• syster yster

    Ni som haft yrsel i samband med stress, hur var det för er?

    Hej!

    Har haft en period med rejäl ångest och stess. Efter den perioden så är jag gungig. Det är som att det gungar till när jag går osv. Det snurrar inte eller något sådant utan känns mer svajig. Någon som haft liknande? Jag har lyckats hålla ångesten i schack så det beror inte på det. Däremot har jag förstått att yrsel eller ostadighet kan bero på stess.

  • Svar på tråden Ni som haft yrsel i samband med stress, hur var det för er?
  • Nakica

    Omg lider av samma.

    Vad tråkigt att ingen har svarat på tråden,är också nyfiken hur de löste detta.

    Jag var också väldigt stressad på sista tiden,samt hade mycket ångest.

    Nu när jag lärde mig hur jag ska hantera det började jag känna mig såååå ostadig,som att gå på båten. Vet inte hur jag ska förklara...

    Det är inte yrsel men är helt enkelt ostadig,är hela tiden rädd att jag ska ramla. Så obehagligt.

    Hur går det för dig?

  • syster yster

    Har precis samma som dig! Det är som att gå på en båt och det gungar på något konstigt sätt. Jag var hos läkaren idag och blev sjukskriven ett par veckor för att få varva ner å ta det lite lugnt. Hoppas det kan hjälpa, att slippa stressa.

    Hur hanterar du din ångest? Är du ostadig hela dagarna eller är det värre nån tid på dagen?

  • Nakica
    syster yster skrev 2020-11-06 21:03:12 följande:

    Har precis samma som dig! Det är som att gå på en båt och det gungar på något konstigt sätt. Jag var hos läkaren idag och blev sjukskriven ett par veckor för att få varva ner å ta det lite lugnt. Hoppas det kan hjälpa, att slippa stressa.

    Hur hanterar du din ångest? Är du ostadig hela dagarna eller är det värre nån tid på dagen?


    Jag är absolut emot medicin så försöker iallafall tänka positivt när det gäller ångest :) .

    Har två små barn,så mycket att göra...Ibland glömer jag bort ångesten,ibland kommer hon smidigt endå????.Men jag försöker vara ute med barn så mycket som det går,håller på att göra nånting hela tiden bara jag inte sitter och tänker.

    När det gäller ostadighet finns inte mycket att göra,jag försöker också att ta det lite lungt men undrar om det värkligen hjälper,vi kan spänna oss omedvetet också,är lite osäker på hur ska man göra så att detta försvinner,hatar denna känsla.

    Aså i princip nästan hela dagen,mest om jag rör på mig snabbt eller vill snabba på med nånting,då kan jag känna att jag måste göra det lite långsammare :/.
  • Avenia

    Upplever ofta samma sak. Har haft en stressig period och det gungar ofta. Känner andra som upplever samma sak så det är rätt vanligt. Det är ett tecken på att du måste ta det lugnare.

  • Magical
    syster yster skrev 2020-11-04 17:55:13 följande:

    Hej!

    Har haft en period med rejäl ångest och stess. Efter den perioden så är jag gungig. Det är som att det gungar till när jag går osv. Det snurrar inte eller något sådant utan känns mer svajig. Någon som haft liknande? Jag har lyckats hålla ångesten i schack så det beror inte på det. Däremot har jag förstått att yrsel eller ostadighet kan bero på stess.


    För mig var det inkörsporten till att bli sjukskriven för utbrändhet, så var försiktig! 
  • TAndersson

    En sak kan jag med säkerhet säga. Det vore högst onormalt att inte ha någon form av känning efter eller under en längre period av hög stress, ångest eller ett trauma av något slag. Det går åt en ohygglig mängd energi när man konstant är på helspänn. Kroppen behöver återhämtning, det är ett biologiskt faktum.

    Jag hade dessa symptom av och till under en period, och kan fortfarande få dem ibland (dock väldigt sällan numera). När det händer så är jag alltid inne i en period av hög strress, eller precis efter. Så för mig är kopplingen stress <-> ostadighetskänsla solklar.

    Det är variande hur "illa" det är. Ibland känns det bara lite dimmigt, medans det andra gånger känns som jag suttit och blåst upp en hel luftballonger helt själv. En bra beskrivning (i mitt fall) är att det är som en spänningshuvudvärk utan värk. En annan, kanske bättre beskrivning, är att det känns som att man är rejält bakfull.

    Jag har läst en hel del om detta och just ostadighetkänslor verkar vara ett rätt vanligt symptom vid ångest och stress.

    Jag lider inte nämnvärt av detta numera, utan har accepterat att jag får stressrelaterade känningar då och då. Jag vet vad det är, vad det beror på, och att det inte är farligt. Insikten att det är så här min kropp kan reagera på stress är väldigt nyttig. Den motverkar att man hamnar i den onda cirkeln där oro föder mer oro, vilket otvivelaktigt leder till mer långdragna episoder.

    Resterande text är kanske mer för er som lidit av detta en längre period och letar efter tips om vad man själv kan göra för att bekämpa denna oreda. Men först vill jag nämna det uppenbara; om du mår dåligt och är orolig, hör av dig till din vårdcentral. Informationssökning och att bolla ideér på forum i all ära, men det bästa är givetvis att först låta en läkare bedöma om det finns andra skäl till varför du mår som du gör. Alla tips nedan är dock ganska harmlösa och gränsar till och med till sunt förnuft, men återigen, vårdcentral först, eventuell självhjälp sen. Mitt egna läkarbesök resulterade i punkt 3 nedan.

    Detta är saker som jag försöker leva efter själv, och som jag vet fungerar på mig. Chansen är stor att de även fungerar för dig. De kommer i alla fall att hjälpa dig en bra bit på vägen. Nackdelen är väl att det krävs ett visst mått av disciplin. Men som karaktären Dr. Kelso sa, Nothing in this world that is worth having comes easy.

    Listan är i all ärlighet lite cheesy, och skulle kunna vara hämtad från Aftonbladets hälsosektion, men även om så vore fallet, så finns det en anledning till varför det tjatas så mycket dessa punkter, speciellt 1-4.


    Sömn, Se till att få tillräcklig nattsömn. Detta är något som måste prioriteras. Se punkt 2.


    Lägg om dina rutiner och se över dina prioriteringar. Om du ofta går in i perioder av hög stress eller ångest, så är det troligen något som inte riktigt fungerar som det ska. Se om du kan göra dig av med ett eller flera "måsten", som egentligen inte är "måsten". Hur som helst så måste du anpassa tillvaron till din nuvarande kapacacitet.


    Daglig motion. Ta en promenad på minst 30 minuter, minst fem dagar i veckan ute i friska luften. Skogspromenader är särskilt bra. Om du är hopplöst otränad eller orkeslös kan du alltid börja med 10-15 minuter åt gången och jobba dig uppåt. Allra bäst är sådan motion som höjer din puls till runt 70% av maxpuls under 30-40 minuter (vanlig löpträning) minst tre dagar i veckan. Men är du otränad så börjar du med promenader och ökar gradvis takten under flera veckors tid. Du kommer förmodligen att börja skymta diverse positiva hälsoeffekter ganska tidigt.


    Tänk på vad du äter och dricker. Undvik sånt som skjuter blodsocker/blodtryck i höjden. Skippa snabbmat, halvfabrikat, läsk, chips, godis (särskilt lakrits) etc. Satsa på gammal hederlig husmanskost, frukt och grönt samt nötter och andra nyttigheter. Men tänk fortfarande på att hålla ner intag av salt och socker. Försök även att dra ned på koffein och nikotin om du kan, då det är kraftiga stimulanter som kan framkalla ångest och förstärka effekterna av stress. Ät regelbundet och undvik småätande. En öl eller ett glas vin hit eller dit är inga problem, men undvik att dricka så att du blir bakis dagen efter.


    Hitta något roligt som sysselsätter dig mentalt. Hur ofta känner du negativ stress och/eller ångest medans du gör något som slukar all din koncentration? Inte så ofta, gissar jag på. Det här handlar om att ge dig själv en välförtjänt paus från negativa tankar, oro och generellt ältande.


    Kontrollera din andning. På vissa, inklusive mig själv, fungerar det ibland väldigt bra när man känner att stressen är på väg att gå överstyr. Googla "andningsövningar" och följ instruktionerna. Det finns en bra guide på 1177.se som heter "Avslappning genom andning" eller liknande.

    Om du känner att du inte har tid för dessa, ta dig tid. Punkterna 1-4 är absolut nödvändiga i mitt tycke.

    Med hopp om att du snart mår bättre!
  • syster yster

    Tack snälla för alla råd. Har blivit sjukskriven ett par veckor och detta har varit första veckan. Har känt mig ännumer trött denna veckan. Helt slut i huvuvdet och trött å gungig. Blir kanske så när man helt plötsligt kopplar av. Har försökt att ta det lugnt denna veckan å vila å inte stirra upp mig men så svårt det är. Tänkte börja med promenader nästa vecka och tänkte testa yoga med för att lära mig slappna av. Är emot all medicinering så hittade något som heter ksm66 som verkar funkat bra för väldigt många. Hoppas det vänder snart å jag känner mig piggare för denna veckan har varit riktigt tung.

  • Nickoo11

    All yrsel mår bra av vestibulära övningar, det har hjälpt mig att bli mindre rädd för min yrsel. Googla så hittar du olika övningar där du utsätter dig för yrseln.

  • syster yster

    Har börjat fundera på om min ostadighet beror på spänning. Läst om spänningsyrsel och det kan ju vara ostadighet med. Sitter flera timmar på jobbet som en ostbåge å sen kollar man ju på mobilen å så med. Varenda dag så har jag mina axlar uppe vid öronen av stress. Har börjat tänka på det nu varenda dag så att jag sänker axlarna och slappnar av. Men har väldigt ont i ryggen märker jag nu när jag slappnat av. Testade att köra lite övningar jag hittade från TV4 och bara efter någon minut blir jag helt slut i nacken. Kan ostadigheten kanske vara en blandning av dålig hållning å ont i nacken och stress å oro?

  • Nakica

    Absolut...I mitt fall var det så.

    Du borde testa gå till en kiropraktör.

    Mig hjälpte det mycket :).

  • Anonym (Ida)

    Har precis samma! Hur har det gått för er? Några tips vad man kan göra åt det?

  • Anonym (Jessica)

    Samma här. Mitt kan hålla på i flera dagar. Jag känner mig precis som du yr och ostadig. Får även ångest, av denna känsla. Så det är inte ångesten som skapar yrseln som man annars tror. Det är tvärtom. Väldigt trögtänkt också. Det är som att alla intryck gör hjärnan trött och slö. 

  • Anonym (Jessica)

    Mitt tips (och min läkares) är att när man känner så dra ned på tempot. Fundera, vad var det som utlöste reaktionen den här gången. För när jag får yrsel har det redan gått för långt. 


    När jag då har yrsel brukar jag bara försöka äta och dricka bra. Vila. Göra saker jag mår bra av som är lugna. Stänga av mobil och tvns ljud då detta påfrestar hjärnan ännu mer. Vara ute i naturen, där det inte är en massa folk (intryck). Osv. 

  • Anonym (Ida)

    Såhär har jag det också! Hur har det gått för er? Andra som har samma? Tips vad man kan göra åt det?

  • Anonym (Ida)
    Anonym (Jessica) skrev 2024-08-11 09:18:21 följande:

    Mitt tips (och min läkares) är att när man känner så dra ned på tempot. Fundera, vad var det som utlöste reaktionen den här gången. För när jag får yrsel har det redan gått för långt. 


    När jag då har yrsel brukar jag bara försöka äta och dricka bra. Vila. Göra saker jag mår bra av som är lugna. Stänga av mobil och tvns ljud då detta påfrestar hjärnan ännu mer. Vara ute i naturen, där det inte är en massa folk (intryck). Osv. 


    Hur har det gått för dig?
  • Anonym (Ida)

    Vad gjorde ni för att bli bättre?

Svar på tråden Ni som haft yrsel i samband med stress, hur var det för er?