mer.

Svar på tråden Tidig vattenavgång i vecka 16. Hotande missfall