Anonym (Diagnos?)

Mon 19 Sep 2022 11:55

43 svar

Bortskämd eller diagnos?

Min särbo har ett barn som är 9 år. Jag tror att hen kanske har autism eller liknande då det är många beteenden som jag finner märkliga.
Mitt barn är drygt ett år äldre och har aldrig varit som detta barn. Jag förstår att barn är olika, såklart. Men det är något som inte stämmer.
Ska försöka lista några saker som gör att jag reagerar.

- Barnet beter sig som ett litet barn, ofta. Som max 5 år. Pratar som en bebis. Gör sig till. Vill ha hjälp med allt och börjar gnälla om hjälpen inte kommer direkt. Vill inte ens försöka själv.
- Är oerhört blyg och söker absolut inte kontakt med andra, barn eller vuxna. Sitter bara tyst och tittar ner i golvet vid nya kontakter.
- Är otroligt ängslig och rädd för allt, kan bli rädd för ett program för bebisar på tv.
- Avbryter hela tiden när andra pratar och verkar inte förstå en hint utan man måste säga "Nu pratar vi, du får vänta" och då sitter hen och viftar med händerna tills man pratat klart.
- Kan inte göra spontana aktiviteter utan måste informeras dagar eller veckor i förväg, annars vägrar hen eller gråter och gnäller hela tiden, eller går iväg och sätter sig i ett hörn.
- Kan inte se och förstå att andra människor också har behov eller viljor.

Min särbo tycker jag överdriver men detta är ett problem som uppkommer varje gång vi ska göra något.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2022-09-19 15:31
Barnet gråter och tjatar sig även alltid till att få sin vilja igenom. Blir sur resten av dagen om det inte blir som hen vill.

Anonym (ADD?)

Mon 19 Sep 2022 18:19

#31

Anonym (Diagnos?) skrev 2022-09-19 16:06:45 följande:

Ja, skolan har reagerat. Det finns kontakt med kurator. Har även pratats om kontakt på Bup. Andra vänner till pappan har reagerat som jag.

Jag tror att denna extrema osäkerhet kan ha att göra med att pappan och mamman behandlar barnet som ett litet barn, max 5 år, ja. Och hjälper barnet med allt. Hen klarar inget själv.

Anonym (from) skrev 2022-09-19 15:48:54 följande:

Och hur vet du hur barnet beter sig hos sin mamma, är du där också en gång i veckan, en dag eller mer?

Om du stör dig så mycket på det här barnet så kanske ni skulle prova att ses noll gånger i veckan när pojken träffar sin pappa? Då kan pappan fokusera på sitt barn och så kan du fokusera på ditt barn. Ditt barn kanske inte heller har en förälders nya partner som ser hen som ett problem? Kan det vara en skillnad kanske, mellan de här två barnen?

Jag hoppas att ni inte funderar på att flytta ihop, det låter förödande för pojkens utveckling och psykiska mående att tvingas leva med dig som har den här uppfattningen honom. Och lika förödande att tvingas ihop med och ständigt behöva jämföras med ditt perfekta barn som kommer att vara måttstocken för hur ett normalt barn (i dina ögon) ska vara i alla lägen.

För att pappan säger att det är så hos mamman också, för att mamman påtalat det för honom. Hon har 2 barn till som alltid får stå tillbaka för att detta barn ska ha sin vilja igenom.

Vi kommer inte flytta ihop, så det är lugnt.

Jag behandlar inte barnet annorlunda än andra barn. Men jag ser saker som inte stämmer, jämfört med andra barn i samma ålder. Har aldrig påstått att jag jämför hen med mitt barn.

Det där låter väldigt likt vårt barn som har add. Och vi behandlar också honom som en 5-åring vilket kommer från att det är det enda som funkat. Att ställa krav och förvänta sig att han klarar saker gör bara allt värre.

Men ljusning i tunneln. Efter diagnos och medicinering så är han som en annan person. Inte att man drogar bort hans personlighet utan i att medicinen gör att han inte går sönder av att bara vara och kan lägga energin på positiva saker istället för att gnälla och gråta. Vi har fortfarande en lång väg att gå och behöver anpassa saker, men vi är på rätt väg.

Dra inte ut på utredning och mediciner. Det tog typ ett år från remiss till medicinering (8 månader till utredning, ytterligare 4 till medicin). Ser helt klart det som ett förlorat år och om jag hade vetat att det skulle ta så lång tid och vilken skillnad det skulle bli så hade jag skippat en utlandsresa med familjen och istället lagt pengarna på att göra allt privat.

Anonym (K)

Mon 19 Sep 2022 18:20

#32

Verkar som en kombination.

Anonym (Diagnos?) Trådstartaren

Tue 20 Sep 2022 08:42

#33

Anonym (from) skrev 2022-09-19 16:41:29 följande:

Tror du att han har så svårt att prata med kuratorn för att han är bortskämd alltså? Du låter fruktansvärt oempatisk och verkar sakna all förståelse för människors behov och funktion.

Och nej, man blir inte såsom du beskriver av att FÅ ALLT man vill ha. Fattar du inte det själv?

Har du själv svårigheter inom socialt samspel och grundläggande förståelse kanske?

Men gud, du läser ju verkligen in saker som inte finns och tar saker ur sin kontext. Det är som att du inte VILL förstå vad jag skriver.

Anonym (from)

Tue 20 Sep 2022 08:50

#34

Anonym (Diagnos?) skrev 2022-09-20 08:42:20 följande:

Men gud, du läser ju verkligen in saker som inte finns och tar saker ur sin kontext. Det är som att du inte VILL förstå vad jag skriver.

Eller så är det du som inte förstår vad du skriver.

Du verkar inte heller förstå hur barn med svårigheter fungerar och behöver bli bemötta. Bara att beklaga att den här pojken har dig i sitt liv. Barn med svårigheter behöver inte personer som letar fel på dem, de behöver stöd, uppmuntran, kärlek och acceptans.

Anonym (Jobbigt men acceptera)

Tue 20 Sep 2022 09:49

#35

Usch, ja det låter verkligen som barnet har det väldigt jobbigt att hantera det vardagliga livet. Det måste vara hemskt att vara rädd för så mycket, inte klara av det sociala samt inte heller kunna göra något spontant. Om det var mitt enda barn skulle jag absolut lägga så mycket uppmärksamhet som möjligt på detta barn.

Att pappan tycker du överdriver beror förmodligen på att han som föräldrar förstås vill att hans barn ska må bra och det blir väldigt jobbigt att då höra allt som är fel på ens barn. Han hamnar troligen i en försvarsställning mot dig. Om du vill hjälpa honom så stötta honom istället genom att vara intresserad av hans och barnets mående. Undvik att dra upp allt som du tycker är onormalt beteende hos barnet. Acceptera barnet för vad det är och acceptera att de dagar ni umgås med barn kommer inte att bli som ni planerat. Vill barnet dra sig undan i ett hörn låt barnet göra det, pressa inte barnet att delta på saker det inte vill. Ibland går det att locka barnet att vara med utan att pressa men det fungerar inte alltid förstås.

Jag hoppas barnet får hjälp hos BUP snart! Kuratorn verkar inte fungera då barnet tycker det är så jobbigt att barnet t om håller händerna framför ögonen. Det blir en svår situation för kuratorn att hantera och om det är en diagnos så kan kanske kuratorn inte påverka särskilt mycket ändå.

Anonym (...)

Tue 20 Sep 2022 10:12

#36

Anonym (M) skrev 2022-09-19 16:21:28 följande:

Du verkar inte särskilt trovärdig med tanken att du inte vet vad ordet diagnos betyder.

Vad menar du här? Det var inte jag som skrev inlägget du kommenterade på men jag hade kunnat ställa samma frågor som den skribenten gjorde (jobbar som specialpedagog så jag möter ofta ungdomar med diagnoser eller där man kan misstänka diagnoser).

Anonym (....)

Tue 20 Sep 2022 11:05

#37

AndreaBD skrev 2022-09-19 14:48:51 följande:

Det är ju ganska tydligt att det lutar mot autism.

Verkligen inte. Har du en läst ts?

Allt ts skriver skriker "bortskämd unge" och inte autism.

Att inte vilja bara med på aktiviteter med andra, utan enbart sitta med dataspel innebär INTE autism. Långt ifrån.

Anonym (from)

Tue 20 Sep 2022 11:41

#38

Anonym (Diagnos?) skrev 2022-09-19 11:55:30 följande:

- Barnet beter sig som ett litet barn, ofta. Som max 5 år. Pratar som en bebis. Gör sig till. Vill ha hjälp med allt och börjar gnälla om hjälpen inte kommer direkt. Vill inte ens försöka själv.
- Är oerhört blyg och söker absolut inte kontakt med andra, barn eller vuxna. Sitter bara tyst och tittar ner i golvet vid nya kontakter.
- Är otroligt ängslig och rädd för allt, kan bli rädd för ett program för bebisar på tv.
- Avbryter hela tiden när andra pratar och verkar inte förstå en hint utan man måste säga "Nu pratar vi, du får vänta" och då sitter hen och viftar med händerna tills man pratat klart.
- Kan inte göra spontana aktiviteter utan måste informeras dagar eller veckor i förväg, annars vägrar hen eller gråter och gnäller hela tiden, eller går iväg och sätter sig i ett hörn.
- Kan inte se och förstå att andra människor också har behov eller viljor.

Min särbo tycker jag överdriver men detta är ett problem som uppkommer varje gång vi ska göra något.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2022-09-19 15:31
Barnet gråter och tjatar sig även alltid till att få sin vilja igenom. Blir sur resten av dagen om det inte blir som hen vill.

Menar du på allvar att bortskämdhet skapar oerhörd blyghet och att inte söka någon kontakt med andra? Samt ängslighet och oförmåga att hantera spontana aktiviteter? Hur menar du att det skulle gå till att skämma bort ett barn så att de egenskaperna uppstår?

Anonym (....) skrev 2022-09-20 11:05:16 följande:

Verkligen inte. Har du en läst ts?

Allt ts skriver skriker "bortskämd unge" och inte autism.

Att inte vilja bara med på aktiviteter med andra, utan enbart sitta med dataspel innebär INTE autism. Långt ifrån.

Och, jo, det är vanligt att barn med autism, inte vill vara med på aktiviteter med andra och bara sitta med datorn, i synnerhet om de ses som problem och ogillas av omgivningen.

AndreaBD

Tue 20 Sep 2022 12:57

#39

Anonym (....) skrev 2022-09-20 11:05:16 följande:

Verkligen inte. Har du en läst ts?

Allt ts skriver skriker "bortskämd unge" och inte autism.

Att inte vilja bara med på aktiviteter med andra, utan enbart sitta med dataspel innebär INTE autism. Långt ifrån.

Kanske har du inte träffat på så många autistiska barn?

"- Kan inte se och förstå att andra människor också har behov eller viljor."

- sitter och tittar i golvet och viftar med händerna

- tål inte spontana aktiviteter utan måste förberedas

- är ängslig, rädd, lättskrämd.

- söker inte kontakt med andra

allt detta kan tyda på autism.

Bortskämda barn kanske ignorerar andras behov, men det är inte så att de inte skulle förstå att andra har behov. Och de skulle inte heller avstå ifrån alla aktiviteter och all kontakt med andra. Och varför skulle de vara särskilt rädda?

Anonym (....)

Tue 20 Sep 2022 13:20

#40

AndreaBD skrev 2022-09-20 12:57:29 följande:

Kanske har du inte träffat på så många autistiska barn?

"- Kan inte se och förstå att andra människor också har behov eller viljor."

- sitter och tittar i golvet och viftar med händerna

- tål inte spontana aktiviteter utan måste förberedas

- är ängslig, rädd, lättskrämd.

- söker inte kontakt med andra

allt detta kan tyda på autism.

Bortskämda barn kanske ignorerar andras behov, men det är inte så att de inte skulle förstå att andra har behov. Och de skulle inte heller avstå ifrån alla aktiviteter och all kontakt med andra. Och varför skulle de vara särskilt rädda?

Bortskämda barn. Inget med autism.

Ja, men tanke på att jag jobbar med dessa barn (bland många fler npf-diagnoser) så träffar jag på väldigt många autistiska barn, med varierad grad, dagligen.

Jag vet inte hur det är med dig dock, men det är ibland svårt att skilja diagnos från bortskämdhet.

AndreaBD

Tue 20 Sep 2022 13:25

#41

Anonym (....) skrev 2022-09-20 13:20:56 följande:

Bortskämda barn. Inget med autism.

Ja, men tanke på att jag jobbar med dessa barn (bland många fler npf-diagnoser) så träffar jag på väldigt många autistiska barn, med varierad grad, dagligen.

Jag vet inte hur det är med dig dock, men det är ibland svårt att skilja diagnos från bortskämdhet.

Och jag jobbar med autistiska (NPF-) ungdomar. Har egna barn med NPF.

Det är egentligen omöjligt att bara avfärda något som bortskämd innan man har kollat om det ligger något annat bakom. Det KAN tyda på autism, det måste inte.
Men det finns ingen anledning att bara avfärda det som bortskämd.

Anonym (from)

Tue 20 Sep 2022 13:33

#42

Anonym (....) skrev 2022-09-20 13:20:56 följande:

Bortskämda barn. Inget med autism.

Ja, men tanke på att jag jobbar med dessa barn (bland många fler npf-diagnoser) så träffar jag på väldigt många autistiska barn, med varierad grad, dagligen.

Jag vet inte hur det är med dig dock, men det är ibland svårt att skilja diagnos från bortskämdhet.

Jag tror inte ett dugg på att du arbetar med barn med diagnoser. Och om du gör det så har du verkligen ingen kunskap om diagnoserna och låter direkt olämplig att ha i en sån verksamhet.

Fst egentligen tror jag att du bara vill provocera, ingen kan vara så genomskinlig i sin okunnighet.

Anonym (ADD?)

Tue 20 Sep 2022 16:34

#43

Anonym (....) skrev 2022-09-20 13:20:56 följande:

Bortskämda barn. Inget med autism.

Ja, men tanke på att jag jobbar med dessa barn (bland många fler npf-diagnoser) så träffar jag på väldigt många autistiska barn, med varierad grad, dagligen.

Jag vet inte hur det är med dig dock, men det är ibland svårt att skilja diagnos från bortskämdhet.

Och jag kan se att väldigt mycket av det ts skriver hade jag kunnat skriva om min son som har add (finns misstanke om autism också) och hans beteende kommer definitivt från hans diagnos.

Han är så slut av att bara exister i sin omgivning så han faller in i att bete sig som en femåring för det är allt han orkar. Med medicinen däremot så slutar omvärlden vara ett kaos och han kan slappna av och det funkar att ställa krav på honom på ett helt annat sätt.

Bortskämd eller diagnos?

INNEHÅLL