Hobbypskolog sökes

Har du pratat med din styvmor om problemet? Vad sa hon isf?

Jag vet inte hur jag ska framföra dessa tankar..jag har bara sagt ifrån när det gäller småsaker. 

Jag tror varför hon går på dig som hon gör är för att det är ditt fel att de skiljdes och att hon samt hela släkten känner irritation, du förstörde för din styvmor genom att vara ett besvärligt barn det är därför hon tar upp saker hela tiden gällande din barndom. Jag tycker du ska rannsaka dig själv hur du splittrade familjen och att du nu håller din pappa borta. Känns det verkligen ok? Du måste se till varför du är på detta sätt för att komma till ro. Det låter som du lägger mycket skuld på din styvmor men detta är helt fel, det är DIG det är fel på och inte din styvmor eller släkt. 

 

Jag hoppas jag lyckats ge dig lite klarhet i detta, jag tror du kommer se det med andra ögon nu

Det ingår i att bli vuxen att sätta gränser emot mammor, pappor och styvföräldrar och t.o.m mor/far-föräldrar.
Jag tänker att du definitivt ska börja sätta ner foten mot din styvmor och fräsa ifrån lite när hon vill prata om sådant som du faktiskt inte vill prata om. 
Eftersom du sagt ifrån, hon inte bättrar sig och du faktiskt funderar på att bryta, så antar jag att du gör klokt i att hitta var dina gränser går och faktiskt försöka få distans.

Jag tänker att att du också gör klokt i att ha "lagom" kontakt med din styvmor. Med det så menar jag en kontakt som känns ok för dig. Då kan det naturligtvis vara så att det är nån gång om året, eller varje månad.

Det gick inte att citera, anonym psykolog.
Vad vet du om min familjesituation? Att ens försöka skuldbelägga någon som du gör.
Att skilsmässan gick igenom handlar inte om mig. Så du har "tyvärr" fel. 

Lönnsirap, det gick inte heller att citera dig.
Bra att få feedback på detta, tack. Jag ska tänka mer på mig själv och vad som blir bra i slutändan av denna relation.
Sedan behöver det ta tid också, så jag inte för snabba beslut. 

Ja, jag tror inte att det "bara" handlar om att hon är just en fd. styvmor, utan om att man behöver sätta gränser om någon annans nostalgi och när "föräldrar" inte fattar att man växt upp.
Sunda vuxna relationer bygger på att båda känner sig ok med det som pågår. 

Instämmer