• Anonym (Jag)

    Ni som inte hade så mkt symptom under graviditeten?

    Någon annan som inte har sådär jättemycket symptom under graviditeten - finns ni?

    Är i v 6+1 och har inte så mycket symptom än som ?alla? verkar ha. Kan dricka kaffe, kräks inte.

    Mina symptom är lätta kväljningskänslor direkt när jag går upp (så kräkreflexen kommit nån gång men då finns ju inget att kräkas), att jag är mycket tröttare än vanligt, ömhet över brösten som kommer och går och att jag svullnar upp som en ballong under dagarna. Men inget av det är ju markant utan rätt milda symptom. Ingen tokkräkning och brutalt avsky för kaffe man hör om hos andra. Tycker kaffe är lika halvgott som alltid (men dricker koffeinfritt ändå nu för säkerhets skull).

    Så... nån annan som mår rätt bra i sin graviditet? Är det också normalt?

  • Svar på tråden Ni som inte hade så mkt symptom under graviditeten?
  • Anonym (nej, knappt något.)

    Det låter som jag. De enda symptom jag hade var att jag tyckte att allt luktade lite skarpare än vanligt, men det var ingenting som störde förrän jag i vecka 8 åkte på en bussresa till Turkiet. DÄR fick jag problem på restaurangerna. Det stank så illa att jag kräktes om jag gick in på en sådan restaurang, men efter den veckan så var det inte särskilt jobbigt alls med någonting. Jag jobbade på förskola och mådde tipptopp, trots att jag var stor som ett hus och föräldrarna ringde till förskolechefen om jag var ensam vid stängning i månad 4 eftersom de trodde att jag skulle få barn när som helst, eftersom min mage var gigantisk. Allt fortgick utan problem tills jag var 6 månader in i graviditeten, då slog foglossningen till som en blixt från klar himmel och jag fick hämta ut kryckor på vårdcentralen för att kunna ta mig framt, men ut över det, så mådde jag oförskämt bra, bortsett från att jag hade så himla stor mage och lite svårt att gå.


    Jag mådde inte ens särskilt dåligt när jag gick två veckor över tiden och blev inlagd på BB i en vecka eftersom de påstod att jag hade havandeskapsförgiftning och borde känna mig jättesjuk. Jag var hur frisk som helst och satt och spelade brädspel och tittade på film och läste böcker tillsammans med min man på BB hela nätterna och tyckte att de överdrev. Jag satt och åt godis och garvade åt ett skämt som min man hade dragit och fattade noll när det plötsligt rusade in ett team i mitt rum på BB som sade att barnet måste ut NU eftersom jag hade så svår havandeskapsförgiftning att jag typ borde känna mig döende. Jag kände absolut ingen skillnad alls, vilket var väldigt chockartat.

  • Just Precis

    Sådär har mina också varit. Aptiten och tröttheten har varierat lite under graviditeten men i övrigt inget spec.

  • Anonym (Mormia)

    Hade inga symptom före 5e månaden, visste inte ens att jag var gravid. Först när magen började bli stor förstod jag.

  • Anonym (Hyperemesis)

    Jag hatar er!!

    /hyperemesis, har legat sängliggande sedan augusti, kräkts 10-20ggr per dag. Legat inlagd otaliga gånger med dropp för att få i mig vätska och inte förstöra njurarna. Foglossning, sammandragningar, svullna ben mm. Hatar varje dag!

    Nej, okej, jag hatar er inte! Skönt att alla inte mår lika kasst!

    Fördelen är väl att mina hormonnivåerna är i höjden och barnet/parasiten i magen gottar sig som aldrig förr.

    Så förstår er oro även om jag har svårt att unna andra gravida som fortfarande kan leva sina liv!

  • Anonym (Jag)
    Anonym (nej, knappt något.) skrev 2021-02-21 23:07:07 följande:

    Det låter som jag. De enda symptom jag hade var att jag tyckte att allt luktade lite skarpare än vanligt, men det var ingenting som störde förrän jag i vecka 8 åkte på en bussresa till Turkiet. DÄR fick jag problem på restaurangerna. Det stank så illa att jag kräktes om jag gick in på en sådan restaurang, men efter den veckan så var det inte särskilt jobbigt alls med någonting. Jag jobbade på förskola och mådde tipptopp, trots att jag var stor som ett hus och föräldrarna ringde till förskolechefen om jag var ensam vid stängning i månad 4 eftersom de trodde att jag skulle få barn när som helst, eftersom min mage var gigantisk. Allt fortgick utan problem tills jag var 6 månader in i graviditeten, då slog foglossningen till som en blixt från klar himmel och jag fick hämta ut kryckor på vårdcentralen för att kunna ta mig framt, men ut över det, så mådde jag oförskämt bra, bortsett från att jag hade så himla stor mage och lite svårt att gå.

    Jag mådde inte ens särskilt dåligt när jag gick två veckor över tiden och blev inlagd på BB i en vecka eftersom de påstod att jag hade havandeskapsförgiftning och borde känna mig jättesjuk. Jag var hur frisk som helst och satt och spelade brädspel och tittade på film och läste böcker tillsammans med min man på BB hela nätterna och tyckte att de överdrev. Jag satt och åt godis och garvade åt ett skämt som min man hade dragit och fattade noll när det plötsligt rusade in ett team i mitt rum på BB som sade att barnet måste ut NU eftersom jag hade så svår havandeskapsförgiftning att jag typ borde känna mig döende. Jag kände absolut ingen skillnad alls, vilket var väldigt chockartat.


    Oj! Har du fått någon förklaring på varför du inte reagerade så mycket som förväntat?
  • Anonym (Jag)
    Anonym (Hyperemesis) skrev 2021-02-22 07:31:57 följande:

    Jag hatar er!!

    /hyperemesis, har legat sängliggande sedan augusti, kräkts 10-20ggr per dag. Legat inlagd otaliga gånger med dropp för att få i mig vätska och inte förstöra njurarna. Foglossning, sammandragningar, svullna ben mm. Hatar varje dag!

    Nej, okej, jag hatar er inte! Skönt att alla inte mår lika kasst!

    Fördelen är väl att mina hormonnivåerna är i höjden och barnet/parasiten i magen gottar sig som aldrig förr.

    Så förstår er oro även om jag har svårt att unna andra gravida som fortfarande kan leva sina liv!


    Låter inte så kul... lider med dig och förstår känslorna, så ingen fara!. Det är ju verkligen galet hur olika folks kroppar reagerar på graviditet.
  • brallison

    I in förra graviditet enda symptom jag haft fram till ca v. 30 var lite molvärk precis i början (t o m före BIM), samt ett par gånger lite illamående på eftermiddag, då jag var hungrig. That's it
    Sen efter v. 30 kände jag uppblåshet i mage om jag åt sallad (typ isbergsallad - väldigt mycket vätska i den ju) samt halsbränna om jag år senare än 4 timmar före läggdags. Inget mer alls:-P

  • Anonym (nej, knappt något.)
    Anonym (Jag) skrev 2021-02-22 07:46:33 följande:

    Oj! Har du fått någon förklaring på varför du inte reagerade så mycket som förväntat?


    Nej, ingen förklaring alls. Kanske är det ärftligt? Min mamma hade också lätta graviditeter och var inlagd med havandeskapsförgiftning under två månader utan att känna av någonting.
  • molly50
    Anonym (Jag) skrev 2021-02-21 08:41:20 följande:

    Någon annan som inte har sådär jättemycket symptom under graviditeten - finns ni?

    Är i v 6+1 och har inte så mycket symptom än som ?alla? verkar ha. Kan dricka kaffe, kräks inte.

    Mina symptom är lätta kväljningskänslor direkt när jag går upp (så kräkreflexen kommit nån gång men då finns ju inget att kräkas), att jag är mycket tröttare än vanligt, ömhet över brösten som kommer och går och att jag svullnar upp som en ballong under dagarna. Men inget av det är ju markant utan rätt milda symptom. Ingen tokkräkning och brutalt avsky för kaffe man hör om hos andra. Tycker kaffe är lika halvgott som alltid (men dricker koffeinfritt ändå nu för säkerhets skull).

    Så... nån annan som mår rätt bra i sin graviditet? Är det också normalt?


    Jag mådde bra under båda mina graviditeter.
    Inget illamående eller kräkningar.
    Däremot hade jag lite halsbränna.
    Sen hade jag foglossning med båda.
    Men jag kunde äta allt och mådde för det mesta bra.

  • cosinus

    Jag har provat allt från att inte känna något alls till att mer eller mindre må illa konstant och kräkas någon gång per dag.

    4 graviditeter, 4 barn. Nummer 3 kände jag inte av alls och nummer 4 var den jag kräktes med.

  • Juney

    Har inte haft så mycket symptom, iaf inte så tidigt :P Började må illa i v.7. Konstant "åksjuka" men lindrades med postafen och jag kräktes bara några enstaka gånger fram till v. 10 ca. Helt överkomligt ändå. Men efter v. 10 har jag mått mycket sämre!! Börjar nu närma mig v. 14 och tycker illamående minskat iaf, även om vissa dagar är värre än andra. Fick tidigt uppblåst mage, men det kan jag få även när jag inte är gravid. Utom illamåendet har jag inte haft några direkta symptom. Har Svårt o äta dock, inget smakar gott längre :P

Svar på tråden Ni som inte hade så mkt symptom under graviditeten?