Om er sambo får 300000 kr...

Ok delad/gemensam och enskild ekonomi förstår jag faktiskt-även om jag inte är så insatt i det där dravlet, men du skrev skillnad ekonomi -varför inte skriva enskild ekonomi istället då?!

Men varför säger du inte till honom hur du känner? Eller pikar honom eller säger typ åh en sån hade jag önskat mig? Vet han om hur du känner ts?

Nä hade jag haft så mycket pengar så hade jag velat skämma bort min älskling eller bara levt gott.

Jag tjänar betydligt bättre än min man och ibland för jag över pengar till honom, för att jag älskar honom och vill att han ska kunna unna sig saker.

Bara för att man spenderat pengar så betyder intre det att man inte kan spara.

Njä, helt självvalt är det inte. Vi har båda haft varsin kärnfamilj och där och då var det lätt att se alla pengar som familjens pengar.

Men nu har vi brutit upp sedan några år från de kärnfamiljerna och hittade varandra. Har sammanfogat två skilsmässofamiljer där inga barn bor hemma, men ändå behöver saker ibland/kostar mellan varven. 

Allt blir mer komplicerat då. Vi vill båda kunna hjälpa våra barn om behov uppkommer, hans behöver tex hjälp med insats till lägenheter. Mina behöver inget så dyrt än, men det kanske kommer. Då blir det jättesvårt att slå ihop båda våra ekonomier till en - ska jag vara med och betala hans barns insatser? Ska han bidra till mina barns körkort (som han redan hjälpt sina barn med), osv, osv.

Så hade det varit 100% "självvalt" hade vi valt att fortsätta vara kära i de vi hade kärnfamilj med och aldrig haft sådana här problem Men nu blev det inte så och vi försöker komma på en gyllene medelväg :-P

Vad pratar du om?

Jag har en snäll man, men han är förbannat tråkig med pengar. Han jobbade massa extra i ett halvår, för extrapengarna betalade han av mitt studielån som födelsedagspresent. Väldigt snällt, jag uppskattar det verkligen och det är i särklass den dyraste present jag fått...men det är en ganska tråkig sak att göra.

Han fick arv. Varenda öre av det gick till att betala av en stor del av bostadslånet. Såna grejer.

Hade han fått 300 000 hade det blivit väldigt intressant. För då hade han/vi haft ca 150 000 utan något tråkigt att lägga det på. Men sannolikt hade det då pensionssparats 50k på hans konto, 50k på mitt och 50k till vår dotter... allt för att det inte skall göras något kul utöver vår normala budget om jag känner honom rätt vilket jag borde göra efter nästan 20 år ihop.  

Men varför säger du inte till honom hur du känner? Eller pikar honom eller säger typ åh en sån hade jag önskat mig? Vet han om hur du känner ts?

Nä hade jag haft så mycket pengar så hade jag velat skämma bort min älskling eller bara levt gott.

Jag tjänar betydligt bättre än min man och ibland för jag över pengar till honom, för att jag älskar honom och vill att han ska kunna unna sig saker.

Bara för att man spenderat pengar så betyder intre det att man inte kan spara.

Jag tänker att det inte handlar om de 300 tkr alls här utan era olika synsätt på att lägga ner pengar på varandra och hitta på roliga saker tillsammans. Han är ekonomisk lagd, han hamstrar. Vilket på många sätt är en bra egenskap! Men det krockar med dina önskemål om lite mer vardagslyx

... skulle ni förvänta er att han lade i alla fall en gnutta av det på er?

Min sambo är miljonär (pluralis) pga lyckad bostadsförsäljning och bonus från hans jobb under många år. Jag har själv en helt ok ekonomi och sparar mycket, dock kommer jag inte upp i hans inkomster på långa vägar.

Nu har han fått en summa på 300000 kr från sitt jobb i bonus. Jag blir lite tudelad i hur jag tänker om detta, för det ÄR hans pengar. Han har slitit för dem och jag sitter ju inte i sjön. Ändå är det en liten del av mig som önskat att han skulle lagt en pytteslant av de pengarna på mig, som att bjuda ut mig på middag eller något sådant. Något extra, utöver det som vi delar på till vardags.

Skulle jag dra in en sådan stör extrasumma utöver min lön skulle jag vilja lägga en slant på honom/oss, jag blir lite besviken att han inte tänker så - trots att jag påminner mig om att det som sagt ÄR hans pengar.

Han är inte snål i vardagen, dock ekonomisk. Han betalar tex lite mer på hyran för att han drar in mer pengar och lite sådana saker. Han är ingen shoppare till sig själv heller, obrydd i kläder och prylar generellt även om han kan dra till på tex en grill ibland. Så han kanske inte tänker i de termerna, ändå blir jag lite, lite besviken. Mest besviken för att det hade varit en fin gest liksom.

Hur skulle ni tänka?

Min fru fick 750 000 nyligen. Jag förväntade mig inte ett öre av det.

Skulle hon ge mig pengar skulle jag bli förvånad, och nog förolämpad. "Här har du en slant, lille gosse".