Anonym (Trött dotter) skrev 2022-09-23 20:36:45 följande:
Måste först säga att jag gillar dina inlägg (om du är den som brukar skriva med signaturen Teddy). Rak utan att bli otrevlig. I like!
Ja du, bra fråga. Absolut för att jag är medberoende. Har ägnat hela mitt liv, även som liten, till att täcka upp och försöka sopa undan mattan. Ville döva mitt dåliga samvete genom att ge honom min tid i somras antar jag. Men ja, det var ett stort misstag.
Han använder inte sin sjukdom för att jag ska stå ut med hans skit. Det har han alltid förutsatt. Något är fel på honom. Förstår inte hur han har kunnat ha ett bra jobb hela sitt liv. Hur han kunnat dölja sitt riktiga jag. Det övergår mitt förstånd.
Han har inte formellt fått diagnosen demens, men han blev allvarligt sjuk förra året och då sa de på sjukhuset att han med största sannolikhet har det och en utredning skulle göras. Hade ju själv märkt det också. Men han motsatte sig utredningen förstås. Men jag är övertygad om att han har det. Han hann till exempel glömma att jag var där under tiden jag var i duschen. Han kunde inte skilja på dag och natt. Ja, det finns många exempel som gör att jag tror det.
Åh, tack vilket fint beröm. Alltid fint med någon som fattar att min rakhet inte betyder att jag är aggressiv eller vill vara taskig. Ofta är jag bara väldigt nyfiken på varför människor gör si eller så och vill förstå. Som med dig, jag ville förstå hur det kan komma sig att du bodde hos din pappa i fyra veckor när han beter sig som han gör mot dig. Och du gav mig svaret när du skriver att du ville döva ditt dåliga samvete. Och det är till stor del det, ditt dåliga samvete, som får dig att må så dåligt. Och din pappas beteende också förstås. Men man kan ju undra varför du känner dåligt samvete mot någon som ibland blir så arg så att du måste låsa in dig själv? Ditt svar finns ju som du själv säger i din barndom och att du redan som liten fick lära dig att sopa under mattan och dölja vad som pågick.
Din pappa är säkert psykisk sjuk, förutom demensen. Och det har han varit hela ditt liv. Han har misshandlat dig mentalt, kanske även fysiskt? Ditt förhållande till din pappa är som ett förhållande mellan en misshandlade och hans fru. Precis som den frun så behöver du komma bort från ert förhållande för att kunna må bra. Du bör söka hjälp till dig själv så att du kan klara av att sätta gränser jäntemot din pappa. Och det blir ju inte lättare av att han nu är ännu mer sjuk och behöver hjälp praktiskt. Det kan bli ett sånt där jobbigt mellanläge med dementa, där dom är friska nog att själva bestämma vart dom vill bo, att dom absolut inte vill bo på äldreboende. Och då kan man inte tvinga dom heller. Men snart kommer han nog bli så sjuk så att han inte kan ha riktiga samtal med biståndshandläggaren längre och då tror jag faktiskt att du har rätt, som närmsta anhöriga, att placera honom på ett boende. Och har han väl fått plats där så kan du slappna av mycket mer och lämna över vården av honom. Ring biståndshandläggaren som flera har tipsat om och prata om saken. Och sök hjälp för dig själv också, så att du kan må bra. Det förtjänar du för du har också rätt att må bra här i livet.
