Min kompis man på dejtingsida!

Skicka en anonymiserad skärmdump från hans kontaktförsör / foto från ett anonymt hotmail- konto till din kompis.

Jag tycker inte din lilla hobby är så allvarlig och skulle gärna göra samma sak men inte utan att min man är med på noterna. han skulle också gärna kunna chatta lite så länge det är på skoj och inte går längre.

i ditt läge skulle jag försynt sondera terrängen med mannen, kanske med en liten vit lögn till att börja med för att kunna backa ur om han reagerar negativt. kanske säga nåt i stil med att jag startat ett konto för att hjälpa en kärlekskrank kompis hålla koll på marknaden. att jag då blev kontaktad av en kille som ville chatta och prata snusk. jag har inte gjort mer än så men har lite dåligt samvete. vad tänker du när jag berättar
sen får man ta det därifrån. jag är inte så orolig att han skulle bli upprörd. antingen skulle han säga att det inte är några problem men helst ser att jag slutar med det. eller också säger han att det är ok om jag leker lite, troligen vill han att jag berättar om det sen och kåtar upp honom.

Karma existerar bara i fantasin.

Säg för Guds skull inte något till din vän. Såvida du inte vill hamna i bråk.

Jag hade svarat "Oj, det här var inget bra, vet vem du är så vi lägger ner!" och sedan inte svarat honom mer. Det hade gjort honom lite lagom nervös :)

Tycker du att han borde berätta för din man om rollerna varit ombytta?

Det du borde göra är att lägga ner det du håller på med och uppman din kompis man att göra detsamma. Är man missnöjd med sin relation gör man något åt det i så fall. Parterapi och försöka komma vidare i relationen alternativt gå isär. 

Jo det är nog lätt att se självmål om man är blind eller läser genom ett sugrör.

Projicering är när man projicerar sina egna brister på andra... och vad jag vet sitter jag inte och kåtar upp mig med andra bakom ryggen på min partner och blir så till mig av förfäran när någon bekants partner gör likadant att jag överväger att avslöja personen..

Så du är liksom ute och cyklar ganska långt utanför kartan.... man skulle nästan kunna kalla det självmål? 

Oj ts, du verkar vilja kasta sten i glashus...

Du vill gärna rättfärdiga ditt handlande. Du vill chatta med andra män för att skapa pirr. Du var tagit det till ytterligare nivå genom att byta bilder. Nu kände du igen mannen. Hur tänkte du när du funderade på att skvallra för väninnan. Tycker du hon borde göra detsamma? Det där var faktiskt löjligt. Du darrar bara för att du blivit påkommen med fingrarna i kakburken. En realitycheck när anonymiteten plötsligt försvann. 
Fundera på var din gräns går. Kan du tänka dig fysisk kontakt? Var kan du få pirret utan att blanda in andra män även om det är anonymt. Du är faktiskt ute på hal is. Frågar någon om du skulle acceptera att du man gjorde samma sak finns ju bara ett svar och det är för att rättfärdiga ditt eget beteende. Lägg skulden där den hör hemma. I ditt eget knä. Rannsaka dig själv rejält. 

Ts, jag förstår om du tröttnar på att svara med tanke på dom här jävla påhoppen som alltid blir här på FL. Men jag tycker som några andra skrev att du berättar att du känner igen honom, att ni har gemensamma bekanta och att du därför vill avsluta. Det gör ju honom förhoppningsvis lite skitnödig också. 

Jo du kan ju avslöja honom. Men då är det ju bara rätt om han avslöjar  dig med.

Jag har varit med om några gånger att få veta att en väns hälft är otrogen. Det är ingen rolig upplevelse, eftersom det innebär att jag dras in i ett ljugande, oförskyllt.

Jag har valt att inte lägga mig i, inte berättat för motparten även om jag känner henne. I något fall umgås vi alla. 

Jag skulle som någon annan föreslog avsluta relationen, påpeka att jag känner igen honom och är bekant med kvinnan i fråga. Sen inte svara på några mer meddelanden.

Fast även det är ju ett val.

Om sanningen inte kommer fram så slipper man såklart ta konsekveserna för sitt val, men kommer den fram så får man stå till svars för sina val och ta konsekvenserna för det.

Så insyltad blir man oavsett för när man väljer att inte berätta så tar man aktivt sida för den som bedrar och möjligggör för att det ska kunna fortsätta. Och din relation till den som blir bedragen blir då lika beroende av att sanningen aldrig kommer fram som det är för den som bedrar.

Personligen sade jag upp bekanskapen med alla som vetat men valt iatt inte berätta. Jag kan absolut förstå att det är en knepig situation de hamnar i men varför skulle man vilja ha såna vänner? Jag föredrar vänner som ställer upp för mig när jag behöver dem.

Varför ska du berätta det? Hon är ju inte ens en nära vän med dig Skriver du ju. Sen låter det konstigt att göra likadant själv, men samtidigt tycka det är fel om andra gör så. Vilken hycklare du är.

Skulle aldrig själv försätta mig i situationen, men om jag ändå ska föreställa mig vad jag skulle göra...

Ghostande är aldrig schysst. Men eftersom ni är precis lika kassa partners som söker kickar på andra ställen än hos dem, så skulle jag inte alls säga nåt till hans partner. Däremot skulle jag skriva ett meddelande till honom och avsluta kontakten, typ "Det är inte en diss av dig pga bilden, men jag vill inte ha kontakt eftersom jag är bekant med din partner. Kommer inte säga nåt till henne. Och förutsätter att du inte heller gör det." 

Men, jag föraktar ditt sätt att hantera din relation på. Snacka med din man, berätta att du behöver lite mer för att tända till riktigt ordentligt och föreslå att du skulle kunna chatta lite utan att träffas. Om det är okej för honom. Att gå bakom ryggen är jävligt osexigt, så lämnar han dig skulle jag ju inte döma honom...

Om min bror berättar att han varit otrogen, ska jag då berätta det för hans fru, alltså min svägerska?

Det är upp till dig upp till dig att avgöra vem du tycker att du vill vara mest lojal mot,

De jag säger är att inte säga något oxå är ett val som får konsekvenser för den drabbade och även för dig. Dvs väljer du att inte säga nåt för att skydda din bror så har du oxå tagit din brors sida och då kan du inte förvänta dig att din svägerska ska vilja vara vän med dig när det kommer fram.

Precis, OM det kommer fram. Då skadas vår relation permanent. Därför är det hänsynslöst av den som vänstrar att berätta det för någon som har relation med båda i paret. Man hamnar i en paradox - inget svar är rätt.

Jag fick veta det i ett fall, och när hans fru fick veta det så spände hon ögonen i mig och frågade väldigt argt om jag hade vetat om det. Nej, ljög jag. Väldigt obehagligt, men något mindre obehagligt än om jag hade svarat ärligt. 

Till syvende och sist är det de otrogna själva som måste lösa sina problem. Om de berättar för en vän eller bror så gör de det kanske för att lätta sitt samvete, men skadar samtidigt vänskapsrelationen. Det är egoistiskt.

Japp otroheter har en tendens att skapa ett jävla kaos för både de direkt berörda men även folk runt omkring dem... för att inte tala om deras barn.

Ja otrohet handlar ju i grunden om egoism där man sätter sig själv först och skiter i vilka konsekvenser det kommer få för andra

Men jag håller inte med om att "inget svar är rätt" för om du ställs inför valet mellan att hjälpa en person som blir illa behandlad av någon annan eller hjälpa någon behandla någon annan illa så är det ur ett moraliskt perspektiv mer rätt mer rätt att hjälpa "offret" än "förövaren". Så fungerar ju även tex lagen, du döms inte för att ha avslöjat sanningen om ett brott, däremot kan du dömas för undanhållande av ett brott som då kan anses vara medhjälp.

Däremot är det givetvis ett väldigt tufft val man ställs inför där man tvingas välja mellan pest eller kolera och jag kan absolut förstå att man gärna väljer det alternativ som känns enklast för en själv.