Anonym (S.F) skrev 2022-09-18 16:33:02 följande:
Tack för alla gratulationer från er.
Är helt ny här så jag vet inte hur man svarar på en enskild person :)
Jag har inga vänner .. Jag flyttade till Norge för 3 år sedan . Det ända jag har är mina barn .
Får ofta höra från min sambo hur löjlig jag är och hur värdelös jag är. När vi bråkar är det alltid mitt fel , oavsett vad.
Jag vet att jag borde lämna honom men vi har varit tillsammans i 15 år så det är inte så lätt.
Och jag är medveten om att det är psykisk misshandel . Går hos en psykolog pga det.
Nu känner jag att jag kommer ifrån ämnet lite men känner att jag behöver prata av mig. Har ingen annan o prata med.
Han låter mig sitta hemma med barnen hela dagarna och helgerna. Jag är sjukskriven så har inte så mycket pengar medan han tjänar väldigt bra och är ute o roar sig varje helg och om 2 veckor ska han utomlands i 9 dagar.
Jag mår bara sämre o sämre och vet inte riktigt hur jag ska hantera allt detta.
Min mamma o pappa har aldrig brytt sig så där kan jag inte söka tröst.
Men du, se den här födelsedagen som början på en ny tid i ditt liv där du gör dig av med personer som tar i stället för ger energi.
Jag vet av egen erfarenhet att det är svårt att gå men det är det bästa jag har gjort både för mig själv och vårt barn. Bara känslan av att vakna i ett hem fyllt av lugn och värme i stället för att ständigt gå runt med ont i magen är obeskrivlig.
Dina barn ska inte behöva växa upp med en olycklig mamma och ett svin till far, för det är precis vad han är utifrån din beskrivning.
Jag har haft det svårt ekonomiskt i perioder men man klarar mer än man tror och jag har lärt mig mycket genom att vara helt självständig. Jag är hellre lycklig och fri i en hyresrätt än ledsen och besviken på livet i en flådig villa.
Jag växte upp så själv med en far som påminner om din man och jag önskar att min mamma hade lämnat honom men det gjorde hon aldrig. Jag hade velat se henne lycklig, kanske med en ny man som respekterade henne. Jag känner ingen som är tacksam mot sina föräldrar för att de höll ihop ?för barnens skull?. Barn förstår mycket mer än man tror.
Du är värd så mycket mer än det här men jag tror att du kanske inte inser det. Om din familj inte ens hör av sig på din födelsedag är det svårt att känna sig viktig och värdefull men det är du, särskilt för de där små fina människorna som faktiskt grattade dig idag. 
Stor kram och GRATTIS! 

