Psykologiska förklaringsmodeller hävdar att inre processer hos individen snarare än sociala faktorer påverkar utfallet. En av de psykologiska modellerna för våldsamt beteende är kvinnlig aggression (Pollock, Mullings & Crouch, 2006). Kvinnor som begår våldsamma handlingar, agerar så på grund av överkontrollerad aggression. Kvinnor internaliserar ilska, och omvandlar den genom att, istället för att rikta den mot föremålet för vreden, känna besvikelse, depression och förtvivlan. På så vis utvecklas inte ilskan till aggression mot något eller någon utan vänds inåt, och kvinnan lägger ofta skulden på sig själv. Dessa kvinnor upplever vidare mycket stress på grund av att de blockerat möjligheterna att få utlopp för sin ilska. Ett exempel, enligt denna teori, är den illa tilltygade eller misshandlade frun som inte endast dödar sin man utan också brukar övervåld mot honom då han redan är död, genom att hugga honom upprepade gånger (Pollock, Mullings & Crouch, 2006). Män tenderar att använda våld för att kontrollera sin omgivning, medan det kvinnliga våldet snarare kan sägas vara ett uttryck för att det inre trycket blir för starkt. Våldet för kvinnors del kan således sägas fungera som en ventil där de utlösande faktorerna är stress och frustration. Det som utlöser manligt våld förefaller istället vara hotad maktställning och könsrollsidentitet (Brå-rapport, 1999).
Att kvinnor dödar andra kvinnor är ovanligt. De flesta förövarna planerar inte handlingen i förväg, och det dödliga våldet tenderar att vara impulsivt (Ekström, 2006). Enligt studier om kvinnors dödliga våld framgår att våldet ofta uppstår kring konflikter av olika slag (Ekström, 2006; Bremberg, 2001; Chimbos, 1993; Goetting, 1988), något som förefaller vara mer karakteristiskt för kvinnliga förövare. En typ av konflikt tenderar för kvinnor att vara dödande i samband med konfrontationer inom familjen. Hälften av de kvinnliga förövarna, enligt en studie av Ekström (2006), dödade på grund av konflikter kring äktenskap, sex eller kärlek. I fallen där kvinnor varit gärningsmän har motiven till det dödliga våldet bland annat varit svartsjuka (Rying, 2001) och någon form av konflikter i missbruksrelaterade situationer (Petterson & Rying, 2004).