Giftermål innan graviditet?

Innan barn ville jag ha ett drömmigt bröllop på någon pampig herrgård med många gäster. Sambon var väl inte riktigt redo då.

La det på is. Blev gravid och fick en fantastisk son som snart fyller 3. Nu är det sambon som lyft giftermål själv enligt mina tidigare önskemål men där har jag helt vänt i mina åsikter. :) nu vill jag ha ett litet blygsamt bröllop med endast närmsta familjen.

Det som jag tyckte var så otroligt viktigt innan är inte det längre. Mitt främsta fokus nu är familjen - kärleken till min son och sambo. Vår närmsta familj. Jag skiter fullständigt i "pampigheten" nu. Jag vill ha ett trivsamt mindre bröllop med fokus på mina närmsta. 

Vi har börjat planera lite men det får vänta en stund efter vi har byggt klart vårt hus istället. Det känns faktiskt riktigt bra. Det känns mer rätt och nära hjärtat. 

Jag kanske är udda men jag har aldrig haft något sug eller någon längtan efter ett stort bröllop. Vare sig själva ceremonin, att liksom "visa upp oss för världen" eller ha någon fest. Jag vet att många, särskilt kvinnor, ser den här dagen framför sig som det bästa som kommer att ske i ens liv med en vacker klänning, härliga gäster och en sjukt kul fest. Och så kanske det blir. Men jag har aldrig haft några såna drömmar.

Däremot är jag väldigt pragmatiskt lagd och vet att det enklaste sättet att åstadkomma ett skydd likt det som äktenskapet ger när man lever ihop, äger tex fastighet tillsammans och får barn, är just att gifta sig. Så vi gifte oss några år efter att vi fått vårt första barn. Och då hade vi även köpt hus så det kändes bra att göra det. Vi är inte aktivt kristna och ville inte gifta oss i en kyrka så vi valde en borgerlig ceremoni. I vårt fall var det över på tre minuter. Vigselförrättaren avslutade med att läsa en fin dikt för oss så det kändes ändå känslosamt och "stort". Men det viktigaste är att vi blev gifta

Sen är det ju bra att förstå att borgerlig vigsel inte behöver vara så kort och koncis som i vårt fall, ett par minuter i rådhuset. Utan fördelen med borgerlig vigsel är att du kan göra den så omfattande och rik på textläsning och sånger som du själv vill. Den kan ta lika lång tid som en vigsel i kyrkan, det avgör du själv. Vi har vänner som gifte sig i en paviljong på stranden och det vara samma upplägg som i kyrkan, det var ett par olika människor som läste texter, vi sjöng sånger, det gavs löften osv. Bara det att man inte någonstans hänvisade till gud eller den kristna tron.

Jag tycker inte att du ska haka upp dig så mycket på ordningsföljden utan utgå ifrån vad som känns mest relevant. Gällande graviditeter så finns en tidsaspekt att ta hänsyn till, man blir inte yngre. Å andra sidan om det är jätteviktigt med fest och man absolut vill vara fri och inte småbarnsförälder så kanske man får lägga det först? Inte för att det enligt konventionen måste vara så men för att man själv vill det. Eller så gifter man sig borgerligt för att vara gifta innan barnet/barnen kommer och sen satsar man på en stor fest lite senare? Det finns hur många sätt som helst att lösa det på. 

Vän 1: Ville vara gift innan barn. Gifte sig, fick barn, några år senare var de skilda.

Vän 2: Skaffade 2 barn innan det blev giftermål. Sen fick de en trea. Har nyligen förnyat sina löften så här 10 år senare.

Jag själv: Har aldrig velat gifta mig. Är inte gift. Har varit tillsammans med sambon i 20 år nu, har två barn. 

Det finns inga "rätt" och "fel". Det finns inga garantier. Den enda fördelen med att vara gift innan barn är att barnets pappa per automatik får gemensam vårdnad om barnet och skulle något hända dig vid förlossningen så behöver han inte hålla på och brottas med myndigheterna om barnet. Sen finns det ju massa andra juridiska fördelar (och nackdelar) med att vara gift men just gällande barn så är väl detta med automatisk vårdnad rätt bra. 

Om du hade verkligen velat införlivat din dröm, hade du väntat med att flytta ihop. 

En del gifter sig under graviditeten, hade kanske själv inte gjort det men om man tycker det är viktigt att vara gift innan barn så är det en möjlighet. Det verkar som om många vill vara gifta innan barn såklart av juridiska skäl men man ses annars som konstig eller att man inte har en bra relation om man bara är sambos. 

Tack för alla era peppningar och tankar! Jag tänker lite likadant. Alla gör ju olika och det finns inga rätt och fel. Samtidigt är barn en prövning och gifter man sig innan dess kanske man inte känner varandra riktigt på det sättet så kanske bättre att gifta sig efter haha. Nej men finns både för och nackdelar med allt :) En nackdel till med att vara gift innan är att man känner mer press att behöva skaffa barn och folk undrar när man blir gravid efter bröllopet då det anses vara självklart efter giftermål. Blir en väldig rolig överraskning om man skulle vli gravid innan man gifter sig :)

Hade min sambo velat ha ett litet bröllop så hade vi ju kunnat ha det innan vi får barn men han vill ha ett lite större så kanske bättre att vänta :)

Det var bland det dummaste jag läst på länge.
Det funkar precis lika bra att få barn som sambos, det är år 2022.

Herregud.

Och det är fakta att det finns vissa juridiska aspekter, såsom faderskapspresumtion, och vårdnad, där det faktiskt är bättre att vara gift. 

Håller med

Läs det jag kommenterade innan du skriver dumheter.
Din kommentar har absolut inget att göra med det jag kommenterade.

Så länge ni är sambos och äger hus ihop: har ni skrivit gemensamma testamenten? Vid dödsfall ärver den avlidnes syskon, och om inga syskon finns, föräldrarna. Är man gift så ärver den efterlevande maken/makan.

Med barn i    bilden: 

Sambos: barnet ärver sin förälder och får hjälp av en förmyndare, inte den levande föräldern. Pengar etc som gått till räkningar är inte längre direkt  tillgängliga för den efterlevande.

Som gift: orubbat bo tills båda avlidit.

Om man inte vågar gifta sig för att man inte känner varandra, så ska man inte skaffa barn. Barn är ett mycket större åtagande än giftemål. 

Haha, för att du inte håller reda på vad du kommenterar?

Du är inte intelligent nog att förstå det juridiska så den dumma här är nog du. 

Det jag svarade på handlade inte om juridik. 
Det handlade om tyckande och personen i fråga påstod, citerar: men man ses annars som konstig eller att man inte har en bra relation om man bara är sambos".

Personen som då började babbla juridik fick det svar den fick, och sen kommer du och börjar likadant!

Jag har inte sagt något om någon juridik, som för övrigt heller inte passar alla. 

Min kommentar handlade inte juridiken öht! Så pinsamt av dig.

Du är inte intelligent nog att förstå vad du kommenterar utan halkar bara vidare på bananskalet som redan slinkat totalt i galen tunna.

Vi tänkte att barn är större än bröllop och det är bäst att veta att man vill vara gift innan man får barn. Så tänkte vi båda. Mannen friade kort efter att vi köpt den bostad vi vill ha livet ut. Vi hade ett stort drömbröllop, jag blev gravid dagen efter bröllopet och 9 månader senare kom första barnet. kort därpå kom andra barnet. Mitt i all småbarns stress så har vårt bröllop varit ett fint minne att se tillbaka till. Det dröjde länge innan vi unnade oss såna saker igen. Nu har vi två skolbarn och äktenskapet har varit underbart hela vägen och vi älskar varandra fortfarande. Bröllopsfirandet var en fin fest som firade starten på vår blivande familj. 

Men det viktigaste är ju att båda vill samma sak! Om din sambo inte vill gifta sig så ska ni inte göra det. Ett bröllop bli underbart för att det firar två människor som inte vill något hellre än att vara gifta med varandra. 

Nej, det var bara en observation. :D

Säger det igen: Du är en bitch. 

Jag och min nuvarande man bestämde efter några år tillsammans (med mycket sex) att vi skulle leva ett mer kristligt liv och att vi skulle vänta med sex och försöka få barn till efter bröllopet.
Kändes jobbigt då bröllopsplanerna drog ut på tiden pga väntan från skatteverket, präst osv.
Jag flera år äldre än dig och mycket oro för att inte ens kunna bli gravid.
Tillslut gifte vi oss, hade mens på bröllopsdagen och vid nästa ägglossning blev jag gravid. 
Oron fortsätter förstås pga tidigare missfall, nu har jag ett par månader kvar tills bebis kommer, vår relation är djupare och finare än någonsin och det kändes fint att vänta tills vi gift oss. 

Ett giftermål är ingenting gällande åtagande mot varandra jämfört med barn och hus. 

Det enda irriterade med att inte vara gift är att folk har en förmåga att referera till min sambo som min man. Vi hör inte på något sätt mindre ihop för att vi är ogifta och har nog faktiskt inte stött på en enda person som undrar om det inte är dags att gifta oss eller frågar något alls angående det.