Hej!
Jag och min pojkvän/sambo har försökt i 6 månader nu, 7 försök, det har inte blivit någon graviditet än. Jag är 33 år.
Jag vet att det för de flesta tar upp till ett år att försöka, men jag börjar litegrann tappa hoppet. Jag hoppas sååå att det tagit sig denna gång. Jag vill ha en liten mage under sommaren! :)
Hur lång tid har ni försökt? Och hur gamla är ni?
28 år och försökt i 1 år och 8 månader nu och fortfarande inget plus. Jag känner igen mig i dina känslor, jag kände precis som du när vi hade försökt i 7 månader ungefär. Jag tappade hoppet och väntade bara på att få komma till en utredning. Nu gav utredningen inget vidare svar utan det tar nog bara tid för oss som det kan göra för många andra. Så det är bara att ni kämpar på och inte ger upp hoppet för på något sätt ska ni säkert lyckas 
Jag tog ut min spiral i januari/februari 2019 och blev gravid i maj 2020 och tror vi fick till 13-15 försök. Sökte hjälp för spottings som jag fick 5-8 dagar innan mens. Skulle söka utredning efter sommaren men blev gravid, trots spottings även den månaden. Försökte dom sista månaderna att dra ner på kaffet men blev nog 2-3 koppar om dagen ändå.
När det började pratas om syskon så tog jag ut spiralen när sonen var 10 månader för att känna att vi hade god tid på oss att försöka bli gravid så blev jag gravid en månad efter spiraluttag och är nu i vecka 26. Även denna gången trots spottings. Så bara för att det tar lång tid första gången så behöver det inte betyda att det tar lång tid andra gången
Jag tog ut min spiral i januari/februari 2019 och blev gravid i maj 2020 och tror vi fick till 13-15 försök. Sökte hjälp för spottings som jag fick 5-8 dagar innan mens. Skulle söka utredning efter sommaren men blev gravid, trots spottings även den månaden. Försökte dom sista månaderna att dra ner på kaffet men blev nog 2-3 koppar om dagen ändå.
När det började pratas om syskon så tog jag ut spiralen när sonen var 10 månader för att känna att vi hade god tid på oss att försöka bli gravid så blev jag gravid en månad efter spiraluttag och är nu i vecka 26. Även denna gången trots spottings. Så bara för att det tar lång tid första gången så behöver det inte betyda att det tar lång tid andra gången
Fyrklöverns, jag har precis så mensen räknas som regelbunden, 1 dag kortare eller längre någon cykel så räknas den som oregelbunden.
Har inte gjort så mycket förändringar, dricker endast 2 koppar kaffe per dag, äter hälsosamt och i alla fall jag rör på mig litegrann, min pojkvän har börjat nu :)
Har försökt slutat snusa men har ingen motivation alls, slutar tvärt när jag blir gravid.
Har du gjort några förändringar? Har du några tips?
Vi testade fertilitetsglidmedel denna gång, får se hur det funkade :)
Jessi89 tack för tipset :) och grattis till bebis! Du ingav lite hopp :)
Aha okej, bra att den är hyfsat regelbunden :)
Jag började med conceive plus vitaminer för några månader sedan, både jag och mannen. D-vitamin i extra stor dos, speciellt eftersom vi försökt över vintern, D-vitaminbrist har jag läst är en vanlig orsak till infertilitet. Jag har provat glidmedlet också men funkade inte. Provade också en fertility-cup som ska ha kvar spermierna ett tag men inget resultat.
När vi blev gravida förra månaden så betedde jag mig som vanligt, åt och drack som vanligt. Tog inte ens mina vitaminer då på några veckor eftersom de var slut.
Jag plussade idag igen! :) Direkt efter missfallet. Det som varit nytt nu är att jag åt graviditetsvitaminer sedan jag plussade förra gången och har varit utan kaffe sedan dess eftersom det inte smakade längre.
Började försöka i nu november, plussade i mars men förlorade tyvärr graviditeten tidigt, i v 5. Vi har fortsatt försöka direkt efter, men inget som tagit sig än. Var rätt besatt av att bli gravid sen start, men tog sig först den månaden när jag försökte släppa lite på kontrollen, och var iväg på en weekend. Vet inte om det spelade in, men försöker nu att hålla mig lugn och tänka att det händer när det händer, även om väntan ibland kan kännas outhärdligt. Försöker tänka att detta kanske är den sista tiden på ett tag som jag och min kille får vara tillsammans bara vi två, och njuta av det! Är 29 förresten.
Denna månad är första aktiva försöker. Är 34.
*försöket
Jag slutade med p-piller i januari och blev gravid i februari, var sedan gravid tills i april (drygt tio veckor) men fick tyvärr missfall. Vi väntade en mens med att försöka på nytt, och nu har jag precis plussat igen 
Jag fyller 35 i år och min sambo är 49, ingen av oss har barn sedan innan. Har ätit vitaminer med extra folsyra och järntabletter kontinuerligt och nu sista försöket även omega 3.
Sonen som nu är 6 månader gammal tog 1,5 år att få till. (Ca 12 försök - vi hade lite uppehåll efter MA I vecka 12 då jag opererades)
Jag hade ett MF och ett MA innan fröet äntligen valde att stanna.
Vi vill ha ett syskon tätt så vi började redan i februari igen att försöka.
Fick ett tidigt missfall I Mars och nu har jag precis testat negativt igen.
Så nästa månad blir 6 försöket
Jag är 36 år
Jag blev gravid på första försöket i november förra året, men fick tyvärr ma bekräftat i v. 13. Fostret hade slutat växa redan i v. 7, enligt läkarna. Väntade en mens och blev sedan gravid igen, men det slutade med ma i v. 7 även den här ggn. Har behövt göra abort båda gångerna då graviditeten inte kommit ut av sig själv så känner mig rätt skör nu och kommer nog avvakta innan vi försöker igen. Jag är 30 och min sambo 36.
Håller tummarna för er. För de flesta går det ju tillslut så jag hoppas, hoppas att det ska gå vägen för oss också 
Har bara blivit oplanerat gravid. Så känner att jag lite gått miste om den där känslan att man försöker ihop och sen kan glädjas när det blir. men eftersom jag är närmare 40 så är det rätt skönt för då har jag ju också sluppit stressen. (Lite stress nu iofs efter ett ma och mycket oro inför nya graviditeten som dock kom till snabbt efter mitt ma)
6:e försöket för oss, jag är 30 år och han är 33 år. Vill också gå runt med en liten mage efter sommaren.