Vad är viktigast, att spara till barnen eller pensionen?
Enligt rubrik. Vad är viktigast, att spara till barnen eller pensionen?
Tex om jag har möjlighet att spara 200 per månad. Hur bör jag fördela detta sparande?
Enligt rubrik. Vad är viktigast, att spara till barnen eller pensionen?
Tex om jag har möjlighet att spara 200 per månad. Hur bör jag fördela detta sparande?
Jag skulle spara till mig själv. Har inget sparande till mina barn och tycker det är en märklig grej.
Spara till dig själv. Visste ärligt inte att folk sparade till barnen sina förens ett par år sedan. Mina föräldrar hade inte råd med sånt och det är inget jag känner att dom skulle behövt göra heller. Tycker det är viktigare med att mamma tex ska klara sig när hon ska gå i pension!
Vi har en liten buffert på ca 1,5 månadsinkomst.
Mentalt tror jag det blir svårt att ?ta barnens pengar? när man kommer dit. De är ju dessutom 18 om 10 år och då har man själv många år kvar att jobba och kanske ännu inte helt ser konsekvenserna att avsaknaden av pensionssparande. Hade varit skönt att ha det öronmärkt. Man vet ju heller inte om man skiljer sig innan dess. Då kan det ju uppstå konflikter om jag och min man ser olika på pengarna. Han tar dem kanske till sig själv och jag sparar vissare min del till barnen.
En annan sak värd att tänka på, om man sparar i barnens namn så får de kontroll över pengarna den dagen de blir myndiga och det är inte alla 18-åringar man känner är mogna då för att använda de rätt.
Tycker det är bättre att man som förälder hellre hjälper till något som behövs, tex kontantinsats eller vad man nu kan tänka sig behöva.
Finns exempel på det omvända också, där föräldrarna är de som prioriterat fel. Finns flera trådar om det här på FL.
Det viktigaste tycker jag är att spara till sig själv. Lite som på säkerhetsgenomgången på flyget; hjälp dig själv innan du börjar hjälpa andra. Först och främst borde ni ju ha en större buffert till ifall något oförutsett händer nu. Sen till ert pensionssparande och sen till barnen.
Det är ju alltid trevligt att kunna ge barnen en slant till utlandsstudier, handpenning till lägenhet, körkort etc. men det är ju inget måste. Jag är väldigt tacksam att min farmor sparade lite till mig men jag hade inte blivit ledsen om hon inte gjort det. När man blir vuxen själv fattar man ju att alla inte har obegränsat med pengar och att ens föräldrar såklart behövt göra prioriteringar.
Och även om jag inte fick en större summa av mina föräldrar så har dom hjälpt mig väldigt mycket som ung vuxen. Har alltid kunnat räkna med flytthjälp från dem, de hjälpte mig med några av räkningarna från körskolan, när jag flyttat till en annan stad fick jag respengar ibland för att kunna komma och hälsa på när jag enbart hade CSN. Man kan ju hjälpa sina barn in i vuxenlivet på fler sätt än att ge dem x tusen i sparade pengar.
Spara till er själva. Skulle barnen behöva hjälp någon gång är det bättre att ni har ert på det säkra och kan bidra med lite pengar för specifika saker. Förstår inte alls detta med att ge sina barn en klumpsumma på tiotusentals eller hundratusentals pengar när de fyller 18. Bättre att de tar ansvar för sig själva och sina egna liv och lär sig jobba för sina pengar. Sedan kan man bidra till viktiga saker om man har råd, som hjälp med körkortet eller liknande. Men att bara ge en klumpsumma till en omogen 18-åring som hen får göra vad hen vill med? Dålig ide.
Om man kan bör man alltid spara till sig själv i första hand (om pengarna bara räcker till antingen eller).
Jag tänker om någon av er blir arbetslös eller långtidssjukskriven t.ex. Då måste man idag ha en buffert om man inte har släkt och vänner att låna av. Barnens trygghet kommer ju av att ni klarar av att hantera tuffare perioder utan att det blir panik i familjen.
Sen kan ju ni välja att ta av era sparpengar och ge till barnet när den t.ex är på väg att flytta hemifrån eller stötta när den studerar (om ni bara kunnat spara till er själva).
Enda gången det kan vara bra att bara spara till barnen är väl om man har dålig självdisciplin gällande sitt eget sparande men inte rör barnens sparande.
Till sig själv
Om dessa 200kr är de enda pengar som sparas i hushållet så tycker jag att de först ska sparas som en buffert för oförutsedda händelser eller för semesteraktiviteter.
Har man redan avsatt pengar till buffert och semester är det sedan beroende på den egna inkomsten som avgör vad pengarna ska gå till. Har man inte så hög lön så kommer man inte att få så hög pension och då kanske man faktiskt själv behöver sina pengar bättre själv än att barnet/barnen får några tusenlappar när de blir 18-år. 200kr blir inte så mycket under barnets uppväxt men på ett pensionssparande i 30-40 år blir det lite mera.
Enligt rubrik. Vad är viktigast, att spara till barnen eller pensionen?
Tex om jag har möjlighet att spara 200 per månad. Hur bör jag fördela detta sparande?
Tycker att det var ett gott råd du fick om att gå in på minpension.se och kolla hur det ser ut för dig/er. Ändra i listan över önskad pensionsålder så ser du även hur stor skillnad det gör om man vill pensioneras tidigare eller senare. Jag skulle tro att med nuvarande pensionssystem behöver de flesta spara privat på ett investeringssparkonto (ISK) dvs även om man kallar det att man sparar till pensionen brukar det numera inte vara i ett låst pensionssparande eftersom det inte är gynnat skattemässigt längre. Jag tycker även att ni ska se över era utgifter och försöka kapa något så att ni kan spara mer så att det blir både till barnen och till er. T ex först ytterligare till buffert så att det finns att täcka tre månader utgifter, sedan minst 100 kr per barn plus 500 kr vardera till er pension. Övrigt ni kan spara kan gå till upplevelser/semester.