• Anonym (S.F)

    Ingen gratulerar mig på min födelsedag

    Hej . 
    Känner att jag behöver skriva av mig lite.
    Jag fyller år idag och har knappt fått några grattis alls . Känner mig så bortglömd.

    Min mamma o syskon skriver eller ringer aldrig på min födelsedag. Men det bryr jag mig inte så mycket om . 

    Det värsta är min sambo , när jag vaknade imorse så förväntade jag mig ett grattis. Men han var bara sur för att jag inte orkade städa . När jag sedan påpeka att jag blir ledsen över att han inte gratulera mig så får jag höra att jag är löjlig och att jag inte borde tänka på att det är min födelsedag.

    Men mina 3 barn gratulerade mig och det värmde.

    Jag vet inte, är det jag som är överkänslig?

  • Svar på tråden Ingen gratulerar mig på min födelsedag
  • Anonym (S.F)

    Tack för alla gratulationer från er.  
    Är helt ny här så jag vet inte hur man svarar på en enskild person :) 

    Jag har inga vänner .. Jag flyttade till Norge för 3 år sedan . Det ända jag har är mina barn .

    Får ofta höra från min sambo hur löjlig jag är och hur värdelös jag är. När vi bråkar är det alltid mitt fel , oavsett vad. 

    Jag vet att jag borde lämna honom men vi har varit tillsammans i 15 år så det är inte så lätt. 
    Och jag är medveten om att det är psykisk misshandel . Går hos en psykolog pga det.

    Nu känner jag att jag kommer ifrån ämnet lite men känner att jag behöver prata av mig. Har ingen annan o prata med.

    Han låter mig sitta hemma med barnen hela dagarna och helgerna. Jag är sjukskriven så har inte så mycket pengar medan han tjänar väldigt bra och är ute o roar sig varje helg och om 2 veckor ska han utomlands i 9 dagar.  

    Jag mår bara sämre o sämre  och vet inte riktigt hur jag ska hantera allt detta. 

    Min mamma o pappa har aldrig brytt sig så där kan jag inte söka tröst. 

  • Anonym (Teddy)
    Anonym (S.F) skrev 2022-09-18 16:33:02 följande:

    Tack för alla gratulationer från er.  
    Är helt ny här så jag vet inte hur man svarar på en enskild person :) 

    Jag har inga vänner .. Jag flyttade till Norge för 3 år sedan . Det ända jag har är mina barn .

    Får ofta höra från min sambo hur löjlig jag är och hur värdelös jag är. När vi bråkar är det alltid mitt fel , oavsett vad. 

    Jag vet att jag borde lämna honom men vi har varit tillsammans i 15 år så det är inte så lätt. 
    Och jag är medveten om att det är psykisk misshandel . Går hos en psykolog pga det.

    Nu känner jag att jag kommer ifrån ämnet lite men känner att jag behöver prata av mig. Har ingen annan o prata med.

    Han låter mig sitta hemma med barnen hela dagarna och helgerna. Jag är sjukskriven så har inte så mycket pengar medan han tjänar väldigt bra och är ute o roar sig varje helg och om 2 veckor ska han utomlands i 9 dagar.  

    Jag mår bara sämre o sämre  och vet inte riktigt hur jag ska hantera allt detta. 

    Min mamma o pappa har aldrig brytt sig så där kan jag inte söka tröst. 


    Är det era gemensamma barn?
  • Anonym (S.F)
    Anonym (Teddy) skrev 2022-09-18 16:40:04 följande:
    Är det era gemensamma barn?
    Ja
  • Anonym (Linn)

    Du kan börja läka först den dagen du lämnar honom. Men jag förstår att det är en bit kvar dit.
    Jättebra att du går hos psykolog! 

    Jag gissar att du hamnat och blivit kvar hos honom pga din uppväxt. Det finns massa styrka inom dig, du måste bara hitta den. 
    Finns det någon vän du kan få stöd hos? Någon i Sverige? Kan du söka stöd annars hos någon i din mans familj, finns det någon där som är lite vettig i huvudet? 

    Satsa på dig själv nu. Vad kan du göra för att stärka dig själv och må bättre? Börja med en liten hobby? Ta små steg framåt. 

    Du klarar detta TS! Små steg framåt. 

  • Anonym (Teddy)
    Anonym (S.F) skrev 2022-09-18 16:45:17 följande:
    Ja
    Då har han ju ingen rätt att lägga en massa pengar bara på sig själv. Festande och semester! Oacceptabelt. Men det är en del av hans kontroll över dig. Vad hade hänt om du hade bokat en resa bara till dig själv? Om du inte har så mycket pengar kanske du iallafall fall har råd att resa och hälsa på nån kompis i Sverige. 
  • Anonym (D)
    Anonym (S.F) skrev 2022-09-18 16:33:02 följande:

    Tack för alla gratulationer från er.  
    Är helt ny här så jag vet inte hur man svarar på en enskild person :) 

    Jag har inga vänner .. Jag flyttade till Norge för 3 år sedan . Det ända jag har är mina barn .

    Får ofta höra från min sambo hur löjlig jag är och hur värdelös jag är. När vi bråkar är det alltid mitt fel , oavsett vad. 

    Jag vet att jag borde lämna honom men vi har varit tillsammans i 15 år så det är inte så lätt. 
    Och jag är medveten om att det är psykisk misshandel . Går hos en psykolog pga det.

    Nu känner jag att jag kommer ifrån ämnet lite men känner att jag behöver prata av mig. Har ingen annan o prata med.

    Han låter mig sitta hemma med barnen hela dagarna och helgerna. Jag är sjukskriven så har inte så mycket pengar medan han tjänar väldigt bra och är ute o roar sig varje helg och om 2 veckor ska han utomlands i 9 dagar.  

    Jag mår bara sämre o sämre  och vet inte riktigt hur jag ska hantera allt detta. 

    Min mamma o pappa har aldrig brytt sig så där kan jag inte söka tröst. 


    Men du, se den här födelsedagen som början på en ny tid i ditt liv där du gör dig av med personer som tar i stället för ger energi.

    Jag vet av egen erfarenhet att det är svårt att gå men det är det bästa jag har gjort både för mig själv och vårt barn. Bara känslan av att vakna i ett hem fyllt av lugn och värme i stället för att ständigt gå runt med ont i magen är obeskrivlig. 


    Dina barn ska inte behöva växa upp med en olycklig mamma och ett svin till far, för det är precis vad han är utifrån din beskrivning.

    Jag har haft det svårt ekonomiskt i perioder men man klarar mer än man tror och jag har lärt mig mycket genom att vara helt självständig. Jag är hellre lycklig och fri i en hyresrätt än ledsen och besviken på livet i en flådig villa.

    Jag växte upp så själv med en far som påminner om din man och jag önskar att min mamma hade lämnat honom men det gjorde hon aldrig. Jag hade velat se henne lycklig, kanske med en ny man som respekterade henne. Jag känner ingen som är tacksam mot sina föräldrar för att de höll ihop ?för barnens skull?. Barn förstår mycket mer än man tror. 


    Du är värd så mycket mer än det här men jag tror att du kanske inte inser det. Om din familj inte ens hör av sig på din födelsedag är det svårt att känna sig viktig och värdefull men det är du, särskilt för de där små fina människorna som faktiskt grattade dig idag.


    Stor kram och GRATTIS! {#emotions_dlg.flower}{#emotions_dlg.flower}{#emotions_dlg.flower}

  • Anonym (Mille)
    Anonym (-) skrev 2022-09-18 16:03:51 följande:

    Grattis på födelsedagen!
    Glömmer aldrig när jag fyllde 30 och bjöd 24 personer. Endast mamma kom?


    Men nej, fy vad hemskt. Gråter Vad gav de för anledning att inte komma?

    Kapade du bort alla då eller vad gör man?

    Jag hade velat ha både nya vänner och ny släkt om det hände mig.
  • Anonym (F)
    Anonym (-) skrev 2022-09-18 16:03:51 följande:

    Grattis på födelsedagen!
    Glömmer aldrig när jag fyllde 30 och bjöd 24 personer. Endast mamma kom?


    Wtf
  • Pentra

    GRATTIS!
    På födelsedagen, TS!!Skål😃

  • Anonym (-)
    Anonym (Mille) skrev 2022-09-19 19:24:02 följande:
    Men nej, fy vad hemskt. Gråter Vad gav de för anledning att inte komma?

    Kapade du bort alla då eller vad gör man?

    Jag hade velat ha både nya vänner och ny släkt om det hände mig.
    Anonym (F) skrev 2022-09-21 11:27:35 följande:
    Wtf

    Jag var (är fortfarande) väldigt blyg och introvert med få vänner. Försökte fira genom att också bjuda in fler bland tidigare kurskamrater, arbetskamrater mm och några ur släkten. De flesta tackade nej, några som tackade ja ändrade sig sedan när de hörde att få skulle komma. Slutade som sagt bara med att mamma dök upp. Kändes rätt förnedrande.

    Det är få av dem jag har minsta kontakt med idag.

    Hoppad TS blev bättre firad till slut.
  • Anonym (Ann)
    Anonym (-) skrev 2022-09-21 14:17:21 följande:
    Anonym (F) skrev 2022-09-21 11:27:35 följande:
    Wtf

    Jag var (är fortfarande) väldigt blyg och introvert med få vänner. Försökte fira genom att också bjuda in fler bland tidigare kurskamrater, arbetskamrater mm och några ur släkten. De flesta tackade nej, några som tackade ja ändrade sig sedan när de hörde att få skulle komma. Slutade som sagt bara med att mamma dök upp. Kändes rätt förnedrande.

    Det är få av dem jag har minsta kontakt med idag.

    Hoppad TS blev bättre firad till slut.
    Men fy f-n vad hemskt att läsa! Jag hade gråtit ihjäl mig.
  • Sanna43
    Anonym (Ann) skrev 2022-09-21 22:17:18 följande:
    Men fy f-n vad hemskt att läsa! Jag hade gråtit ihjäl mig.
    Samtidigt så skriver hon att de bjudna bara var ytliga vänner. Så de kände henne inte så bra. Så man kan tänka på att de inte ville komma för de inte kände sig tillräckligt nära, och inte för de inte gillar henne
  • Anonym (Ann)
    Sanna43 skrev 2022-09-21 22:23:13 följande:
    Samtidigt så skriver hon att de bjudna bara var ytliga vänner. Så de kände henne inte så bra. Så man kan tänka på att de inte ville komma för de inte kände sig tillräckligt nära, och inte för de inte gillar henne
    Det måste ha varit en hemsk upplevelse ändå. Jag hade knäckts helt säkert.  Är du säker på att det är en kvinna för övrigt?
  • Anonym (-)
    Anonym (Ann) skrev 2022-09-21 22:40:46 följande:
    Det måste ha varit en hemsk upplevelse ändå. Jag hade knäckts helt säkert.  Är du säker på att det är en kvinna för övrigt?
    Tack för att du förstår hur det kändes. Och ja, jag är man om det spelar roll.
Svar på tråden Ingen gratulerar mig på min födelsedag