Hur liten får en lägenhet vara?

Inte under 40kvm. Min 1:a är på 43kvm...

Skulle få min klaustrofobi utlöst i mindre lägenheter.

Som student bodde jag på 25 kvm. Väldigt välplanerad och jag trivdes rätt bra. 

Idag hade jag behövt större.

Min är ca 32 och dåligt planerad. Det är ju tyvärr inte alltid ett val.

Det beror på var lägenheten är. I New York City skulle jag vara helt ok med 29 kvm.

Min yngsta son (23 år) bor i en etta på 24 kvadrat. Det är litet men den är väldigt välplanerad. Skulle faktiskt kunna tänka mig en sån lägenhet själv, om den bara haft balkong.

Själv har jag en tvåa på 59 kvadrat, den är eg onödigt stor men läget och skicket gör att jag stortrivs ändå.

Min första lägenhet var en studentlägenhet på 26 kvadratmeter, välplanerad och fungerade då.
Mitt första riktiga kontrakt var en tvåa på 66 kvadratmeter, också välplanerad. Sedan dess har jag endast bott i större hem. Nuvarande är på 137 kvadratmeter, trivs väldigt bra och skulle inte vilja bo mindre, nu i varje fall. 

Kollade på lägenhetsbeståndet hos min hyresvärd, den minsta ettan ligger på 19 kvadrat.
Den största sexan på 157. 

Det är lite skillnad det. 

Den absolut minsta lägenhet jag har bott i var en gammal portvaktbostad på 9 kvadratmeter i ett lägenhetshus från 30-talet. Toaletten fanns i trapphuset och dit hade jag egen nyckel. Lägenheten hade "bänkskåp" men inget indraget vatten. Jag hade en kokplatta och ett minikylskåp.

Lägenheten räknades som "övernattningslägenhet" men jag bodde där permanent, vilket jag egentligen inte tror var lagligt.  Jag bodde där under ca 2 års tid, men mådde inte alls bra av det. Jag "bodde" mer på internetcaféet strax över gatan än inne i själva lägenheten.

Under mitt liv har jag bott i 18 bostäder, varav 11 i vuxen ålder och någonting jag har lärt mig genom det är att antalet kvadratmeter i en bostad spelar väldigt lite roll. Det är planlösningen som gör ifall en lägenhet känns liten eller stor.

Vi flyttade från en 3:a på 94 kvadratmeter till en 2:a på 69 kvadratmeter med barn. 2:an kändes otroligt mycket mer rymlig än vad 3:an gjorde och det berodde enbart på att 2:an var genomgående med fönster åt alla håll och med både ett stort vardagsrum och stort sovrum, samt klädkammare som var tillräckligt stor för att använda som ett separat rum. 3:an, däremot, hade bara fönster åt ena hållet och en 9 meter lång hall som åt upp en stor del av boendeytan, trots att vi inte kunde använda den till någonting eftersom den var för smal att ställa möbler i.

Nu har jag flyttat för sista gången och bor i en lägenhet på 103 kvadratmeter där planlösningen gör att mina föräldrar, som bor i en villa på 125 kvadratmeter, under lång tid var helt övertygade om att min lägenhet var betydligt mycket större än deras hus.

Alltså, planlösningen gör ALLT. Antalet kvadratmeter nästan ingenting.