Maken gav mig sitt arv, får man göra så?

Det är bara att vända på situationen för att veta hur man ska göra. Ponera att det samma hände dig TS och att dina barn efterhand skulle få en ansenligt mycket mindre summa av pengar som kommer genom sin far från sin farfar?

Det självklara är att sätta in/placera pengarna och givetvis ge hela summan till din makes barn framöver. Oavsett vad som händer mellan dig och din man.

Även om du rättsligt nu har rätt till pengarna, så har du inte det moraliskt sett.

Men få skulle givetvis göra detta i din situation, pengar förblindar.

Som barn kan man aldrig förvänta sig att få arv, varken av från sina föräldrar eller arv Som kommer av sina far/mor-föräldrsr. 

Så är det - men om pengarna i stället går till mammas nye karl eller pappas nya kvinna - så är det moraliskt fel. Anser jag. 

Man som sagt vad man vill med sitt arv. 

Som tur är får särkullsbarn i alla fall ut sitt arv direkt, när en förälder dör... Men då kan styvmor förstås redan ha ätit upp kapitalet i många år.

Nu är det inte arv efter pappan som ts fått. Utan ts man har fått er arv efter sin pappa som han gett till sin fru. Barnen är inte ens tilltänkta det ärvet. 

Och om man öht får arv som barn/särkullbarn beror på om ens föräldrar eller förälder har kapital. 

Det låter som om du tror att alla ärver. Jag och två syskon "ärvde"  250 kr efter pappa. Hittades i en jacka. Det blev en varsin pizza sen dagen vi tömde lägenheten. 
Efter mamma kommer vi få ett hus fyllt med skräp eftersom hon är en hoarder. Åkeriet som hyr ut containrar blir vinnare i detta.  Huset kommer säljas med förlust. Det ser vi fram emot. Not. 

Varför skulle han gå på samarbetssamtal? Det har de fö redan provat ett par ggr och var gång slutar det med att mamman vägra gå för att  hon tycker att rådgivarna bara är på min mans  sida.

(Dvs, att de bla förklarar för henne att hon inte har någon rätt att få pengar för egen del, eller mer pengar eftersom min man betalar mer än vad som skulle ha dömts ut till henne i tingsrätt. De förklarar också att hon inte på något sätt har någon rätt till att bestämma vad som sker när barnet är här så länge barnet inte far illa och det gör hen inte, eller att delta i semestrar vi företar med barnet) 

Om pengarna finns hos mig kan han ärligt säga att han inga pengar har mer än sin lön. Han tycker inte om att ljuga och han har ledsnat på tjatet. Nu kan han säga att jag har hand om pengarna och då lär hon släppa det för hon 'går inte på' mig. 

 

Nå, jag ärver ju lagligen min man om han går bort före mig om vi nu ska vara petnoga. Barnen har rätt att få ut sin laglott. Nu har han dock valt att göra på det här viset så vi får ta det därifrån. 

Hade du läst alla mina inlägg så hade du sett att jag ska kolla över hur jag kan ordna för hans yngsta barn utan att hens mamma kommer åt några pengar. Det finns stor risk att mamman 'lånar' pengarna av barnet när barnet blir 18 och barnet får pengar då. De pengarna lär inte återbetalas, därav att vi vill hitta en annan lösning. 

Den äldsta har en vettig mamma och där är det redan innan arvet bestämt att vi köper bostad till hen när hen flyttar för att gå högskola om något år om hen inte hellre vill ha, och lyckas hitta en, studentbostad i korridor. 

Vi sparar också redan tidigare till båda barnen. 

Det är ingen som försöker blåsa barnen på några pengar. 

Fundera på att sätta in pengarna på en kf med hans eller hans barn som förmånstagare. Jag tror även att du kan villkora hur gamla barnen ska vara innan de får del av pengarna. Detta är dock bara en garanti vid dödsfall, pengarna är lagligt fortfarande dina och du kan använda upp dem för egen del eller om du skulle hamna i ekonomiska bekymmer kan dessa pengarna mätas ut av kronofogden.
Annars skriver ni ett skuldebrev som kan användas om ni mot all förmodan skulle skiljas. Ta hjälp av en jurist så går det säkert att villkorad det till bara skilsmässa och inte dödsfall.

Trevligt att höra dina vettiga tankar i denna situation. Jag tror inte alla hade tänkt så under samma omständigheter.

Tack. Nej, kanske inte, men jag gillar ju hans barn och vill inte att de förfördelas bara för att den ena har en knasig mamma. 

Arv är ganska lustigt, inom familjen har vi haft bodelning ang arv, morfar o mormor, hade 7 barn levt hela livet ihop, mamma och två andra syskon fick attraktiva strandtomter avstyckade av sina föräldrar, dessa 3 byggde stugor på sin tomt gåva, dom övriga 4 fick ingen tomt då strandskydd kom o förbjöd byggnationer.

Vi har pratat om detta efteråt, varför togs inte detta upp som förtida arv vid bodelning? arv.

Det var ändå morfar som byggde upp och bekostade stugan åt mamma, inga gåvobrev med förtidigt arv som utgör enskild egendom skrevs då detta inte heller var morföräldrars avsikt. men ingen tänkte på detta, inte ens arvsförättaren.
Mamma däremot berättar bara att ni ska vara glada, nu kommer ni ärva mig.