Är min sambo alkoholist?

Tack alla som svarat men jag vet fortfarande inte hur jag ska ta upp ämnet med honom. Vill inte göra honom arg eller skämta bort det eller bli förnärmad för då blir det ju ingen ändring.

Ja, han är alkoholist.

Du bör inte leva ihop med honom när han nu är en fara för barnen.

Du är redan medberoende.

En sak jag inte förstår...

Jag vill inte skylla på dig, för situationen är helt och hållet din sambos fel, och hans skyldighet att erkänna sin alkoholism och gå med på behandling (men det kan ta flera decennier till).

Det jag inte förstår är hur du (trots att du inte har någon skyldighet till detta) inte gjorde mer för att hjälpa hans tidigare barn. Tex, hur kommer det sig att du inte hjälpte till med läggning, utan lät 10-åringen sitta och se handfallen ut i soffan vid midnatt, och 9-åring fått somna på en annan soffa? Är det helt omöjligt för dig att ta hand om hans barn lite (som sagt - ingen skyldighet, men det känns märkligt)? Skulle inte du kunnat få dem att gå och lägga sig, borsta tänderna osv? Du visste ju att pappan inte var kapabel till det.

Skulle du kunna filma honom när han är såpass full, så han får se sig själv när han är nykter? Film och foton kanske kan få honom att tänka till lite?

Det finns tester som vården använder, tex AUDIT där man fyller i om man har riskabelt drickande.

alkoholhjalpen.se/sites/default/files/Bilaga%204%20AUDIT.pdf

doktorerna.com/tolkning/audit-tolkning/

Jag mår så dåligt av att läsa det här. Du måste skydda både ert gemensamma barn samt hans barn. Det här är inte normalt.

Mina föräldrar var ändå mer städade än din sambo men det har satt djupa spår i mig. Jag kommer så väl ihåg vad obehagligt jag tycke

det var och vad otrygg jag kände mig så snart vinet åkte fram och mina föräldrar blev förändrade.

Jag försökte säga ifrån och be dom att inte dricka mer men de ville inte förstå och praktiskt taget dumförklarade mig för att jag hade fel och att de inte alls var påverkade. Jag slutade försöka och satt istället på helspänn hela kvällen och vågade inte slappna av.

Här får man inte bli påverkad när barnen är vakna. Det är strikt förbjudet. Och påverkad och förändrad blir man rätt snabbt med alkohol i kroppen.

Mina föräldrar hade noll koll på mig under deras middagar/fester. Försvann till och med någon gång mitt i natten men inte ens det fick dom att inse problemet.

Nej alkohol och barn hör inte ihop. Hade min sambo varit full och råkat lägga sig på barnet och efter det tillåtit sig att bli full i närheten av barnet igen så hade jag flyttat. Jag hade inte stannat en minut till i samma hus.

Lämna honom och ställ krav på nykterhet för att ge förhållandet en chans till. Ditt barn förtjänar inte att du är kvar i det hör förhållandet. Han är alkoholist och han skadar sina barn. Den lilla fysiskt och de stora psykiskt.

Förstår att det kan verka märkligt men jag känner inte hans barn så väl att jag vågar säga till dem nånting alls. Hade själv lite olika styvföräldrar som skulle "uppfostra" och säga åt mig en massa saker så jag har valt att ge dem space och låta dem vänja sig vid mig då vi som sagt inte har träffats så ofta pga de har sin pappahelg när jag hade min jobbhelg.

De är ganska slappa med sånt som att borsta tänderna etc, jag vet att han har dåligt samvete för skilsmässan så på helgen vill han att de ska ha kul.

(Hur bra nu det har gått...).

Idag skyllde han ifrån sig på kompisen som blandat för starka groggar. Vi har inte prata om det än eftersom barnen är med men jag vet ju att jag måste ta upp det när vi blir ensamma.

Han har sagt att exet lämnade honom för att han alltid jobbade och det lät för det gör han nu med men kanske att han drack mycket på helgerna då oxå.

Jag är väldigt dålig på att ta konflikter så det här är skitjobbigt...

Ja jag minns hur obehagligt jag tyckte det var när vuxna drack även om de inte blev fulla. Tyckte det var skitjobbigt och kunde höra på min mammas röst om hon så bara druckit en klunk vin. För mig är det en självklarhet att inte dricka alkohol alls med ett barn, sen är jag rätt så lättpåverkad oxå. Vet att det finns de som kan dricka en cider till maten och inte bli påverkade alls.

ALLA är inte så. Jag känner igen allt du skriver när det gäller mamma och hennes man. Men pappa däremot drack mer, det vet jag och på honom märktes ingenting.

Min 12-åriga dotter har sagt att hon aldrig sett mig berusad, och då dricker jag iaf två glas vin per dag. En flaska på helgen. Jag och barnen pappa bor ihop och jag njuter av ett gott vin. Ska man aldrig få dricka dp vi alltid har barnen hemma? .för mig är det ingen självklarhet.

Om vi däremot drack oss fulla eller om sambon gjorde det hade det inte vart ok.

Vet inte varför du tar åt dig, det står klart och tydligt att jag vet att det finns de som kan dricka utan att bli påverkade. Jag blir berusad på ett glas vin, skulle jag dricka lika mycket som du gör skulle jag vara full varje dag.

Dessutom är mitt barn 4 månader inte 12 år.

Vet inte varför du tar åt dig, det står klart och tydligt att jag vet att det finns de som kan dricka utan att bli påverkade. Jag blir berusad på ett glas vin, skulle jag dricka lika mycket som du gör skulle jag vara full varje dag.

Dessutom är mitt barn 4 månader inte 12 år.

Ok, nä jag drack inte heller när barnen var små. Och oavsett mängd så handlar det om berusningen som du säger.