Han läser inte på om föräldraskap och graviditet

Om du bara tror så är det bättre att vara tyst. Det du tror kan nästa som läser lite slarvigt också tro och sen rullar tåget på med missförstånd. Skriv när du vet!

Men vad har vi här om inte det skrivna orden?
Man kan inte sitta och hitta på saker som TS inte skrivit. För gör man det så utgår man inte från TS utan snarare från sig själv och det är inte vad tråden handlar om.

Hahahah! Satt och väntade på det!! Det tog inte lång tid

Kan du svara på frågan då istället för att vara spydig?

Nej jag avvaktar Ts svar.

Ber om ursäkt att du upplevde mig spydig. Det var inte menat att du skulle uppfatta det så.

TS är du väldigt orolig till din natur? Det låter som att du stressar upp dig lite i onödan. Ni har ju fyra månader kvar. Inte fyra veckor. Tror inte vi hade köpt en enda pryl så tidigt.

Vad säger han när ni pratar om det? Har du sagt att du vill att han fixar med barnvagn, babyskydd osv? Han kanske tror att du vill bestämma och ordna med allt?

Vi är båda rätt laidback, jag har aldrig känt oro för förlossningen eller oro över att vi inte skulle kunna ta hand om barnet. Människor har ju gjort det i alla tider så varför skulle inte vi fixa det liksom.

Jag frågade "Men vad har vi här om inte det skrivna orden?"
Det BÖR du kunna svara på.
Går det bra att göra det nu?

Om du bara tror så är det ju bättre att vara tyst?

Hej TS,
När jag väntade mitt första barn var pappan inte alls intresserad av att läsa på, känna på magen etc. var sååå besviken då jag hade en helt annan bild av hur det skulle vara när vi äntligen väntade vårt efterlängtade barn. Tänkte att jaha, han blir en "sån där pappa" som inte riktigt bryr sig eller tar ansvar eftersom han var så ointresserad.
Jag själv gillar att ha kontroll och läsa på om saker så jag plöjde igenom alla möjliga broschyrer, fakta och annat för att förbereda mig så gott jag kunde. Dock kan man ändå inte förbereda sig helt eftersom det är något helt nytt som händer i ens liv, en ny människa föds som man inte känner och man har ingen aning om hur det nya livet blir förrän man är där.
Min tröst var att ha andra kvinnor i min närhet såsom mamma, syster, vänner som jag kunde dela detta med om graviditetens olika faser etc. 
även om jag var besviken på min sambo.
Sen kom då dagen när det var dags för förlossning - vilken skillnad! Då hade barnet kommit till oss och han intog rollen som pappa direkt. Det jag förstod då var att det är mycket mer fiktivt för en man med en graviditet medan vi kvinnor känner av allt från början, hormoner, växande foster, illamående och annat. Det är ju naturen som sett till att vi ska knyta oss an det växande livet för att förbereda oss inför det som komma skall och männen gör den anknytningen efter att barnet fötts.

Så med detta hoppas jag att det kan lugna dig lite och hoppas på att det löser sig längs vägen!

Vill bara säga att jag förstår dig helt TS. Ni är ju två om detta, eller borde vara, å klart man vill att den andre ska bry sig om å engagera sig i såväl graviditeten som födseln å när barnet kommer. Ni ska ju vara ett team? sen om han läser eller kollar youtube, frågar barnmorskan eller nått annat det är ju mindre viktigt. Men såklart du vill ha stöd från din partner. Kan du skriva ett brev/Mail till honom där du förklarar att du känner dig ensam i detta, varför det är jobbigt för dig å vad du önskar/hade blivit tryggare av? Försök sätta ord på vad som är viktigtast för dig å varför. Stor kram till dig, hoppas du får det stöd du förtjänar från en partner  

Barnet fyller 1 år i sommar

Hej TS, hur går det för er nu? Är pappan intresserad nu?

Ursäkta, vad exakt har du läst på som inte din sambo läst? 

Lägg ner din taskiga attityd är ett tips. När du tjafsar kommer det sen drabba barnet då det är fött. Försök samarbeta istället och själv vara lite lyhörd.

Jag fick ett amningshäfte då jag var gravid  med vår första. Tror du på allvar att din sambo kan amma?

Blir bara förbanad när jag läser om sånt här. Finns flera miljarder kvinnor som fött barn innan dig utan att de ens haft möjlighet att läsa på själva om något. 

Vännta lite nu, ska han ha nåt form av prov eller ska ni ha en unge? 

Det är ett barn älska den slå den inte och uppfostra den , Det är inte raketvetenskap direkt 

Jag läste inte en enda broschyr. Gick bra ändå. 

Många män tar inte barnet till sig innan barnet väl är här. Män hanterar ett kommande föräldraskap annorlunda än den väntande kvinnan.

Min man har inte heller läst på men jag känner mig ändå inte ensam. Han frågar hur jag mår, om han kan hjälpa till, om jag känt barnet röra sig idag etc.

Han har som sagt inte heller läst på. Ej heller deltagit nämnvärt i inköp mer än att han frågat om jag har koll på vilket babyskydd som är säkrast/bäst och kollat av hurudan barnvagn jag tänkt mig.

Kanske problemet inte ligger i att han inte läser på? Utan i hur han får dig att känna? Har du förklarat vad du önskar av honom? Gett honom någon liten uppgift att utföra? Själv ville jag testa hur min man skulle agera så jag bad honom skaffa en extra bas till babyskyddet jag köpt. Vi har två bilar så det skulle underlätta med en extra bas. Han kollade själv upp vad babyskyddet hette, vilken modell det var och vilken bas som passade. Han har dock inte gjort slag i saken och köpt någon bas ännu men vet att den uppgiften ligger på honom.

Jag tror att män ofta får en känsla av att vi kvinnor själva vill välja ut allt och bestämma vad som ska köpas. Och tänker därmed att det är naturligt att de vill överlämna den uppgiften till oss. I varje fall jag har en massa åsikter kring färger, former, modeller och funktioner. Därmed tänkte jag att jag ger honom en sak att själv välja ut och ordna med. Något jag inte kommer blanda mig i hur det ser ut eller fungerar. Köper han fel bas får han helt enkelt fixa en av rätt modell sedan. Väljer han att köpa begagnad bas så får han göra det. Denna lilla sak är helt i hans egna händer och när han ställt frågor har jag svarat att det får han avgöra helt själv, jag har ingen åsikt i frågan

Så ge du också din man något som får vara hans ansvar. Utan att blanda dig i vad han väljer att införskaffa. Må hända att det inte faller dig i smaken men då är det bara att hålla god min och uppskatta att han ville vara delaktig. Att få barn är stort men jag tänker ju att bara för att männen inte agerar som oss kvinnor innebär det ej att de inte bryr sig. Vet han inte vad foglossning är så läs upp någon kort text för honom så får han ta del av informationen den vägen istället för att leta rätt på den själv.

Jag läste inte en bok eller broschyr, mamman blev sjuk innan födseln så jag var "mamma" första tiden utan problem, skötte sondmatningen och resten på neo.

Det sitter inte i att läsa böcker det handlar om intresse finns eller ej. Nu tio år senare har jag fortfarande inte läst några böcker om barn och det går fortsatt bra, att ta hand om barn har man klarat i alla tider utan böcker.